Klimatsmart mat

Klara Perhamre

Hösten 2015 startade karlstadsprojektet Klimatsmart Mat med Klara Perhamre som projektledare. I början av februari 2017 kunde vi läsa på Karlstad kommuns hemsida hur väl man har lyckats med att minska matsvinnet på kommunens skolor.

2016 var minskningen 30 ton mat, eller motsvarande 25 % av den totala matåtgången. Att minska matavfallet är ett av projektets mål, men hur är det med den övriga måluppfyllelsen?

Projektet består av ett antal projektmål, som att man vill öka andelen ekologiska inköp av livsmedel, minska inköp av kött och öka användningen av rotsaker och grönsaker, minska matsvinnet, minska andelen koldioxidutsläpp och information och utbildningen om nyttan med klimatsmarta val. Hur väl har man lyckats med detta?

ASP Bladet kontaktade Klara Perhamre för att ta reda på det.

Ekologiska livsmedel
Klara berättar att de under 2016 ökade andelen ekologiska livsmedel med 4 procentenheter, från 29 till 33 procent. Målet för 2017 är att de skolor som ännu inte är KRAV-certifierade ska bli det.

Skolkockarna har haft ett stort egenansvar för att projektet ska lyckas. Under 2016 har de haft som uppgift att köpa in mer klimatsmarta råvaror, öka andelen vegetariska inslag i maträtterna och tänka på att köpa in mer klimatsmart kött.

I ett försök att få barn och ungdomar att äta mera grönt och att pröva nya rätter, har man på flera skolor gjort om buffén. Man har gjort så att vegetarisk mat, kolhydrater och grönsaker är det första man stöter på när man kommer in i matsalen. Klimatpåverkan från köttkonsumtionen i kommunen har därför minskat med 35 % mellan 2015 och 2016.

Koldioxidutsläpp
Det finns en nära koppling mellan mängden mat som kastas och koldioxidutsläpp. När man började mäta hur mycket mat som slängdes på kommunens skolor landade man på 130 ton. Det innebär utsläpp på 760 000 kg koldioxid. Det motsvarar utsläppen från en bil som kör 88 varv runt jorden.

– Att matsvinnet har minskat med cirka 30 ton på grund- och gymnasieskolor innebär att vi sparar uppemot 800 000 kronor under ett år. Det innebär en stor miljövinst. Utsläppen från matsvinnet har minskat motsvarande vad en bil skulle släppa ut om den åkte 17 varv runt jorden, säger Klara.

Men förskolorna har lyckats ännu bättre! De har minskat sin klimatpåverkan från köttkonsumtion med 36 %.

Information och utbildning
Hur man lagar klimatsmart mat, det fick skolkockarna lära sig mer om under sportlovet 2016. Fokus låg på att visa att om man ökar mängden ekologiska råvaror så kan det löna sig ekonomiskt. På höstlovet fick kockarna lära sig laga vegetarisk mat. Gymnasiekockarna fick även jobba med vegansk mat.

– Skolkockarna har fått fördjupad utbildning i hållbarhetsfrågor och ekologiskt jordbruk samt genomgått KRAV:s internutbildning, fortsätter Klara.

Karlstad kommun är inte ensamma om att jobba med klimatsmart mat. I flera andra kommuner i Sverige har man valt att arbeta på ett liknande sätt. Men Karlstad har kommit en bra bit på vägen, och ännu bättre blir det kanske, då projektet ska pågå fram till december 2018.

Text: Patrik Alster
Foto: Privat

Karlstadsmanifestation mot utförsäkringar

”Människor ska inte ställas utan försörjning till följd av olika bedömningar av arbetsförmågan”, var en av Påskuppropets krav.

En varm och småblåsig annandag påsk i Karlstad samlades ungefär sexhundra människor för att manifestera. De var enade i ett motstånd mot vad man uppfattar som en omänsklig utförsäkringspolitik och ställde krav på en humanare sjukförsäkring.

 Som en av ett trettiotal platser i Sverige gjorde Karlstad avtryck på kartan som skådeplats för en med staden mått mätt väldigt stor manifestation. Initiativtagare i Karlstad, Agnetha Andersson, läste bland annat upp ett starkt vittnesmål om vad som hände när Anette Ivarsson blev utförsäkrad, och fann sig tvingad att söka ekonomiskt stöd från kommunen. En historia som delas av många med henne.

– Jag har förlorat flera tusen i månaden till följd av utförsäkringen, något som har inneburit att jag har varit tvungen att gå till socialen varje månad. Kampen om pengar till mat och medicin har hela tiden varit ständig och fruktansvärt jobbig, löd en bärande del av Ivarssons berättelse.

En trotsig årstid

Till Andersson sällade sig även biskop i Karlstads stift sedan 2002, Esbjörn Hagberg. Han bemötte i sitt tal bland annat uppfattningen att det hela skulle röra sig om ett partipolitiskt initiativ, något som initiativtagare hela tiden har tillbakavisat. I en poetisk betraktelse över vårdtiden och alla blommor som trotsar den gångna vintern menade Hagberg att även denna manifestation är ett uttryck för liknande kraft. Vi befinner oss i en trotsig årstid.

– Är det inte någonting av den trots som vi ser ute i världen när människor inte låter sig besegras av orättfärdiga maktstrukturer? Som på nya sätt söker kontakt med varandra, delar varandras drömmar och försöker skapa en mänskligare ordning, menade Esbjörn Hagberg.

– Det handlar om den sorts samhälle vi vill ha. Ett gott samhälle visar sig tydligast i hur det tar sig an de mest utsatta, de som livet allra hårdast har drabbat. Dessutom: ett gott samhälle tar hand om sina barn, uttryckte sig Esbjörn Hagberg vidare.

Det var inte bara tal det bjöds på, utan även underhållning i form av flera låtar framförda av Karlstadssonen Staffan Stridsberg. En man som förra året vann tävlingen ”Svensktoppen nästa” med sin låt ”Black crow”. Dagen till ära spelade han gratis. Efter arrangemanget träffades de som ville i Betlehemskyrkan för fika, umgänge och mer underhållning: denna gång i form av två äldre herrar som bjöd på en knippe jazziga evergreens framförda på sång, keyboard och kontrabas.

Exempel på organisationer som sällat sig till uppropet är bland andra: Handikappförbunden (HSO), Landsorganisationen (LO), Unionen, samt många fler därtill.

 Text & Foto: Robert Halvarsson