Etikettarkiv: Konst

Galenskap i konsten

Flera nytänkare i världen har lidit av psykisk sjukdom, konstnärer inte minst.

En av Norges konstnärer, Lars Hertervig (1830–1902), är en av konstnärerna som led av ”sinnesförvirring och misär”. Edvard Munch (1863–1944) var en annan. Munch skrev: ”Två av människans mest fruktade fiender fick jag i arv – arvet till lungsot och sinnessjukdom. Sjukdom och galenskap och död var de svarta änglar som stod vid min vagga.” Munch led av depressioner, vilka toppades i 45-årsåldern då han redan uppnått framgång som konstnär.

En konstnär jag känner lider i perioder av depression. Han isolerar sig i sin stuga, en stuga utan bilväg fram, och ser bara folk under sina korta besök till mataffären, så sällan som möjligt. Han berättar att han en gång bodde i stugan två år i rad. När han vaknade en morgon fann han att vid matbordet var det dukat för två: honom själv och stolen mitt emot, där han hade ställt en spegel som sällskap. Då insåg han att han måste ut bland människor igen.

Runt 1800-talet betraktades galenskap som, nästan, en förutsättning för att bli en riktigt god konstnär, det man talade om då var melankoli. Varje verk skulle innefatta en gnutta galenskap för att betraktas som bra. Det gällde att balansera på knivseggen av förnuft och vansinne.

Schizofreni har ibland omtalats som en grund för konstnärskap. Men Hans Lind, psykiater tidigare verksam inom Landstinget i Värmland, talar snarare om bipolaritet som den huvudsakliga drivkraften i en intervju med SVT 2008. Alla känner vi till Vincent van Goghs (1853-1890) avskurna öra, som han skickade till en kvinna han älskade. Förmodligen uppskattade hon inte presenten. Han var ”fruktansvärt manisk på ett kreativt sätt” enligt Hans Lind. Kanske är det svängningarna som skapar gnistan, det att känna någonting, vare sig det är depression eller mani. Han säger att 40 procent av alla konstnärer är psykiskt sjuka, och stödjer sig på en amerikansk professor.

Lind säger i intervjun att ”det farligaste av allt är att vara skämttecknare. Humor är inget roligt. Humor är ett sätt att hantera ångesten. Det är en fruktansvärt stor risk för självmord hos självtecknare.”

År 1856 föll Lars Hertervig över kanten och skrevs in på Gaustad asyl i Oslo. På grund av hans konstnärskap sattes snabbt och självklart diagnosen melankoli. För att skydda sin ära skyllde han sitt vansinne på att han tittat på alltför många landskap i solljus. När han nådde gränsen skrev han frivilligt in sig på psyket och ordinerades varmt bad och kall dusch två gånger i veckan, fem tabletter till natten och fyra blodiglar i nacken. Han slutade även måla under sin tid som inlagd, då han antog att det var målandet som gjort honom sjuk och att han skulle bli frisk igen så snart han lade av med målandet.

Efter 20 månader blev han inte bättre och diagnosen ändrades från melankoli till dementia. Sjukdomsorsaken ändrades från konstnärskap till onani och kärleksaffärer. Att en norsk bondpojk skulle kunna få en reaktiv psykos av att hamna i storstaden Düsseldorf utan att ens kunna språket övervägdes inte. Han skrevs ut oförbättrad och var med det utan möjlighet att fortsätta med måleriet. Han försörjde sig som diversearbetare tills han femtio år senare dog av cancer i magen.”

Edvard Munch hade också en svår uppväxt. Vid fem års ålder dog hans mor i blodstörtning och hans favoritsyster dog i TBC, något som återkommer i hans konstverk. Munch var alkoholist och detta ledde till delirium och hallucinationer. Han skrevs in på psyket i Köpenhamn, landets bästa, där han ordinerades varma bad, sängläge, näringsrik kost och ”elektrifiering”, icke att förväxlas med elchockbehandling. Han fortsatte måla, hans rum på psyket blev ateljé och efter åtta månader skrevs han ut botad och fortsatte därefter som en renlevnadsmänniska. I hans konst kan man dock se melankolin, däribland i hans förmodligen mest kända verk ”Skriet”. På den målningen har någon skrivit texten ”Kan bara ha målats av en galning”. Han blev senare åter inlagd för depressioner. Hans syster Laura blev även hon inlagd på ett sanatorium, försjunken i autism.

Text: Maria Lundby Bohlin

Bild: Edvard Munchs målning Skriet kan beskådas på Nasjonalmuseet, Oslo

Konst för människor

Bra konst för människor skall vara utformat på så sätt så att människan får ett utrymme i bilden, en tillflykt. Jag skall kunna fantisera mig bort i den, säger Elsa Hallbäck, konstansvarig på Landstinget i Värmland.

Hon menar att bilden ska stimulera det friska inom människan och få det att växa.

Bilden blir en sorts terapi och en del av behandlingen inom psykiatrin. Konsten stimulerar det friska inslaget i människan. Stora hus utan konst är skrämmande, ingenting talar om vart man är i huset, på så sätt blir konsten en trygghet.

– Konsten vänder sig till det friska hos en person. Den skall anknyta till något som har varit bra hos denne och väcka positiva associationer. Konst som väcker starka känslor och skapar ångest, bör man inte hänga i en offentlig miljö, säger Elsa Hallbäck.

Taktil konst är konst som man kan ta på. Det blir ett nytt sinne som stimuleras. En len och skön yta att känna på blir man lugnare utav. På så sätt kan man använda konsten för att skapa en lugnare miljö. Genom att köpa dyra kvalitetsmöbler och ha fin konst på väggarna når man samma effekt. Det kan exempelvis handla om en pelare som fått en tovad inklädning.

Elsa Hallbäck menar att det inte finns någon psykiatrisk konst, för konsten vänder sig till det friska hos människan. Hur konsten skall utformas beror mycket på vem som befinner sig i huset. På så sätt kan man göra något extra för de som vistas där.

– Konsten skall bestå av öppna bilder så man kan gå in i dem. Det skall inte vara galler och stängda dörrar, säger Elsa Hallbäck.
Att man bör vårda både kropp och själ aktualiserades vid mitten av 1800 – talet av Florence Nightingale. Hon startade en sjuksköterskeutbildning där själen också var väsentlig.

Alla människor har en frisk sida. Konsten skall rikta sig till den. Människor med psykiska problem är mera sköra under sin sjukdomsperiod, så komplicerade bilder som kan skapa ångest och oro väljer hon inte, utan snarare bilder som är mer tydliga i motivet. Hon vill inte tillrättalägga konsten mer än nödvändigt, utan bara lite varsamt.

Visste du att: Det finns konst för två och en halv miljon kronor i det nya psykiatrihuset i  Karlstad fördelade på ett hundratal konstverk. Bara konsten i ljusschakten kostade en och en halv miljon kronor.

Text: Olle Stagnér Foto: Per Rhönnstad

Nya psykiatrihuset – En konstnärlig upplevelse

Det nya psykiatrihuset i Karlstad hade öppet hus där de bland annat visade upp sina nya konstinköp. Elsa Hallbäck konstansvarig inom landsstinget berättade att konsten har en central betydelse i huset. Den ska vädja till de friska krafterna inom människan och ska även fungera som en hjälp för att orientera sig i huset.

 

Det nya psykiatrihuset är byggt med fyra stora ljusschakt som har fått en konstnärlig utsmyckning av Alexander Lervik. Konstverken utgår från fåglars livscykel. I ett schakt har man ett stort fågelägg, i det andra har man småfåglar sittandes på grenar. Det tredje inrymmer 60 stycken flygande fåglar och i det fjärde schaktet har man två stora flygande fåglar vars vingspann går upp till två meter.

Symboliken med fåglar har gjorts för att fåglarna symboliserar en frihetskänsla. Allt är gjort i glas med LED-ljus som finns inom fåglarna och denna utsmyckning har kostat en och en halv miljon kronor.

– Konsten finns för att skapa en god miljö och den skall vara stödjande i patientarbetet. Den skall även stödja patienternas friska jag, säger Elsa Hallbäck

Den vägledande konsten är utformad på ett sådant sätt att olika korridorer har olika teman: exempelvis instrument, vatten och träd. Det skall göra det lättare att hitta i huset. Konstnären heter Rolf Gustavsson. Utanför entrén står det en skulptur som har namnet Öppet klot och den har gjorts av Ulf Johansson.

– En bild kan plockas ner eller bytas ut om en patient mår dåligt utav den, man måste ha respekt för individen säger Elsa Hallbäck.

De tavlor som behövdes köptes in från olika konstgtallerier. Patienterna själva får inte sätta upp någon konst på väggarna såvida han/hon inte är en etablerad konstnär.

Text: Olle Stagnér
Foto: Henrik Sjöberg