Etikettarkiv: Kommunen

Systrarna på Vuxenavdelningen

6876786876876867Man kan finna sjuksköterskor på fler ställen än inom Landstinget, fem av dessa jobbar på Vuxenavdelningen.

Fem stycken sjuksköterskor arbetar inom vuxenavdelningen och kommunen, säger Anita Gustafsson.

Två stycken av oss är vidareutbildade psykiatrisköterskor men alla har erfarenhet från psykiatriskt jobb. Jobbet består i olika bedömningar utifrån fysisk och psykisk hälsa, mycket stödsamtal och vårdplanering.

– Det svåraste med jobbet är landstingspsykiatrins bristande resurser. Kommunen är i behov av flera särskilda boenden för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det bästa med jobbet är alla trevliga människor som man jobbar för och tillsammans med, och den tacksamhet man får från enskilda brukare, säger Anita Gustafsson.

Inom Vuxenavdelningen kommer det att på sikt behövas fler sjuksköterskor, på grund av att antalet brukare ökar och att andelen unga med psykiska funktionsnedsättningar likaså. Man vill helst ha vidareutbildade sköterskor eller med erfarenhet från att ha arbetat med personer med psykisk funktionsnedsättning. Man får ungefär tio sökande på två utannonserade vikariat.

– Sjuksköterskorna söker sig till Norge för att få bättre lön och bättre arbetsvillkor, och till bemanningsföretag, det är svårt att få tag på psykiatrisjuksköterskor i Värmland, säger Anita Gustafsson.

Det handlar inte bara om lön för att få sjuksköterskorna att stanna kvar utan också om arbetsmiljö.

– Det är ett viktigt jobb vi utför tillsammans med socialsekreterare och boendestödspersonal, fortsätter Anita Gustafsson.

– Personer med psykisk funktionsnedsättning är fortfarande en glömd grupp och den är ganska tyst. Det är fortfarande tabubelagt att prata om psykiska problem. Den yngre generationen har lättare att prata om detta ämne, slutar Anita Gustafson.

Text: Olle Stagnér

Nöjdare än genomsnittet

Karlstadsbor är mer nöjda än riksgenomsnittet. Detta gäller i områden som utbildningsmöjligheter, fritidsmöjligheter, kommunikation samt kommunens verksamheter.

I en undersökning som Statistiska centralbyrån (SCB) har genomfört, placerar sig Karlstad konsekvent över genomsnittet i de allra flesta kategorier som SCB uppmätt. Detta rapporterar det statistiska nyhetsbrevet Karlstad & Omvärlden. Denna medborgarundersökning tar fasta på attityder som mäter medborgarnas nöjdhet inom tre huvudområden. Dessa områden är:

Nöjd-Region-Index (NRI) med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på.

Nöjd-Medborgar-Index (NMI) med frågor om kommunens olika verksamheter.

Nöjd-Inflytande-Index (NII) med frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter.

Karlstad fick ett huvudbetyg på 70, av hundra möjliga. Genomsnittet för landets kommuner var 61. Vissa skillnader har bland annat uppmäts utifrån kön. Kvinnor är i större utsträckning än män mindre nöjda när det gäller kommunens stöd för utsatta personer samt generell trygghet. Detta förhållande upprepar sig även när det kommer till synen på grundskolan samt idrotts- och motionsanläggningar.

När det gäller trygghet är det vad jag förstår generellt så att kvinnor är mindre trygga än män. Men jag reagerade själv på att skillnaden var så stor mellan könen. Tidigare undersökning visar på en mindre skillnad. Då måste man ju fundera på vad det kan bero på. Konkret jobbar kommunen med trygghetsinventeringar i stadsdelar, berättar Mona Stensmar Petersen, som arbetar med verksamhetsstyrning för Karlstads kommun.

Urvalet

Resultaten är baserade på de drygt 500 Karlstadsbor i åldrarna 18-84 år som besvarade enkäten, av de tusen som tillfrågades. Liknande undersökningar har genomförts under fyra års tid, men då årets undersökning skiljer sig väsentligt åt, går årets resultat inte helt enkelt att jämföras med tidigare år. För Karlstads kommun är det dock tydligt att detta ger verktyg för att arbeta vidare med den generella trivseln.

Vi kommer att göra denna undersökning med jämna mellanrum för att se om kommunens satsningar gör att upplevelsen och attityden till de olika områdena förbättras. Ibland kan det handla om att bara informera bättre och ibland handlar det om konkreta åtgärder, berättar Mona Stensmar Petersen.

Text: Robert Halvarsson

Rapporten i sin helhet finns att läsa på karlstad.se.

BOLLTÄCKET – Ett sinnesstimulerande och rogivande hjälpmedel

bolltäckeKognitiva hjälpmedel

En hjälp vid psykiska funktionshinder

Vad är hjälpmedel? Hjälpmedel är produkter som ska förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga, förbättra eller vidmakthålla funktion eller förmåga samt kompensera för nedsatt eller förlorad funktion. De ger stöd åt hjärnans olika funktioner och det finns hjälpmedel för tid, påminnelse, struktur, initiativtagande, sömn och stresshantering. För personer med psykiska funktionshinder kan dessa hjälpmedel vara ett komplement till stöd och hjälp i vardagen för ökad trygghet, självständighet, aktivitet och delaktighet i samhället.

Vem ansvarar för att personer med funktionshinder får hjälpmedel? Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) har landsting och kommuner skyldighet att erbjuda hjälpmedel till personer med funktionshinder. HSL är en ramlag vilket innebär att landsting och kommuner själva kan besluta om regler för hjälpmedel, till exempel vilka produkter som skall betraktas som hjälpmedel och kunna förskrivas till personer med funktionshinder.

De beslutar även om eventuella avgifter. Möjligheten att erhålla ett visst hjälpmedel kan därmed variera på var i landet man bor. Hjälpmedel förskrivs oftast av arbetsterapeuter.

Vart vänder man sig? Det är vanligtvis en arbetsterapeut som bedömer behovet och förskriver hjälpmedel. Om man tror sig vara i behov av hjälpmedel kan man vända sig till distriktsarbetsterapeut, hjälpmedelscentral, kommunens socialpsykiatri, landstingets psykiatri eller ta hjälp av Personligt Ombud.

Hjälpmedel för att underlätta vardagen för personer med psykiska funktionshinder är dock ett relativt nytt område och därför kan det råda oklarheter om vem som har ansvar för kognitiva hjälpmedel och vem som har förskrivningsrätt.

Kostnad? Kognitiva hjälpmedel som förskrivs av kommun och landsting får man oftast låna gratis så länge man har behov av det. Sedan skall hjälpmedlet lämnas tillbaka. Ibland förekommer avgifter. Vissa hjälpmedel får man köpa själv.

ASP bladet kommer från och med detta nummer presentera olika sorters kognitiva hjälpmedel som finns till hjälp för personer med psykiska funktionshinder. Först ut i denna serie är bolltäcket.

Bolltäcket – Ett sinnesstimulerande och rogivande hjälpmedel för barn och vuxna.  God kroppsuppfattning är viktigt för välbefinnandet och beröringssinnet, muskel- och ledsinnena hjälper oss att lära känna var kropp. Vilar man under, eller ligger invirad i, ett bolltäcke mottar kroppen en stor mängd känselintryck. Dessa intryck verkar hämmande på centrala nervsystemet och leder till att personer som är motoriskt oroliga och/eller hyperaktiva lättare förmår att slappna av.

Känseln är viktig. Oro och otrygghet är känslor som kan förnimmas av att man inte känner sin kropps gränser. Med bolltäcket packat tätt mot kroppen, får användaren många impulser som förstärker kroppsuppfattningen. Det ger en stark och behaglig känselupplevelse som är svår att föreställa sig för den som inte provat. Många blir helt avslappnade och finner ro. Andra får möjlighet att varva ner och koncentrera sin uppmärksamhet. Bolltäcket är verkningsfullt och till stor nytta och glädje för många som lider av psykisk anspändhet och oro.

Ökad koncentration och bättre vila. Många hyperaktiva har stor glädje av bolltäcket eftersom den ro täcket åstadkommer har så många positiva följdverkningar. De många känselintrycken ger en påtaglig avslappning vilket gör det lättare att vara uppmärksam. Med förbättrad koncentration kan diffusa samband klarna och det gör att inlärningen går bättre och utbytet av undervisning och samvaro med andra blir större.

Hjälper mot fysisk och psykisk oro. Bolltäcket är för många ett ovärderligt hjälpmedel för att komma till ro och må bättre. Många använder det för att få en lugnare och djupare sömn med minskat behov av sömnmediciner som följd. För andra är bolltäcket ett uppskattat hjälpmedel vid exempelvis akuta ångestattacker.

Teorier om Sensory Integration gav inspiration till uppfinningen. Bolltäcket är utvecklat av de två danska arbetsterapeuterna Else-Marie Dalsgaard och Pia Christianssen. A. Jean. Ayres teorier om Sensory Integration ligger till grund för produkten som rönt stor uppmärksamhet och fått många entusiastiska användare i hem, på sjukhus och vid andra vårdinrättningar i flera olika länder.

Användning:
För att bolltäcket skall ge så mycket känselintryck som möjligt så bör det packas tätt intill kroppen. Det kan också användas som ett vanligt sovtäcke eller i kombination med ett sådant. Individuella behov och förutsättningar är avgörande för användningstidens längd. Många föredrar att sova med det varje natt och andra använder det ett kort tag för att komma till ro.

Text: Kajsa Jansson