Kommuners förbud mot sprutbyte tas bort

Riksdagen meddelar på sin hemsida att man efter en proposition från regeringen beslutat att slopa kommunernas vetorätt mot att införa sprututbytesprogram för missbrukare.

Sprututbytesprogram har varit möjligt sedan flera år i Sverige. Vetorätten om att införa mottagningar har hittills legat hos kommunerna trots att verksamheten bedrivs av landstingen. Efter ett riksdagsbeslut om en lagändring hoppas man nu att fler mottagningar öppnas runt om i landet.

Lagändringen innebär att vetorätten om att driva sprututbytesprogram tas bort från kommunerna och landstingen får själva ansöka om och driva sådan verksamhet. Åldern för att delta sänks också från 20 till 18 år.

Sprutbytesprogram syftar bland annat till att hindra smittspridning av svåra sjukdomar som hiv och Hepatit C bland missbrukare. Verksamheten ger också en möjlighet att fånga upp missbrukare och hjälpa dem till ett drogfritt liv.

För att delta i ett utbytesprogram måste du vara folkbokförd på den ort du byter sprutor. Lagändringen trädde i kraft den 1 mars i år.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Maria Lundby-Bohlin

Hårdare regelpraxis vid försörjningsstöd

Tidningen Dagens arena har kikat på hur det står till med kommunernas godkännande av försörjningsstöd. De noterar en hårdare tillämpning av det regelverk som kommunerna har att röra sig med.

 Utbetalningarna av ekonomsikt bistånd har ökat i Sverige, detta har sin orsak i att arbetslösheten har ökat samt de drastiska omjusteringarna man har gjort i socialförsäkringssystemet.

Ökade avslag i 4 av 5 kommuner

Avslagen av ansökningarna av försörjnings stöd har ökat och detta i hela 4 av 5 kommuner.  Detta visar den undersökning som Dagens Arena har genomfört.

Ökningen beror på att det nu kommer flera från sådana grupper som tidigare inte har sökt försörjningsstöd utan har varit del av de olika trygghetsförsäkringar som finns i samhället, så som
A-kassa och försäkringskassan. Något som också ökat den ekonomiska belastningen på de lokala, kommunala försörjningssystemen.

De nya grupperna som söker stöd av kommunerna är oftast heller inte insatta i vad som faktiskt krävs för att man ska få försörjningsstöd. Delvis kan det handla om att man inte får äga sommarstuga, husvagn eller bostadsrätt. Detta ser David Schanzer-Larsen, chef på social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Köping, som en orsak till ökningen av avslag, i artikeln i Dagens Arena.

Restriktivare kommuner

Med ökande kostnader så blir kommunerna allt mer restriktiva med vad man går med på i försörjningsstöd. Om det tidigare fanns ett utrymme för att bevilja vissa kostnader som låg utöver normen för försörjningsstödet, har detta utrymme nu nästan helt försvunnit då handläggarna har fått order om att vara mer restriktiva.

Försörjningsstöd? Nej, du får vända dig till välgörenhet

Man konstaterar även att kommunerna i vissa fall har börjat hänvisa människor till välgörenhet, istället för att bevilja dem försörjningsstöd. Detta har fått den ideella föreningen Stadsmissionen att slå larm. Stadsmissionen har sett en klar ändring i vad folk ber om att få hjälp med.

Då denna organisation tidigare har givit ut stöd riktat mot att folk skall få lite extra utöver det vanliga i sin vardag, så har man nu märkt av en klar ökning av ansökningarna att få de mesta basala behoven uppfyllda, så som stöd för att inhandla mat.

Allt går inte i samma riktning

Samtidigt som detta sker, har också en dom i Sydsverige avklarats, som innebär att en mamma ska få stöd av kommunen att låta sin son få skuts till sin idrottsträning. Detta efter ett avslag efter behovsprövning. Det kan sägas utgöra ett exempel på de svårigheter det innebär för en kommun att ta ställning till vad som är rimligt vid ansökningar hos Socialtjänsten.

Vid domen vad rådsmännen oeniga, ordförandes röst innebar utslagsrösten till förmån för en mer generös tolkning av det kommunala stödsystemet, rapporterar Sydsvenskan. Dragkampen om vad som är rimligt eller orimligt i förhållande till försörjningsstöd lär dock fortsätta.

Text: Johan Holst & Robert Halvarsson