Etikettarkiv: Kognitiv Funktionsnedsättning

Sigvart Dygnstavla

I ASP bladets serie om kognitiva hjälpmedel   för personer med psykiska funktionshinder presenterar vi i detta nummer Sigvart Dygnstavla.

Sigvart Dygnstavla

– En väggtavla som strukturerar dygnet och hjälper användarna till god översikt över sina dagliga aktiviteter.

Människor som har svårigheter med struktur och tidsuppfattning kan lätt uppfatta tillvaron som onödigt komplicerad. För dessa kan en så kallad dygnstavla underlätta vardagen påtagligt. Sigvart Dygnstavla är en elektronisk, magnetisk whiteboardtavla för brukare som har hjälpbehov med att strukturera upp dagen för att göra den mer förutsägbar.

På tavlan finns lysdioder/ljusprickar intill en timvisarstapel, där varje diod/prick markerar varje påbörjad kvart (fyra dioder = en timme). Det finns även modeller med ljuspelare, där en lysdiod slocknar för varje avslutad femtonminutersperiod. Dygnets dagtid markeras med rött ljus på tavlans vänstersida, medan natten markeras på höger sida med blått ljus.

Larmfunktioner
Man kan för varje lysdiod ställa in ett larm som gör att tavlan ger en pulserande pipsignal under 15 sekunder, då även den aktuella dioden blinkar. Larmen kan dessutom kopplas vidare till personsökare, telefon (både fast eller mobil) eller en larmenhet i byggnaden.

Tavlan i brukarens vardag
Brukaren planerar sin dag genom att på tavlan fästa diverse symboler intill diodpelaren. När tavlan sedan larmar visar den aktuella symbolmarkören på vad brukaren nu ska göra. Symbolerna varierar från magneter, klistermärken, färgkoder, bilder och dylikt, till att man kan skriva in aktiviteten på tavlan med en tuschpenna. Det är då viktigt att man använder en whiteboardtuschpenna.

Ändring av tid för dag och natt
Normalinställningen för tavlan är att dygnets dagtid visas från klockan sju på morgonen till klockan elva på kvällen, medan natten pågår mellan elva på kvällen till sju på morgonen.
Men den som önskar ändra tidsvisningen kan göra detta med hjälp av magnetremsor. Genom att placera en magnetremsa som exempelvis börjar klockan åtta på morgonen och slutar vid midnatt, över den befintliga timvisarstapeln, så har man ändrat dygnsmarkeringen med en timme. Magnetremsorna finns i tre olika varianter: med tolv eller tjugofyratimmarsvisning, med klocksymboler eller helt tomma, där man själv kan anpassa med text och bild. Längst ned på tavlan finns en digital klocka.

Specifikationer
Tavlan strömförsörjs via elnätet. Vid ett strömavbrott kommer lysdiodpelaren att slockna men tavlans digitala klocka går på batteri och ställer automatiskt in rätt tid när strömmen är tillbaka. Inställningar och tillkopplingar görs på tavlans baksida innan man skruvar fast den på väggen. Måtten är 612x462x40 millimeter och den väger fem kilo.

Min erfarenhet av Sigvart Dygnstavla jag tänkte här dela med mig av mina erfarenheter med Sigvart Dygnstavla.

Det som är mina, så att säga, kognitiva problem innebär att jag inom mig planerar bra, men att det är svårt för mig att komma till skott med saker och ting. Det har blivit bättre med tiden och där har detta hjälpmedel spelat en viktig roll.

Med hjälp av tavlan får jag en god överblick över dagen, och även en bra tidsuppfattning över dygnet.

På vilket sätt, kan man då fråga sig. Jo, jag kan enkelt skriva upp saker att komma ihåg på tavlans whiteboardyta. Jag kan också skriva jämte klockstapeln olika händelser under dagen, precis som på bilden, där det står att ”Anna kommer” klockan sju på kvällen. Men den viktigaste funktionen för mig är nog tidsuppfattningen över dygnet. Genom att det finns både en digital klocka och två klockstaplar, så får jag dels en exakt tidsangivelse men också en visuell bild av ett dygn.

Man kan säga att Sigvart Dygnstavla har hjälpt mig till en bättre tidskänsla, och därför är det nu lättare att passa tider och komma till skott med olika saker.

Text: Christer Jansson

Cannabis och kognitiv funktionsnedsättning

cannabis

Ann-Sofie Nordenberg, SIM (Samverkan i Missbruks Frågor), hade ordnat en bra föreläsning som handlade om skadorna som uppstår efter ett cannabismissbruk. Vi på Asp bladet fick möjligheten att ställa några frågor.

Varför anordnar man en sådan här föreläsning?
Två skäl, säger Ann-Sofi, det ena handlar om sim-projektet, samverkan i missbruksfrågor, där ett av syftena är att försöka få ihop forskning och praktisk erfarenhet med vad klienterna själva upplever. Thomas Lundqvist är en som lyckats få ihop dom båda bitarna väldigt bra. Det andra skälet är att jag har jobbat så länge med missbruksvård så jag känner att dom som är cannabismissbrukare är svårast att hantera samtidigt som dom får minst resurser. Ofta så är det svårt att veta hur man skall hjälpa dom på bästa sätt.

Det kändes som om det var ett tillfälle att knyta ihop de två perspektiven och lyfta frågan så att det blir fler som får den här kunskapen, inte bara personer inom missbruksvården. Cannabismissbrukarna får ofta stå tillbaka i sin vård jämfört med missbrukare av andra droger.

Sen fick vi ställa några frågor till Thomas Lundqvist.

cannabis2Under alla dina år inom yrket har det skett stora förändringar inom kunskapen om cannabis? Ja, det har det gjort, svarar Thomas, bland dom som arbetar med missbruksfrågor är det i dag fullständigt accepterat att cannabis påverkar koncentration och uppmärksamhet och andra tankefunktioner på ett allvarligt sätt, och man fokuserar även på det. Så det har blivit en stor förändring.

Är det lättare att få hjälp med övriga droger än med sitt cannabisberoende?
Så är det, och det är så fortfarande, säger Thomas. Men i en undersökning med nätverket, med Ann-Sofie i spetsen, har det visat sig att det finns specifika resurser för cannabis behandling på ganska många ställen i vårt land. Så det har utvecklats, och framför allt under dom senaste åtta åren.

Vilka droger räknas till psykoaktiva droger?
Cannabis, hallucinogena droger som LSD, svampar och Extacy m. fl. De ger en psykisk påverkan som man inte kan försvara sig mot, så de tillhör de farligaste drogerna.

Vilken behandlingsform ger bäst resultat på cannabismissbrukare?
Det är kognitivt orienterad behandling, säger Thomas direkt, med sessioner som i början är många. Minst tre tillfällen i veckan under en sexveckors period med uppföljning. Då tar man upp de specifika ämnen som finns i varje fas. Det har visat sig vara den generellt sett bästa behandlingsformen för cannabisanvändare.

Är det svårare att behandla cannabisanvändare än användare av andra droger?
Ja, det är lite svårare, för om du som behandlare inte vet hur cannabis påverkar människan så är det fullständigt omöjligt att behandla. Då blir det mer som att tala till en stolpe. Med kunskap så kan man tala till en cannabisanvändare som en individ.

Stannar cannabisanvändarna upp i sin utveckling?
Ja, i sin mognadsprocess, dock inte fullt ut, men de påverkas ändå kraftigt i sin personliga utveckling. De lever inte som normala personer fast man kan tro det, utan i sin egen värld och försöker konstruera sitt liv efter bästa förmåga. De har levt sitt liv i cannabisens spår och har svårt att associera till några minnen som skulle kunna hjälpa dom i utvecklingen.

Det finns många olika grupper av användare. En del är hårt arbetande människor, som kommer hem efter jobbet och röker sitt cannabis för att kunna leva. De har oftast brukat så länge att deras normala system är avstängda, håller de upp en tid så känns deras liv meningslöst och börjar de igen så fylls livet med något meningsfullt. Det är svårt att komma åt dessa människor. Men det finns en guide på internet för den som seriöst vill sluta med cannabis och det kommer in många tackmail till guiden av människor som klarat av att sluta tack vare den guiden. Så visst finns det hopp för alla cannabis- och haschanvändare som vill sluta.