Krama varandra mera – världen är i behov av kärlek

När jag blir stor, DÅ ska jag vara lycklig! Känner du igen tanken? Men i verkligheten är det saker man kan göra för att bli gladare eller till och mer lyckliga redan här och nu. Många av oss har det tufft, men ASP Bladet frågade runt om vad som får folk att må bra, kanske till och med lycklig?

Att vistas i naturen, har många nämnt, långa skogspromenader med hunden, gå i fjällen, jogga, åka skidor, att simma eller fiska är andra saker man kan göra själv eller tillsammans med någon. Det är fantastiskt rogivande att sitta på en klippa vid havet och lyssna på vågor som skvalpar. Att vara för sig själv, reflektera och filosofera över smått och stort. Om man mår dåligt kan det vara bra att ligga på marken nattetid för att titta på stjärnorna.

En del gillar att måla, fritt ur fantasin eller att måla av ett arrangerat objekt; stilleben – det kräver koncentration och många timmars övning att få det perfekt, men att måla utan att sätta upp för höga krav på sig själv kan alla ha glädje utav: se på barnen! Andra tycker om att skriva, att låta berättelser och dikter flöda ut ur en, på samma sätt som hos dem som spelar ett instrument, sjunger eller dansar. Den kreativa processen är Pentti Vargs största lycka. Bada i badkar för att efter smörja in sig i en god luktande hudkräm, kan vara vardagslyx.

MUSIK
Skribenten har fått rekommendationen att lyssna på sin favorit-CD samt att ta LSD. Jag rekommenderar inte LSD, men musik är bra! Jag vågar nästan säga att alla gillar musik, men smaken är olika. Beroende på humör kan man lyssna på musik som är långsam, snabb, på låg volym eller på hög. En persons musiksmak kan variera i perioder och det finns många konserter att gå på, som är inriktade på olika musiksmaker. Barracuber skriver: Musik, vägen till mina djupfrysta känslor. Att hitta en ny bra låt eller artist på YouTube eller Spotify går knappt att beskriva. Och den ultimata kombinationen: musikfestivaler, med tillhörande kläder och livsstil för dem som så önskar!

‘Räkna de lyckliga stunderna blott’

— Stig Hansson

VÄLKLÄDD
Många, främst då kvinnor, mår bättre av att sminka sig och fixa håret, särskilt bra mår man av frisörbesök där man blir ompysslad. Jag förmodar att män lika så trivs bra som nyrakade, eller när de har ett välvårdat skägg eller mustasch. När man känner sig snygg, mår man bättre. På samma sätt kan vissa människor uppleva lycka av att shoppa kläder eller en ny bok. Dock måste man låta bli att handla över sina tillgångar, annars är den korta lyckan inte mycket värd. Man kan bada bubbelbad eller bada bastu, måla naglarna och prova en ny färg eller frisyr i håret. Hur många skor har en genomsnittlig kvinna?

UTMANINGAR
Utmaningar där man måste klura lite mår många bra av, hantverkets former och möjligheter, lös sudoku, programmera eller bygg ett garage, välj själv. Signaturen Geocache gillar, vilket namnet antyder, att leta cachar, något som liknar orienteringsstationer, han känner lycka när han hittar de svårast graderade cacharna. Helst i mörker. Att resa gillar många, vissa vill ha det lugnt och skönt på stranden, ta det med ro och veta att allting löser sig, med sand mellan tårna, medan andra är äventyrare och bergsklättrar eller far fram på mountainbikes. Resan är inte alltid i sig själv det bästa, utan att ha den där pirrande känslan att det snart händer någonting bra!

VÄNNER OCH LIV
Mymlan tycker om att umgås med fina människor. Hon menar att lycka är att bli påmind om att det faktiskt finns människor som tycker om, och älskar henne. Att titta på folk när man tar en kall dricka eller glass i sommarsolen är avslappnande. Att ha kontroll över basala saker som att ha mat, att veta att man har ett hem att gå hem till, en ren varm säng med nytvättade utomhustorkade sängkläder, rent vatten, mat, sjukvård och skola. Yttrande- och tryckfrihet är också viktigt för att må bra, liksom att få se andra som haft det svårt få det bättre.

KÄRLEK
När favoritlaget vinner i VM så är jag nog inte den enda som skriker så grannarna bankar i väggen. Kärlek till det egna laget kan bli en livsstil för många. Både att titta på och att utöva sport är nervkittlande och positiv spänning kan man även hitta i skräckfilmer eller thrillers. Brevvänner är ovanligt nu för tiden, men vad slår ett ”riktigt” brev, förstås skrivet med penna, i denna IT-era?

Man mår bra av att få göra någonting för andra, det behöver inte vara för hela mänskligheten utan kan vara för en speciell person. Det kan även vara i en förening eller genom att ta hand om ett husdjur. Motsatsen kan vara att vantrivas som arbetslös eller att ha ett ”dåligt” jobb; att känna sig som en parasit, känna tomhet, meningslöshet, att vara en levande död. Många finner också god stöttning i sin tro på Gud, speciellt i svåra perioder, han är en vän som aldrig sviker.

Tillsammans med god hälsa är nog kärleken till familjen, vänner och en partner något som gör en som mest lycklig. Både att själv umgås med sin partner och att se att den personen har det bra. Den största lyckan av allt är enligt de flesta föräldrar den att få barn, och sättet man gör dem på är inte heller fel.

Hundar och katter är också bra. Det är inte för inte att hunden kallas människans bäste vän, de finns alltid där och allt de vill är att du ska må bra! Och det bästa av allt; ett tandlöst barns skratt!

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Lotta Tammi

Med kameran som hobby

Att prova på olika aktiviteter är både kreativt och kul, som att måla i olja, eller skapa i lera. Här berättar ASP Bladets skribent och fotograf Lotta Tammi om olika saker hon provat på samt utvecklats genom. Som foto, teater samt måleri.

Under åren har jag provat på olika hobbies, eftersom jag är en skapande person så har det blivit många kreativa prova-påsaker som både är spännande och kul. Jag köpte min första symaskin när jag var fjorton år. När jag sedan fick barn sydde jag mycket barnkläder till dem när de var små.

Olja och teater
Men jag ville skapa något med mina händer, så jag prövade på lera. Jag har även målat med olja på duk, vilket var kreativt och kul. Det var en härlig känsla att utrycka sig på, och se hur bilden växte fram på duken med sina sköna färger. Det roliga är känslan att bestämma hur bilden ska se ut, där ingenting är ”fel”. En tid spelade jag teater, vilket är bra för självkänslan, när man väl vågar stå på en teaterscen inför publik. Jag sydde även kläderna till föreställningen och målade kulisser, det var kul att se skådespelarna på scenen i dräkterna som jag skapat.

Kamera
För några år sedan fick jag en kamera i present av mina barn. Det var kärlek vid första ögonkastet, det var en uttrycksform som passade mig, att skapa bilder. Att ta med min kamera ut och leta efter motiv och därefter gå hem och lägga in bilderna på datorn för att se resultatet. Det är en härlig känsla när man har lyckats att få till en bild med bra skärpa.

Nybörjarkamera
Om du vill börja fotografera och inte har en kamera, köp en begagnad nybörjarkamera för att att öva med, det kommer du långt med. Man ska inte lägga ut för mycket pengar i början förräns man vet om fotograferandet passar.

Bekanta dig med kameran
Läs igenom manualen för att bli bekant med din kamera. Våga skruva och vrida på rattarna på kameran, det är inget som går sönder, då lär du dig snabbare hur din kamera fungerar och hur de olika programvalen beter sig i kameran. Det finns många bra fotograferingstips på Youtube som

du kan titta på och lära dig av.

Öva på att göra fel
Öva öva.. det gör inget att du gör fel eller kommer hem med suddiga bilder, för som det heter: övning ger färdighet, och det är sant. Jag har tusentals med suddiga bilder, jag sparar dom i mappar på datorn för att titta på dem i bland för att se hur jag utvecklats som fotograf med tiden.

Ha kul
Fota i grodperspektiv (ligg på marken) eller fågelperspektiv (stå högt uppe på något). Gå nära eller ta bilder på avstånd, pröva dig fram. Det är bara du som sätter gränser, och vet hur din bild ska se ut. Ha kul med din kamera, den kommer att bli din bäste vän.

Egna idéer
Jag hoppas jag väckt lite nyfikenhet hos dig om vad man kan göra på sin fritid. Det är upp till dig vad du vill göra, du kanske gillar musik, varför inte söka upp ett band och rådfråga dom vart du kan vända dig för att spela eller sjunga. du kanske har egna tankar om vad du vill göra med din fritid. Våga, gör det i dag, vänta inte.

Lycka till.

Text och Foto: Lotta Tammi

En god morgon med (H)järnkoll

Har människan glömt bort leken? Behöver vi recept för att ta hand om oss själva? Frågorna var stora när landstingsrådet Gert Ohlsson höll tal för deltagare på projektet (H)järnkolls temafrukost kring kreativitet.

Gert och många fler var samlade kring diskussion över en bit bröd och kaffe. Det fanns personer från kommun, landsting och människor med brukarerfarenheter som var samlade. Ja, även som ovan nämndes hade en landstingspolitiker letat sig fram till museets kafé. ASP Bladet fanns med för att både lyssna och prata i de smågrupper som Hjärnkolls ambassadörer arrangerade dagen till ära.

Den nationella kampanjen Hjärnkoll arbetar för att minska negativa attityder till psykisk ohälsa, en kampanj som ASP Bladet har skrivit om tidigare. Detta är dock första gången man samlats för att samtala kring ett tema som kreativitet under en frukostmåltid.

– På tolv olika platser arrangeras sådana här frukostar. Vi tycker det är lite roligt, för tidigare hade vi en middag på stadshotellet i Karlstad och andra städer tyckte det var en fin idé att både äta och prata lite tillsammans, sade Hjärnkollambassadören Mona Noreklint.

Kreativitet kan se ut på många olika sätt. Mona räknar bland annat upp bild, form, dans och musik.  Det kan vara en plats att vila på, återhämta sig vid, eller en plats att skapa och samla energi för att kunna anlägga nya perspektiv på tillvaron.

– Jag själv är en av dem som har haft stor glädje och lycka av att måla, och även att dansa. Det har varit sånt som har gett mig livet tillbaka. Känn att ni deltar i ett nationellt projekt, för detta sker i allt från Lövånger i norr till Lund i söder, berättade Mona Noreklint.

Glöm inte att leka

När Gert Ohlsson talade läste han bland annat en dikt av nye nobelpristagaren i litteratur, Tomas Tranströmer och varvade humor med allvar. Vi leker för lite, var hans budskap. Kreativiteten blir satt på undantag och det vi alla har lika mycket av, nämligen tiden, verkar alltid fattas oss.

– Ibland undrar jag vad vi har fått för värld, där det behövs en legitimerad läkare som skriver ut på papper att folk ska göra det som är mest naturligt. Varför har vi inte tid att röra oss och leka, frågade sig Gert Ohlsson retoriskt.

Men allt är definitivt inte elände. Tvärtom, runt borden hölls tal igång kring alla de vitt skilda ämnen som rör just kreativiteten, skaparkraften som bor inom oss alla. Och låt oss inte glömma att det är de ibland missförstådda individualisterna som är med och driver utvecklingen framåt, menade Gert Ohlsson.

– Det är människorna som måste känna att de utvecklas och kan vara kreativa. Tänk bara på de uppfinnare som har gett oss så mycket. Som de som uppfann dieselmotorn, telefonen och glödlampan. De var individualister som gick mot allt sunt förnuft, sade Gert Olsson.

Förutom diskussioner lottades även en del priser ut till besökarna. Denna reporter har därför också numer både t-shirt och knappnål med kampanjens (H):s budskap. Dessa kommer han att bära med stolthet!

Text: Robert Halvarsson Foto: Joanna Halvardsson

Bildtext:

(H)järnkolls ambassadör Mona Noreklint och landstingsrådet Gert Ohlsson var två röster som kunde höras under frukostträffen.

Livet bakom serierutan

Maria Lundby Bohlin är en skicklig illustratör och skribent på ASP Bladet. Hon är också en människa med en berättelse. Född och uppvuxen vid svensk-norska gränsorten Östervallskog nära Årjäng, bor hon nu i Karlstad.

Utrustad med diktafon, papper och penna sitter undertecknad ner med Maria i Mediagruppens svarta hörnsoffa. Svart är också den färg Maria föredrar att klä sig i; en personlig stil som lånar fritt från synthen och gothen. När vi pratar om hennes liv står det klart och tydligt att hon har varit med om mycket. Jobbiga och glädjefyllda erfarenheter som har bidragit till att forma den hon är.

Ett kreativt signum

Vad passar bättre än att inleda vårt samtal med en fråga som säkerligen många läsare undrar över, som liksom jag har kunnat le eller skratta åt ”Ms Tibbs gubbar”. Var får du alla idéer till dina serierutor ifrån, Maria?

­­ – De flesta som jag gjorde tidigt är sådana som jag har tänkt på, hört eller som jag själv har upplevt. Några har jag också snott från Journalgrodor på nätet. Som aspergare har man dessutom en tendens att ta saker och ting lite bokstavligt talat ibland, då kan man vrida och vända på saker och ting. Men jag kan inte ”hitta på ett skämt” bara sådär.

Sin bakgrund har Maria i Östervallskog, en ort och socken i Årjängs kommun som sammanlagt har cirka 500 innevånare. Under vårt samtal står det klart att det är annorlunda att växa upp i mindre samhällen gentemot större, på gott och ont.

– Jag trivdes på ett sätt bra där. Det var väldigt trevligt med ett ställe där man kunde lämna dörren olåst. Men jag har samtidigt varit mobbad, det pågick från tiden under förskolan till högstadiet och gymnasiet. Jag kan ta ett exempel: fåglar som flyger på himlen kan plötsligt vända riktning utan signal, det märkte jag att personer i klassen också gjorde. Jag kunde uppleva att det helt plötsligt inte satte någon kvar vid mitt bord, då tänkte jag, ”vad hände nu?”

När det kommer till just mobbning har Maria en del tankar kring varför det kunde fortgå under hennes uppväxt. Det finns nämligen förståelse för att barns beteende överskrider det socialt acceptabla. Man ursäktar mobbaren och den mobbade får som ung lära sig att trakasserier är något man får ”ta”.  Men det är inte detta som är mest underliga när det kommer till mobbning som fenomen, anser hon.

– Det jag är mest förvånad över är att mobbning inte är begränsat till barndomen, det förekommer ju i vuxenvärlden också. Skillnaden verkar vara att det är mot lagen att slå och skrika åt andra personer som vuxen, under tiden som barns beteenden bortförklaras. Att det skulle vara ”helt ok”, ”de skämtar ju bara”, och så vidare.

En diagnos rikare

Flera år och ett par stora kliv i skolsystemet senare, befinner sig Maria i universitetsvärlden. Efter två kurser på Mälardalens högskola hamnade hon i Karlstad och studerade tyska. Men det blev för mycket. Där tog det stopp. Hon kunde inte fullfölja sina studier utan hamnade så småningom hos Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Där konstaterade de att hon inte hörde hemma där heller, eftersom hon var sjuk. Det hela resulterade slutligen i att hon fick en möjlighet att gå på en utredning för att ta reda på om hon hade Asperger eller ADHD.

– Jag blev lite sur på den där psykologen på Arbetsförmedlingen. För vem var hon att komma och säga att det var något fel på mig? Men när jag väl fick tid för utredning satt jag hemma och googlade för att lära mig mer. Då fick jag till slut inse faktum att de kanske hade rätt. Efter allt var klart fick jag också bägge diagnoserna.

Vad hände efter detta? Framförallt upplevde Maria sig ha fått svar på centrala frågeställningar. Det fanns helt plötsligt en förklaring till varför vissa saker hade gått åt skogen. Men det stannade inte där. Det hände bra saker efteråt, saker som gjorde resan värd det hela.

– Jag tror att jag har haft väldigt tur. Vissa berättar att de fått en diagnos och att ingenting händer efteråt. På den tiden hade jag en socialsekreterare som var med mig under hela processen och i princip fungerade som en kurator. Hon är en person som varit mig nära. Genom henne fick jag också kontakt med vuxenhabilitering, öppenvårdsspykiatri, boendestöd med mera.

Vikten av gemenskap

När jag frågar om vad som har varit särskilt viktigt för Marias förmåga att hantera sin tillvaro och för att kunna må bättre, svarar hon att de gemenskaper som finns på olika nätforum har varit särskilt bra, framförallt aspergerforum.se.

Men saker och ting stannar inte vid nätet, hon figurerar även i föreningssammanhang. Exempelvis är hon styrelseledamot i föreningen Attention Karlstad. En organisation som samlar personer som har neuropsykiatriska diagnoser likt ADHD eller Asperger. De har bland annat regelbundna kafékvällar, där även nyfikna personer är välkomna, som inte nödvändigtvis har en diagnosbild klar för sig.

Att vara välkomnande är och förblir en viktig del av Marias kreativa uttryck. Livets taggar finns där, men samtidigt så oerhört mycket mer. Och även om vi får lov att avsluta vår berättelse för den här gången, så kan du som läsare vara beredd på att få stifta ytterligare bekantskap med Maria Lundby Bohlin i framtida nummer av ASP Bladet.

Text: Robert Halvarsson Illustration: Maria Lundby Bohlin

Bildtext:

Maria Lundby Bohlin, även känd under pseudonymen Ms Tibbs, kan numera titulera sig illustratör för tidningen ASP Bladet.