Etikettarkiv: körkort

Äntligen körkort

Eric Donell har ADHD och Tourettes syndrom så det känns genuint det han berättar om att ta körkort om man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Detta är ingenting han bara har läst sig till. Han har personlig erfarenhet.

Tänk dig att du kör på en väg. Snön yr så du ser bara några meter framåt. Tänk dig samma väg en vacker solig sommardag. Det kan vara skillnaden att en person med NPF kör bil och att en ”normal” person gör det. För att vara en god bilförare skall man ha exekutiva funktioner, det vill säga bland annat att man kan fatta snabba beslut och anpassa sig efter omgivningen. Med detta inleder Eric Donell sin föreläsning.

För ett par år sedan var det ett förslag, enlig media, att personer med ADHD inte skall få köra bil framöver. Detta är inte så klokt. Man bör bland annat betänka att personer har olika grava former av ADHD, några är utmärkta bilförare, medan andra bör lämna fordonet hemma. Vissa passar, andra inte.

Det är viktigt att veta att NPF ökar risken för att hamna i olyckor. NPF kan påverka ens färdighet att köra bil, några av områdena som kan påverkas är bland annat: omdöme, erfarenhet, attityd bakom ratten, att kunna behålla lugnet i stressiga situationer, att kunna planera framåt och simultankapacitet. Det är graden av funktionshinder som spelar roll.

LIKA FARLIGT SOM FYLLA

Eric berättar att det finns en rapport som kommit fram till att medel till svår ADHD är lika farliga i trafiken som en rattfull. Personer med ADHD mister körkortet tre gånger oftare än ”normala”, de får tre gånger så ofta böter, de är en trafikfara då de oftare missar skyltar, gör impulsiva manövrar och har en utåtagerande körning. Men, personer med ADHD kör oftare bil än ”normala”, detta kan vara en delförklaring till överrepresentationen.

Personer med Aspergers syndrom liknar personer med ADHD, men de har också svårt med att vara flexibla i trafiken. Det är viktigt att intuitivt utgå från trafikreglerna om det finns en fara. Aspergare behöver särskilt öva trafiksituationer som rondeller och stora parkeringsplatser där regler ofta inte följs och man måste vara fokuserad på att kunna frångå reglerna och tänka sig in i andras tankar.

För personer med Tourettes syndrom kan man öva sig på att skjuta upp eller ersätta tics. Man kan använda sig utav Habit reversal för att ”släcka ut” ticsen med en motrörelse. Man kan också prova en medicin som inte ger ökande tics som biverkan.

Lars Englund som är chefsöverläkare på Transportstyrelsen menar att minst 90 % av alla personer med NPF kan ta körkort, det är väldigt individuellt. Några kan ha en svår variant och ändra en lätt variant av samma diagnos.

MEDICINER OCH MEDPASSAGERARE

Personer som medicineras mot ADHD kör långsammare. Om man tar medicin under en bilfärd så skall man dock se till att den räcker hela färden, annars kan symtomen till och med bli värre.  Vid bussfärder står det ibland en skylt att ”Samtal med föraren under färd förbjudet”. Eric säger att samtal under bilfärden kan vara livsfarligt. Han berättar leende om en episod där han själv körde med två kompisar i bilen.

– Kompis ett sa ”sväng vänster”, kompis två sa ”sväng höger”, vad gjorde jag? Körde rakt fram och ner i diket förstås!

OM, NÄR, HUR KÖRKORT?

Det är viktigt att vänta med att ta körkort till personen är mogen. För att få ett övningskörningstillstånd vid NPF måste man kryssa i rutan att man har ett NPF och skicka med ett läkarintyg där det står att personen är lämpad att börja övningsköra. Man kan få detta intyg av en läkare på vårdcentralen, eller, om man medicinerar, hos den läkare som skriver ut medicinen.

Normalt tar det bara en till två veckor att få pappren om de är rätt ifyllda och om läkarutlåtande medskickas, för personer med nedsatt syn krävs även en synundersökning. Utan läkarintyg börjar inte saken behandlas. Nu och då skall man skicka in ett nytt intyg så länge man medicinerar. Undanhåller man att man har en diagnos så kan man fällas för vårdslöshet i trafik vid en eventuell olycka. Vad gör man då om tillståndet avslås? Om det är på grund utav en faktor som kan göras något åt, ta de nödändiga stegen. Sök igen om du har ny information, eller överklaga.

 Text: Maria Lundby Bohlin

Jag är en dålig bilförare

När man ska ta körkort är motivationen a och o. Man måste vilja lära sig. Föräldrar kan gärna stödja träningen, men de får inte påtvinga sonen eller dottern ett krav att ta körkort.

Ska man ta körkort är det viktigt att vara motiverad. Om det bara är föräldrarna som pushar så är projektet ofta dömt att misslyckas. Om personen har svårt att använda manuell växel, så kan man övningsköra med automatväxel. Detta innebär att man bara har tillstånd att köra med automatväxlade bilar, men man har alltid en möjlighet att komplettera med manuell växel senare när man blivit mer trygg i trafiken.

Fråga gärna trafikskolor om de tar erfarenhet av personer med just din diagnos, hur många elever med NPF de haft och körskolans syn på bilkörning och NPF. För att köra privat måste stödpersonen ha en introduktions/handledarintyg, som man får efter minst tre timmars övning med till exempel mål, innehåll och trafiksäkerhet. Efter det får men en blankett som man ska skicka in till Transportstyrelsen som ger tillåtelsen som räcker fem år.

Många korta lektioner är bättre för personer med NPF än få långa. Det är extra viktigt för personer med NPF att få öva på delmoment och att ha många körtimmar. Hos ”normala” personer krävs cirka 50 timmars övningskörning, medan det kan behövas upp till 150 timmar för en del personer med NPF. Det är viktigt för den övningskörande att få motivation på ett bra sätt.

Det är bra att diskutera körningen efteråt, inte under körningen och låt eleven styra diskussionen. Det är en god träning att den som kör kommenterar högt sin egen körning kontinuerligt; ”Nu blinkar jag vänster, nu byter jag fil, nu stänger jag av blinkers…” Det kan även vara en god träning för små barn att höra föräldrarna kommentera på detta sätt, då tänker föräldrarna efter under färden, och risken för att de t.ex. ska köra för fort eller slarva med blinkers minskar.

Man kan ansöka om ett anpassat teoriprov, antingen med förlängd provtid, eller muntligt om man har svårt att göra provet på en dator. Vill man göra provet muntligt så får man dock utgå ifrån en väntetid på tio veckor. Muntligt prov tycker de flesta är svårare, förutom om man har ett NPF.

Körkortet är bara början, man måste följa upp trafiksäkerheten. När en person nyligen tagit ett körkort så kör de ofta klanderfritt, då de fortfarande har ”trafikläraren på axeln”, men det tar bara få månader före en del börjar köra utåtagerande, kör för nära framförvarande bil, slarvar i rondeller, skriker och gestikulerar. För en tonåring med en passagerare ökar risken för bilolycka med dödlig utgång med ytterligare 39 %, och med tre passagerare ökar risken med 182 %

– Få skulle säga om sig själv att ”jag är en riktigt dålig bilförare!” säger Eric, men det är jag!

Föräldern är viktig, de vet oftast om barnet är lämpat eller ej. I publiken sitter Thomas som jobbat som ambulanssjuksköterska i 30 år, han säger att hans erfarenhet är att rattfulla och äldre är mer farliga i trafiken än NPF. – Kontrollera alla förare över 60 år! Säger han.

ADHD-light utgör inga större trafikrisker, även det statistiskt sett är svårare att mäta. Mognad är viktigt, men måste ha i åtanke att inte vänta för länge; för om en person i början av 20-åren inte har körkort, så väljer en del att köra utan.

Text: Maria Lundby Bohlin