Du blir inte vad du äter

Att vad vi stoppar i oss för kost har en stor betydelse för hur vi mår är ingen nyhet, och denna insikt är något som är väldigt aktuellt i dagens samhälle. Något som om nu är uppe på tapeten är att man ska kunna bota sitt barns autism eller ADHD genom att ge dem en mjölk- och glutenfri kost.

Den amerikanska fotomodellen och skådespelerskan Jenny McCarthy är en av dem som dragit i gång denna karusell. Hennes son Evan diagnostiserades med Autism 2005 och Jenny gav 2007 ut en bok vid namn Louder than words, som handlar om hennes sons autism. Jenny påstår att vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund skulle ha orsakat sonens symtom, då hon tycker att han gick från att vara en väldigt kramgo pojke till att bli tyst och introvert. Hon saknar dock vetenskapliga rön för sådana påståenden, det hindrar henne dock inte från att påstå att Evan idag är botad från sin autism på grund av ändrad kost.

Jag får ofta kommentarer på min blogg med länkar till artiklar om detta ämne med uppmaningar som: ”kolla in detta, du kan slippa din sjukdom”.

För det första är Aspergers syndrom ingen sjukdom, det är en del av mitt sätt av vara. Och för det andra, varför skulle jag vilja ändra min personlighet? Jag trivs bra som jag är, jag är jag och jag vill fortsätta att vara det.

Jag förstår om föräldrar med barn med svår ADHD/autism vill sitt barns bästa och desperat testar alla metoder som finns, men jag är kritisk mot att man ska testa metoder som inte ens läkarna tror på. Jag kan gå med på att ändrad kost kan dämpa symtom vid ADHD/autsism men jag tror inte att det ska kunna ”bota” ett personlighetsdrag. Det finns i dagsläget inga läkemedel som kan dämpa autistiska symptom. Och även om det finns mediciner mot ADHD så kommer du aldrig att kunna ”bota” det.

Jag är rädd för att denna karusell ska göra så att barn far illa till följd av sina föräldrar, att de plockar bort mediciner som är livsviktiga för att barnen ska fungera bra i samhället och få ett bättre mående. För i dag finns det ingen vetenskap på att koständringar botar dessa neuropsykiatriska funktionshinder.

Och sen känner jag: varför ska vi förändra allt hela tiden? Varför kan vi inte bara få vara som vi är? Alla människor är vi unika oavsett om vi har en diagnos eller ej.

Text: Joanna Halvardsson
Foto: Robert Halvarsson

ADHD blir bättre med särskild kost

En undersökning om kostens betydelse vid diagnosen adhd publicerades nyligen i tidskriften Lancet. Det är första gången denna väletablerade skolmedicinska skrift ställer sig bakom påståendet att adhd skulle påverkas av vilken kosthållning personen har.

Trots att allt fler barn och även vuxna diagnostiseras med adhd är fortfarande orsakerna till symtomen, som hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter, okända. Men idag publicerar den välkända brittiska tidningen the Lancet en teori som sannolikt kommer att väcka stor uppmärksamhet.
Artikeln baseras på en holländsk studie där forskarna rekryterade 100 barn mellan fyra och åtta år gamla med diagnosen adhd. Hälften av dem fick ingå i ett program med reducerat intag av livsmedel medan de övriga åt som vanligt.
Utgångspunkten för studien var att adhd skulle kunna kopplas till allergi eller överkänslighet mot viss mat. Kostgruppen fick därför samma behandling som svårt mat-allergiska barn får för att försöka fastställa vad de är överkänsliga mot.
Under fem veckor fick de 50 barnen i princip enbart äta en kost bestående av tio livsmedel som är kända för att inte ge upphov till allergi- eller överkänslighetsreaktioner. All annan mat togs bort. Samtidigt testades samtliga barn regelbundet med olika adhd-tester

– Av de 41 barn som fullföljde kostomläggningen kunde vi påvisa märkbara förbättringar hos 32, det vill säga 64 procent, säger professor Jan Buitelaar från Radboud-universitet i Nijmegen som lett studien.

– Vi såg också att dessa barn försämrades när de började äta normalt igen. Det innebär att så mycket som mer än vartannat fall av adhd skulle kunna ha kostanknytning, slår han fast.

Egna reflexioner
Det är ett intressant ämne tycker jag själv, då jag själv har adhd så har jag sedan länge märkt av att just kosten påverkar min impulsivitet och min förmåga att fokusera. Om jag håller mig till de livsmedel som nämns i denna undersökning: som ris, kyckling, fisk och frukt, så blir jag mer fokuserad och lugnare i mitt inre. Jag får samtidigt positiva energier, mer ork helt enkelt.

Äter jag däremot mycket kött och fet mat så blir jag väldigt trött och slö, samt mår dåligt rent ut sagt. Sötsaker är inte bra för mig alls, jag blir stressad och impulsiv av det, sen mår jag dåligt av hur det påverkar mitt blodsocker. Jag blir väldigt stressad av att blodsockret går upp och ner.

Visserligen har jag aldrig fått någon mat-allergi diagnostiserad av en läkare, men jag vet att jag ska hålla mig ifrån vissa saker som mjölk, kött och godis med mera. Så visst är kosten viktig när man har adhd, i alla fall är det så utifrån mina egna erfarenheter.

Text: Thomas Andersson Foto: Per Rhönnstad

HÄLSOKARTLÄGGNING

Katarina Mithander fick i uppdrag att se över kost och aktiviteter hos brukarna inom Avdelningen för socialpsykiatri, alkohol och narkotika

Inom gruppboenden har brukarna stora möjligheter att påverka inköp och vilken mat som serveras. Eftersom personalen har ansvar för inköp och tillagning av maten får brukarna väl sammasatt kost. Inom serviceboenden är det betydligt svårare för personalen att påverka brukarna, många gånger prioriteras cigaretter före mat fastän personalen är kostmedvetna är det svårt att påverka brukarna. Vid de flesta tillfällen personalen lagar mat på serviceboenden kommer dock de flesta brukarna och äter.

Katarina Mithander Hälsostrateg på avdelningen för socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika har tillsammans med en dietist sammanställt frågor som riktar sig till personal inom dom olika gruppboendena.

Det har under en tid framkommit i media att människor med psykiska funktionsnedsättningar inte sköter sin kost.  Några har även viktproblem på grund av fel kost. Viktproblemen kan också bero på att man får läkemedel vars biverkan är just viktuppgång.

Katarina fick i uppdrag av ledningsgruppen på avdelningen för socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika att se över hur kosthållningen fungerar inom vår verksamhet.

Hon tog hjälp av en dietist och utifrån dietistens kunskaper så togs det fram olika frågor som rörde kosten. Sen gick hon ut till alla gruppboenden och all annan personal inom verksamheten.
”Jag gick ut helt förutsättningslöst” – säger Katarina, det viktiga var att få en bild av hur det för dagen ligger till med kosten. Det var inte någons enskilda uppfattning som gällde utan rena fakta om hur det ser ut för dagen. Jag sammanställde sedan svaren jag fick.

Det jag kort kan säga om det är att personalen uppfattar att det är mycket enklare att påverka dom som är inne i boendena. Därför man kan aktivt vara med och påverka på ett annat sätt än dom som bor i egna lägenheter, dom är svårare att kunna påverka. Tyvärr så prioriterar dom ibland inte maten eller så räcker inte pengarna helt enkelt till. När jag sedan redovisade detta inför nämnden så fick jag ett nytt uppdrag, och det var att ta reda på vad brukarna själva säger om deras situation när det gäller kosten.

Nu så kommer jag att vara på Restaurangen Olivlunden i aktivitetshuset Spegeln de dagar det finns tid över till det. Tanken är att jag ska försöka få till möten med människorna som äter på Olivlunden. Så dom får säga vad dom tycker om kosten. Sen även ställa frågor om hur dom gör med maten när dom kommer hem från jobbet. Jag kommer även att ställa frågor till dom som bor inom gruppboendena och höra med dom om hur dom ser på maten som serveras där.

Text: Thomas Andersson  Foto: Robert Olsson

Hälsa och Wellness

Nytt program på Karlstads Universitet

Trots ökad välfärd och stigande medellivslängd mår många allt sämre. Ensamboende, rökning, stillasittande, dåliga matvanor och för mycket alkohol, tillsammans med krav och stress i arbets- och privatliv kan vara svårhanterligt och leda till nedsatt psykisk och fysisk hälsa. Symptom som trötthet, sömnproblem, oro och ångest har blivit vanliga, liksom kroppsliga besvär som smärta och övervikt.

Det kan vara svårt att inom sjukvården hjälpa dem som drabbas, då många av dem, åtminstone inledningsvis, inte i första hand behöver medicinsk behandling, utan snarare vägledning i att hantera sin livssituation och i att hålla sig friska. Får situationen däremot pågå under en längre tid är risken hög för allvarlig och behandlingskrävande sjukdom.

Stort personligt lidande och betydande samhällskostnader skulle kunna sparas om man lyckades hjälpa de drabbade på ett tidigare stadium.

Man vill på Karlstads Universitet möta behovet av utbildad personal inom detta område, och höstterminen 2009 kommer ett nytt tvåårigt program, ”Hälsa och wellness”, att starta på universitetet. Utbildningen inriktar sig i första hand på hur man kan förebygga ohälsa genom att hjälpa människor att påverka sitt beteende och sin livsstil så att förutsättningarna för ett gott mående blir så bra som möjligt. För att uppnå detta utgår man i undervisningen från en helhetssyn på människan, utifrån ett fysiskt, psykiskt och andligt perspektiv.

Det första året är gemensamt för alla studenter och till största delen teoretiskt. Under det andra året väljer studenten sedan mellan fyra olika inriktningar; fysisk aktivitet och hälsa, massage och hälsa, avslappning och hälsa eller kost och hälsa. Undervisningen kommer då att ha både teoretiska och praktiska moment, samt en stor del praktik. Förutom hälsorelaterade ämnen läser man också en kurs i entreprenörskap, för att ha bättre förutsättningar att driva eget företag.

Programmet leder fram till en generell högskoleexamen inom huvudområdet hälsofrämjande arbete med inriktning mot wellness. Som färdigutbildad föreslår universitetet att man kallar sig hälsocoach, och man kan då jobba inom många olika verksamheter i hälsobranschen. Det kan till exempel vara motions-/fitnessverksamhet, företagshälsovård och spa-bransch, eller kommunal verksamhet som friskvård, skola och fritidsverksamhet. Hälsocoacher har också en viktig roll att spela när det gäller att hjälpa den ökande andelen äldre att behålla en god hälsa så länge som möjligt. Arbetsmetoder kan vara rådgivningssamtal, hälsoprofilbedömningar, att göra stressprofiler och att leda olika aktiviteter på både grupp- och individnivå.

En svårighet för hälsobranschen har länge varit låg trovärdighet och negativa attityder. Många av de utbildningar som erbjuds är dyra, och dessutom av varierande kvalitet. Universitetet tror därför att det finns en efterfrågan på en högskoleutbildning, där den vetenskapliga grunden är säkerställd. Utbildningar inom hälsa är dessutom generellt sett populära. Förutom ungdomar som nyligen avslutat gymnasiet hoppas man kunna rekrytera personer med bakgrund inom exempelvis alternativmedicin som vill bredda och fördjupa sin kompetens. Det kan också finnas ett intresse från personal inom vård, skola och socialtjänst.

När studenten efter två års utbildning har tagit sin examen finns också möjlighet att ytterligare bredda sin kompetens genom att läsa olika fristående kurser. Man kan också välja att fördjupa sig och avlägga en kandidatexamen genom att läsa ett tredje år inom ett närliggande område, som folkhälsovetenskap, psykologi, omvårdnad eller idrottsvetenskap.

Text: Carin Eriksson