Etikettarkiv: Kognitiva Hjälpmedel

Kognitiva hjälpmedel blir kostnadsfria

KalenderEfter några turer i Landstingsfullmäktige, där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans bidragit till en så kallad återremiss i juni månad, klubbades till sist förändringar gällande patientavgifter igenom i ett nytt Landstingsfullmäktige, nästföljande månad.

Detta beslut bidrar till att det från den 1 januari 2016 träder nya regler i kraft i Värmlands landsting gällande patientavgifter.

I första hand har Värmlandssamverkan genom sitt beslut sett till att det ska införas avgiftsfrihet för kognitiva hjälpmedel samt för kommunikationshjälpmedel. Hjälpmedel som är till stor nytta för  patienter med bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD, tidig stadium av demens och autismen, för motorneuronsjukdomen Amyotrofisk ateroskleros (ALS), eller personer som har fått stroke.

– Vi har prioriterat de saker som är absoluta viktigast, säger Landstingsrådet Marianne Utterdahl Sjukvårdspartiet (SIV).

Syftet är att personer med sämre ekonomi ska ha samma möjlighet till vård som andra. Det finns även en förhoppning om att bättre vård, ska leda till att minska kostnaderna för vården på längre sikt.
–  Avgifter påverkar många människor, säger ordförande i Landstingsstyrelsen, Fredrik Larsson (M).

Första linjen i Karlstad och Visit i Hagfors blir också avgiftsbefriad, där barn och unga mellan 6 och 20 år samt närstående kan få råd och stöd, när man mår psykiskt dåligt, använder droger, har varit eller är utsatt för våld.

Text: Lotta Tammi
Foto: Robert Halvarsson


 

Kognitiva hjälpmedel
– Med kognitiva hjälpmedel menas mobiltelefon med kalender och funktioner som påminnelse, handdator med schema som strukturerar upp dagen, bilder för att komma i håg och underlätta för minnet, almanacka, anslagstavla, med mera.
– Kommunikationshjälpmedel används när personer har svårt att uttrycka sig verbalt eller i skrift.
– Första linjen i Karlstad och Visit i Hagfors är ett resultat av samarbete mellan olika kommuner och landsting.

 

 

Hjälpmedel hjälper

Den tredje mars 2011 hölls ett seminarium om kognitiva hjälpmedel.  Föreläsningen ingick i en seminariedag på Karlstads universitet som anordnades av fakulteten för samhälls- och livsegenskaper.

En undersökning gjord av FoU(Forskning och Utveckling) Välfärd Värmland som behandlar tillgängligheten av kognitiva hjälpmedel i Värmland, var utgångspunkten för ett av seminarierna under seminariedagen. ASP Bladet var där och fick höra Therese Karlsson och Kajsa Jansson tala om hur kognitiva hjälpmedel kan underlätta tillvaron för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Therese Karlsson är adjunkt på Karlstad universitet och även anställd av FoU. Kajsa Jansson är brukare med erfarenhet av kognitiva hjälpmedel. Hon har även i en artikelserie i ASP bladet skrivit om vilka hjälpmedel som finns att tillhandaha.

– Kognitiva funktioner är processer som hjälper till att skapa ordning, ge sammanhang och göra världen begriplig. De bearbetar och förmedlar information och är kopplade till minnet.  De kognitiva funktionerna hjälper oss att klara av livet på ett bättre sätt, Therese Karlsson
– Om de kognitiva funktionerna är nedsatta kan man få svårt att komma ihåg saker, säger Therese. Hon menar vidare att problemen också innefattar svårigheter som att ta initiativ, planera sin tillvaro och lära in nya saker.

Det finns en mängd hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Kajsa Jansson har som brukare erfarenhet av en del av dessa hjälpmedel. Hon har skrivit en artikelserie i ASP bladet om kognitiva hjälpmedel. Kajsa säger att de ska förebygga, förbättra och kompensera nedsatt och förlorad kognitiv funktion.  För att få ett fungerande vardagsliv behövs strukturer och strategier. Ett lämpligt hjälpmedel kan vara en hjälp till behövlig balans i vardagslivet.

En gemensam sortimentslista finns sedan 2008 där landstinget och värmländska kommuner kan förskriva hjälpmedel. Men det tillsattes inga ekonomiska medel från början. Detta medförde att tillgången på hjälpmedel var obefintlig. Det var först i slutet av 2009 som situationen förändrades till det bättre.

Therese Karlsson säger att undersökningen som hon och Per Folkesson gjorde, visade att det var svårt att hitta en kvalificerad person som kunde förskriva ett hjälpmedel. Det finns dessutom ett begränsat sortiment som medför att det blir svårare att hitta rätt hjälpmedel till visst ett behov.

– Väldigt få vet att det finns hjälpmedel. Det gäller både brukare och vårdpersonal, hävdar Kajsa Jansson.  Hon säger vidare att det saknas kunskap bland personal inom vården om de hjälpmedel som finns.
– Det behövs nytänkande, menar Kajsa.

Therese Karlsson berättar att undersökningen visade att kognitiva hjälpmedel och kognitivt stöd inte är en del av det totala stödet. Det är helt enkelt inte implementerat i verksamheten.

Förskrivningen av hjälpmedel styrs av vad som sägs i Hälso- och sjukvårdslagen. Där står det att landsting och kommuner var för sig ansvarar för hjälpmedel. Den enskilde får inte hamna i kläm mellan kommun och landsting utan förskrivningen måste ske smärtfritt. Kommuner och landsting har i Värmland ett gemensamt ansvar för hjälpmedel inom hälso- och sjukvård. En kostnadsnyttobedömning som nationalekonomen Per Dahlbäck har gjort, visar att kognitiva hjälpmedel bidrar till en positiv ekonomisk situation både för den enskilde samt för samhället.

En annan aspekt som Therese och Kajsa tog upp är rättighetsperspektivet. En person som bryter benet får direkt kryckor eller om det är en ännu en allvarligare kroppsskada, en rullstol.

– Varför gäller inte samma tänkande för psykiskt funktionshindrade, undrar Kajsa Jansson.

Kognitiva nedsättningar bör lyftas fram i fler sammanhang, tycker Kajsa och Therese. De menar vidare att detta skulle avdramatisera problemen och hjälpmedelsanvändningen.  Användningen kan hjälpa till att öka livskvaliteten, ge en självständighet och delaktighet inte bara i arbete eller studier, utan främjar också en fritid som känns rolig och innehållsrik.

Exempel på olika hjälpmedel

Handdatorer: ger struktur och hjälper att komma ihåg.
Mobiltelefonen: bra för påminnelser
Timstock: hjälp om du har problem att uppfatta
Medicinkarusell: låter tills du har tagit medicinen
Tyngtäcken: ger bättre kroppsuppfattning och nattsömn används som alternativ till sömnmedicin.
Shake Awake: förstärkt väckarklocka
Almanacka: klassisk påminnare

Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad

Kognitiva hjälpmedel – C.STATUS-systemet

ASP Bladet väljer i detta nummer att fokusera på det hjälpmedel som Hjälpmedelsinstitutet nu i oktober  valt ut till månadens hjälpmedel. Lär känna C.STATUS-systemet!

C.STATUS-systemet hjälper dig att ha koll på olika saker i hemmet. När du går hemifrån kan du se om spisen och kaffebryggaren är avstängda, om balkongdörren och fönster är stängda, om ytterdörren är låst och mycket mer. När du är borta ser du på nyckelbrickan om du kom ihåg att låsa ytterdörren och stänga av alla anslutna apparater. Du slipper oron att ha glömt något och du slipper gå tillbaka och kontrollera ytterdörren en extra gång. En blick på panelen eller nyckelbrickan och du kan vara trygg att allt är låst och avstängt.

Användandet är helt okomplicerat och mer eller mindre självförklarande. Installation och konfiguration är enkel men bör göras av en installatör. Underhållet består av laddning av nyckelbrickan en gång per månad och batteribyte var 3-5 år i dörrsensor och sladdsensor.
C.STATUS-systemet är framtaget för att vara enkelt, tydligt och pålitligt. Det är testat och godkänt som medicinsk utrustning i klass I enligt Medicindirektivet.

Grundpaketet av C.STATUS-systemet består av följande komponenter:
• Panelen
• Nyckelbrickan
• Dörrsensorn
• Sladdsensorn

C.STATUS-panelen:
Panelen har sex ljusfält med olika texter. Det kan vara kaffebryggaren, spisen, ytterdörren eller något annat. Om texten kaffebryggaren lyser så är kaffebryggaren på. Om texten ytterdörren lyser betyder det att ytterdörren är olåst. När alla fält är släckta betyder det att alla anslutna apparater, fönster och dörrar är avslagna respektive stängda.

Texterna på panelen kan enkelt bytas ut för att passa det som är anslutet. Installatören gör det i samband med installation. Det är enkelt att komplettera med fler sensorer. Det går också att knyta fler sensorer till samma ljussegment på panelen.

Panelen kan placeras i hallen, i sovrummet eller på något annat ställe som passar. Den ansluts med en batterieleminator till ett vägguttag och har inget batteri och behöver inte laddas.

C.STATUS-brickan:
Med en hänglåssymbol visar brickan om ytterdörren är låst eller ej. Den har sex prickar som avspeglar panelens sex segment. Nyckelbrickan är gjord för att sättas på nyckelknippan. Den kan också sättas fast i handväskan, ligga i jackfickan eller hängas i en rem runt halsen.

Nyckelbrickan hämtar sin status trådlöst från panelen. Det sker ungefär var 10:e sekund så därför är det en viss fördröjning från det att du låser dörren tills hänglåset på brickan slår igen. Brickan minns den status hemmet hade när du gick hemifrån. Räckvidden är kort, c:a 10 – 50 meter. Om du är på stan och någon i ditt hushåll kommer hem och låser upp så visar din nyckelbricka fortfarande att det är låst. Den är till för att hjälpa dig att minnas om du låste när du gick hemifrån. Om ni är flera personer i hushållet så kan alla ha varsin bricka. Tänk dock på att varje bricka visar status som den var när var och en lämnar hemmet.

C.STATUS-dörrsensorn:
Sensorn monteras på en dörr- eller fönsterkarm. En magnet monteras på dörren eller fönstret. Sensorn har en inbyggd magnetkontakt på ena långsidan som känner när dörren eller fönstret öppnas. Den skickar då en signal till panelen som tänder önskat ljusfält.
Dörrsensorn skickar sin status trådlöst till panelen. Det sker varje gång dörren/fönstret öppnas eller stängs. Den sänder också en status en gång i timmen även om inget förändrats.

C.STATUS-Sladdsensorn:
Kopplas in i vägguttaget där kaffebryggaren eller strykjärnet ansluts. Om den anslutna apparaten är påslagen skickar sensorn en signal till panelen. Då tänds motsvarande ljusfält.
Apparater som du kan ansluta till sladdsensorn är exempelvis:
Hushållsapparater som kaffebryggare, vattenkokare och brödrost
Strykjärn, värmeelement och liknande (med max effekt 2200W)
Bra att veta!
• Stäng alltid av spis, strykjärn eller kaffebryggare efter ett strömavbrott! Panelen har inget batteri och kan visa fel status i upp till en timme efter ett strömavbrott.
• Panelen har väldigt liten strömförbrukning och är gjord för att alltid vara inkopplad. Du behöver inte vara orolig för elkostnaden, det handlar om några kronor per år.
• Sladdsensorn är gjord för användning med apparater som drar mycket ström som kaffebryggare, strykjärn och liknande. Det är inte säkert att Sladdsensorn fungerar med TV eller datorer eftersom de drar mindre ström. Enda sättet att ta reda på om det fungerar med dina apparater är att prova själv.

• Det tar fem minuter från det att man slår av kaffebryggaren eller strykjärnet innan motsvarande ljusfält på Panelen slocknar. Om man drar ur Sladdsensorn ur vägguttaget slocknar ljusfältet direkt.

C.STATUS-systemet är mycket lättanvänt. Du behöver inte ändra dina vanor eller lära dig något nytt. Fortsätt använda spis, strykjärn och andra saker precis som vanligt!

Text: Kajsa Jansson

Låg tillgänglighet till hjälpmedel

Den 26 augusti genomförde FoU Välfärd Värmland på Karlstads Universitet ett seminarium där de presenterade en rapport under bearbetning om kognitiva hjälpmedel. På plats samsades arbetsterapeuter och brukare med personer från både landstings och kommunpsykiatrin. ASP Bladet fanns på plats för att bevaka tillställningen.


Enbart en av tio har idag tillgång till den typ av kognitiva hjälpmedel som de anses behöva, berättade Per Folkesson för seminariets åhörare. Med denna insikt gav Hjälpmedelsinstitutet FoU Värmland i uppdrag att undersöka tillgängligheten till hjälpmedel hos målgruppen.

I centrum för rapporten står brukarna själva, som i ett antal nedskrivna intervjuer får sin röst hörd till följd av det gedigna arbete Per Folkesson och Therese Karlsson har genomfört. Även om saker är i förändring; vilket också rapporten är ett uttryck för, berättar Therese Karlsson att tillgängligheten är starkt beskuren.
– Tillgängligheten till förskrivningsbara kognitiva hjälpmedel har varit starkt begränsad till specifika kommunala verksamheter i ett fåtal kommuner, under den tiden som intervjuerna genomfördes. Kunskapen om psykiska funktionsnedsättningar och kognitiva hjälpmedel upplever vi som personbundna till de arbetsterapeuter som har ett specialintresse kring detta, berättar Therese Karlsson.

De tre huvudfaktorerna som Per och Therese Karlsson lyfter fram varför tillgängligheten är låg är: bristande kunskap, små ekonomiska resurser och att vi talar om ganska komplexa organisationer. Det finns flera huvudmän, med andra ord ska kommun och landsting dra åt samma håll. Men när det gäller stöd för hjälpmedel finns det inget som säger att inte arbetsförmedling, försäkringskassa och arbetsgivare skulle kunna ha ett intresse av att stötta den som är i behov av detta.

Många gånger är också behovet okänt både av personen som skulle kunna dra nytta av hjälpmedel samt av omgivningen. Kopplingen görs inte mellan funktionsnedsättning och hjälpmedel. Förutsättningarna är därför låga att rätt hjälpmedel till slut ska kunna hamna hos rätt person. Lättast att få hjälpmedel förskrivna är de som har kontakt med socialpsykiatrin, som ju har också har arbetsterapeuter knutna till sin verksamhet.
– Man vet inte vilka rättigheter man har och vart man ska vända sig. Det är något som framkommer tydligt i många intervjuer. Får man inte information om vad som finns att få är det också väldigt svårt att få ett brukarinflytande utöver det stöd som ges. Information är en grundläggande aspekt för inflytande och egenmakt, menar Therese Karlsson.

Under seminariet fick även arbetsterapeuten Gunilla Barse Persson och Marit Granberg Eskel, doktorand i sociologi, agera opponenter. Att opponera innebär i universitetsvärlden att man sätter sig in i texten för att kunna komma med kritik som förhoppningsvis leder fram till att slutresultatet blir bättre. Även åhörare kunde under seminariet komma med olika infallsvinklar.

En diskussion som väcktes var skillnaden mellan funktionshinder och nedsättning. En inte helt självklar fråga, då samtal om vilka ord man bör använda ständigt förs överallt i samhället. En annan huruvida en rättighetsbaserad lagstiftning skulle kunna vara en väg framåt, vilket socialpsykiatriskt engagerade Görgen Göstas tror. Therese Karlsson och Per Folkesson listar även förslag på åtgärder i rapporten. Bland annat vill man se spridning av information samt ökad kunskap och kompetens.
– Det anses vara en dold målgrupp och en dold problematik. Vi har hållit på att harva med detta hur länge som helst. Men det är inte en dold problematik utan man väljer att inte se. Det handlar om diskriminering och stigma. Man blundar för problemen, säger Marit Grönberg Eskel, doktorand i sociologi och opponent för dagen.

Text: Robert Halvarsson Foto: Kajsa Jansson