Kronofogden hjälper intagna

Mynt

Skulderna växer för åtta av tio intagna visar en tidigare studie gjord av Kriminalvården. Relativt låga belopp som till exempel felparkeringar, CSN-lån och bilskatt riskerar att flerdubblas under tiden i fängelse.

Dagens Juridik rapporterar att åtta av tio intagnas skulder ökar under tiden de avtjänar sitt straff. Samtidigt påvisar Kriminalvården att dålig ekonomi ökar risken för att begå nya brott när man släpps fri.

Kronofogdemyndigheten samarbetar med Kriminalvården för att motverka att skulderna ökar för de intagna. I Skåne och Stockholm har ett gemensamt projekt genomförts för att visa hur man med ganska enkla medel kan uppmärksamma de intagna om skuldsättning och hur de kan bromsa en negativ skuldspiral.

I projektet förseddes både personal och intagna med checklistor som innehöll frågor om ekonomi och tips hur man kan undvika en ökad skuldsättning. Personalen har också genomgått en så kallad budbärarutbildning av Kronofogden. Utbildningen syftar till hur man kan stödja personer i vardagsekonomi.

De intagna som deltog i projektet förstod hur viktigt det var att inte få ökade skulder under fängelsetiden. I en del fall kunde detta enkelt lösas genom att se till att någon tog hand om den intagnes post. I något fall behövdes hjälp och stöd att ta kontakt med fordringsägare med flera och få hjälp med hur man betalar räkningar.

Även om den goda viljan finns hos Kriminalvårdens personal ansåg man att arbetstiden för att stötta interners ekonomi inte riktigt finns och att kunskaperna i ekonomi är för låga.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Robert Halvarsson

Tema val: Missbruksvården

I september får alla medborgare i Sverige rösta i tre val. Till kommunen, landstinget och till riksdagen. Två av våra reportrar har undersökt och frågat representanter för de olika partierna vad de vill göra inom missbruksfrågorna respektive psykiatrin. Vi presenterar därför stolt Tema Val.

ASP-bladets Jane Alsing har via nätet undersökt och frågat representanter för de olika partierna om deras nationella ambitioner för missbruksvården. Nedan följer ett samlat avtryck.

Socialdemokraterna (S) vill ha nya och fler platser inom missbruksvården. Man vill se fler uppsökarteam inom psykiatrin och särskilda boendeformer för människor som inte klarar eget boende. Socialdemokraternas Karin Berg: ”Varje människa som är sjuk har rätt till vård, omsorg och behandling. Det måste gälla alla, oavsett om man har en kroppslig sjukdom eller om man drabbats av psykisk ohälsa eller har ett psykiskt funktionshinder.

Publicerad i enlighet med Creative Commons. Rödgröna

Vänsterpartiet (V) anser att: ”Ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting när det gäller avgiftning, vård, uppföljning med mera, måste fungera bättre än idag. Vi vill ha en vårdgaranti som ger rätt till påbörjad vård och behandling inom sju dagar från det man har sökt hjälp. Fler av kriminalvårdens klienter måste erbjudas vård och behandling. Det ska finnas tydliga krav på myndigheter om att samverka för att förhindra att barn och ungdomar någonsin börjar använda narkotika.”

Tillverkning, innehav och försäljning av narkotika ska fortsätta att vara olagligt. De anser även att urinprov pekar ut missbrukaren, som får en stämpel för livet. De tycker att polisen jagar urinprov istället för att koncentrera sig på langningen. Detta gör att individen i fråga inte söker hjälp!

Lena Karlsson, kommunalrådskandidat för Vänsterpartiet anser att ”de sociala frågorna behöver få större plats i den kommunala budgeten, och där ingår missbruksvård. Sen är jag inte tillräckligt insatt för att veta vilka metoder som fungerar bäst, men det är klokt både för individen och hela samhället att satsa på missbruksvård, och ett välfärdssamhälle kan inte strunta i dem som behöver stöd allra mest!”

Miljöpartiet (MP) står för en restriktiv alkoholförsäljning och anser att detta är ett solidariskt ställningstagande för de människor som har svårt med att hantera lättåtkomliga droger eller alkohol. Exempelvis ska matserveringar med utskänkningstillstånd stå under noggrann tillsyn. Man vill även se till att människor som har ett missbruk ska få behandling utifrån sina egna förutsättningar och ges ett värdigt liv. Miljöpartiet anser vidare att det ska satsas på ungdomsverksamheter som vägleder ungdomar till ett liv utan alkohol och droger.

Moderaterna (M) säger om missbruk att: ”Det sitter för närvarande en statlig utredning (klar i november 2010) som ser över missbruks- och beroendevården, den kommer sedan att lägga förslag om förändringar som bedöms nödvändiga för att anpassa lagstiftningen till utvecklingen inom området. Målet ska vara en kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård utifrån den enskildes behov. Vi ser fram emot utredningens resultat och en fortsatt debatt i frågan hur missbruksvården ska utvecklas.

De ideella insatserna inom missbruksvården är en stor tillgång. Det är en kraft som bör stödjas på ett positivt sätt av statsmakterna. Frivilligorganisationer har utvecklat metoder för såväl förebyggande insatser som vård och stöd. Detta måste tas till vara på ett bättre sätt.” Moderaterna anser dessutom att skattenivåerna ska anpassas så att smuggling blir mindre lönsamt, samtidigt som den restriktiva alkoholpolitiken inte undermineras.

Publicerad i enlighet med Creative Commons. Centerbilder

Folkpartiets (FP) medlem Carolina Schale svarade: ”I korthet vill vi i Folkpartiet införa en vårdgaranti i missbruksvården. Ibland faller pusselbitarna på plats – boende, jobb och motivation – och då gäller det att insatserna finns på plats innan tillfället gått förlorat. Staten bör sluta en uppgörelse med kommunerna om en månads vårdgaranti till missbruksvård. Den kan med tiden omvandlas till lag, som vi gjort med vårdgarantin. Största möjliga valfrihet bör gälla även i missbruksvården. Missbruksvård är en personlig och känslig verksamhet. Ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting för missbruks- och beroendevården är för oklar och samordningen mellan de båda fungerar för dåligt. Det gör att människor i mycket utsatta situationer hamnar i kläm och att resurserna inte används effektivt.

En väl utbyggd och kunskapsbaserad missbrukarvård är en viktig del av en liberal alkohol- och narkotikapolitik. I dag är bristerna stora.
Missbruksvård är kanske en av de välfärdstjänster där det är allra viktigast att ta hänsyn till patientens önskemål. I största möjliga utsträckning bör lagen om valfrihetssystem användas, där missbrukaren får välja utifrån det behov socialtjänsten har bedömt finns. Mindre kommuner bör samarbeta så att det finns mer att välja på.”

Centerpartiet (C) vill ”förhindra narkotikamissbruk genom förebyggande insatser. Att barn och unga prioriteras i det drogförebyggande arbetet.
Anne Lennartsson svarade: ”Centerpartiet arbetar för att missbruksvården ska kunna erbjuda helhetslösningar, där behandling, bostad och sysselsättning samordnas i en rehabiliteringskedja. Kommunernas, landstingens och frivilligsektorns insatser ska samordnas. Volontärarbete bör uppmuntras.

Det ska finnas sammanhängande rehabiliteringsprogram i flera steg som omfattar behandling, uppföljning, boende, arbetsträning och även tandvård. Detta är viktigt för att få personer att avsluta sitt missbruk, men också för att erbjuda en väg tillbaka till samhället. Centerpartiet vill också dela upp de befintliga metadonklinikerna i mindre och specialiserade kliniker – exempelvis i kvinnokliniker, ungdomskliniker eller kliniker för äldre. Det möjliggör en mer individanpassad vård. Om narkomanerna inte samlas vid en och samma klinik kan också langning undvikas.

Kristdemokraterna (KD): ”Vi kristdemokrater vill att kommunerna ska ta ett större ansvar för missbruksvården. Vi har inte något specifikt vallöfte på riksnivå eftersom det är en lokal fråga. Men vi hoppas bara att kristdemokraterna ute i kommunerna kan få gehör för en bättre missbruksvård.”

Text: Jane Alsing

ASI – Vad är det?

Vi har varit med på en föreläsning om ASI (Addiction Severity Index) som ingick i en tredagarsutbildning för främst personal som arbetar inom Karlstad Kommun, Landstinget eller Kriminalvården. Föreläsaren, Ann-Sofie Nordenberg, är metodutvecklare inom Karlstad Kommun och jobbar på avdelningen för socialpsykiatri och narkotika (ASP/ANA), hon berättade lite om vad ASI betyder och dess betydelse för fortsättningen av vård inom instanserna.

ASI-intervjun utvecklades i början av 1970-talet av missbruksforskaren Tom McLellan och en forskargrupp på universitetet i Philadelphia, USA. De skapade en intervjumodell som även baserade sig på missbruksrelaterade problem för brukaren, modellen kom att få namnet Addiction Severity Index.
Själva intervjun består av 180 frågor samt 150 uppföljningsfrågor och tar cirka en timme att genomföra. Idag används metoden över hela världen och har ett stort värde när det gäller uppföljning av missbrukare och dess framtida vård, man kommer även att använda liknande metoder när man exempelvis ska söka socialbidrag.
De centrala frågorna i intervjun är:

1. Bakgrund och social situation
2. Problemdagar
3. Kritiska objektiva frågor med mera

Vi ställde följande frågor till Ann-Sofie Nordenberg:
Vad betyder ASI?– Addiction Severity Index, kan översättas till att man gör en bedömning av svårighetsgraden av beroende.
Hur kommer man med i en utredning? – Det är om man har behov av hjälp, antingen genom Kriminalvården, Landstingets beroendeenhet eller från vår egen avdelning. Då gör man en ASI-utredning för att se vad man har för problem och vad för slags hjälp man behöver för att kunna fungera.
Hur länge har du arbetat med ASI-metoden? – Första gången jag kom i kontakt med det var 2001, då jag tog initiativ till att hela avdelningen skulle ASI-utbildas, sedan dess har jag arbetat med det från och till. Jag har även varit med och utvecklat det inom vår avdelning.

Ser du en positiv utveckling med den här metoden, är den bättre än andra metoder? – Jag tycker den är bättre för det blir en rättsäkerhet för den enskilde; samma frågor ställs oberoende av vilken myndighet som frågar. Det har gjorts bra utredningar tidigare också, men nu vet vi att alla täcker alla områden, nu kan jag som klient dessutom säga att det är okej att titta på intervjun som jag gjorde på landstinget, och behöver således inte svara på alla frågor ytterligare en gång, hos någon annan instans.

Vad tycker du om utbildningen? – Jag tycker att utbildningen är bra, men det är först när man jobbar i praktiken som man verkligen ser och lär sig hur man ska göra. I vilken utbildning man än går, som den här som bara är på tre dagar, behöver lite träning också; dels för att det skall bli något bra och dels för att man inte ska känna sig osäker över situationen. Men det tycker jag gäller all utbildning och inte bara ASI.
Vad vill ni uppnå med den här utbildningen? – Vi vill att alla ska nås på ett rättssäkert sätt. Att man kan hjälpa brukaren med fler insatser som därigenom leder till ett nyktert liv. Då måste vi ha tillräckligt många intervjuer att ha som referensunderlag, vilket innebär runt 50 stycken, så vi kan se att med den personen gör vi på det här sättet, och kan därigenom hjälpa nästa också.

I det stora hela gav Ann-Sofie ett bra intryck av ASI-utbildningen, och väl på plats var det lätt att förstå begreppet. Ett tiotal personer deltog på kursen, så vi får se hur ASI kommer att vidareutvecklas inom de olika myndigheterna.

Se även: ”Med intervjun som verktyg” – Sammandrag av dagen i videoform

Text: Jane Alsing Bild: Per Rhönnstad