Det suger att vara nykter bland de som dricker

Kan man ha roligt på krogen om man inte dricker sprit? Svaret är, att det blir ganska svårt. Jag var på ett 40-årskalas för ett par veckor sedan och jag måste erkänna att det inte var något vidare, att vara nykter ibland folk som var fulla. Folk blir nervösa i närheten av en som är nykter.

Det var ett jäkla tjat på många om varför jag inte drack. Så efter en stund blev jag trött på allt snack om varför jag inte drack, så jag så jag tog en drink utan sprit och då blev allt mycket lugnare. När folk trodde jag drack sprit, då smälte jag in lite bättre i lokalen med fulla människor.

Det är så där lagom kul att umgås med rejält fulla människor, det är jobbigt och rent ut sagt pinsamt ibland. Men att umgås med personer som bara är salongsberusade är helt ok. Ett annat problem är också att om en person av olika anledningar har valt att inte dricka, så blir miljön runt den här personen stressad. Folk undrar varför man inte dricker, sen får man stå där resten av kvällen och förklara varför. Om nu någon undrar varför jag valt att vara nykter så kan jag väl erkänna att det kan bli lite mycket ibland. Så jag har gjort som de sista fyra åren, att jag vid tillfällen tagit en vit månad, eller fler.

Varför är du nykter? Typ så här kan det låta:

– Åh fan, är du nykter i kväll. Varför det?

– Äh, det bara är så. Tar det lite lugnt, samtidigt tycker jag att det blir lite pinsamt, är inte det sjukt? Jag får en känsla av att jag gjort något fel.

– Nej, nu får du ge dig. Nu bjuder jag på vad vill du ha, ska du ha en grogg så du kommer igång.

– Nej, nej, det är bra för mig.

Det är nästan så man blir ovänner för att man från början valt en sån grej, att vilja vara nykter.

Fulla blir lätt tjatiga
Fulla människor ger sig inte alltid så lätt, jag vet av egen erfarenhet att man kan bli tjatig, och fortsätta ända tills domedagen. Och att berusade människor brukar fortsätta att tjata tills de får vad de vill. Så ett tips till den som vill vara nykter, är att köp ett glas av något som ser ut som en grogg. Med groggen i hand så accepterar folk dig på ett helt annat sätt än om man inte skulle ha något i handen. Jag tror många blir lite skraja för den som inte dricker. Som man vore där för att leta efter skandaler.

Det är heller ingen som ser skillnad på en drink utan sprit. Då smälter man in lite bättre och samtidigt slipper folk att undra vad du gör ute på krogen nykter. Med låtsasgroggen i handen så kanske du också slipper alla frågor om varför du är nykter eller vad det nu är för fel på dig för att du är just nykter. Bara för att jag skrivit en artikel om nykterhet ska ingen tro att jag är nån moraltant, för det är jag inte. Att vara nykter eller full är upp till var och en. Själv så bryr jag mig inte alls vad folk tar för typ av rusmedel, det enda jag bryr mig om är om personen beter sig schysst eller inte.

Alkohol ska vara roligt
Det funkar olika från person till person. Som egentligen alla redan vet är innebär drickande att en del blir glada och uppsluppna, medan andra tyvärr blir elaka eller aggressiva. Jag tror inte alltid att de negativa egenskaperna beror på spriten, utan på personerna själva. Många som blir aggressiva tycker nog att det är skönt att kunna skylla på alkoholen. Alla har nog hört hur folk skyller sina misstag på att, äsch, det var inte så farligt, jag var ju full.

Tanken med spriten är väl inte att man ska visa upp sina sämsta sidor, utan att man ska bli go och glad.

Text: Bosse Persson
Foto: Lotta Tammi

På jobbet – Torbjörn Tetzlaff, Alkoholinspektör

På jobbet har träffat Torbjörn Tetzlaff, Karlstads kommuns alkoholinspektör. Han berättar om sitt arbetes utmaningar och sina tankar kring arbetsuppgifter och motivation.

Vad har du för bakgrund?

– Jag har jobbat inom det mesta när det gäller socialförvaltningen förutom familjerätt. Jag är utbildad handledare i Socialstyrelsens regi, har gått familjeterapiutbildningar och har även chefserfarenhet. För ett par år sedan gick jag en magisterutbildning i samhällelig riskhantering. Jag gjorde detta samtidigt som jag i Göteborg läste en mastersutbildning i tillsyn och jobbade heltid. Det var mycket på en gång men jag gjorde det av ren nyfikenhet. Detta har medfört att jag är mer delaktig i förvaltningens riskarbete med bland annat personskydd.

Vad består dina arbetsuppgifter av?

– Det jag och min kollega gör är att utreda ansökningar angående serveringstillstånd. Förutom att utreda är tillsyn en viktig arbetsuppgift. I utredningen försöker vi alltid lägga in en hög grad av service. Det vi gör är att vi hjälper, informerar, utbildar och är tillgängliga för att hjälpa de som ansöker om serveringstillstånd, så allt ska bli så bra och rätt som möjligt. När det gäller tillsyn är det vi som ska se till att restaurangerna och krogarna gör som det är tänkt att de ska göra. Om man följer lagen, då har man aldrig några problem med oss. Om man inte följer lagar och bestämmelser, då ser vi till att de lär sig åtfölja lagen eller så återkallas serveringstillståndet. Erinran, varning och indraget tillstånd är de delar som processen består av. Vi har också utökad tillsyn som består av arvoderade privatpersoner som agerar vanliga gäster. Efter restaurangbesöket fyller de i ett protokoll som bland annat bedömer berusningsnivå. Det innebär att vi har tillsyn nästan varje helg under hela året. Vi får sedan protokollen men vi kan inte ha de som ett underlag för en åtgärd, eftersom de som gör tillsynen är privatpersoner, men vi får nyttig kunskap om restaurangerna.

De uteställen som inte följer lagen ska inte finnas på marknaden. Utan tillsyn är det inte givet att krögarna följer lagstiftningen, men med våra verktyg; erinran, varning och återkallning, som redskap kan det få konsekvenser för krögarna. Sedan är det viktigt att det är lika villkor för alla aktörer i restaurangbranschen, oavsett restaurangernas storlek.

Hur ser du på alkoholsituationen vad gäller Karlstads restaurang och krogliv?

– De sista femton till tjugo åren har antalet restauranger ökat från cirka 45 till närmare 120 stycken. Det vi vill få bukt med idag är överserveringen. Det innebär att folk blir för berusade på serveringsställena. Detta är det största problemet och det måste det göras någonting åt. Det är inte bra för de berusade personerna och dåligt för krogarna, man tjänar inga pengar på en berusad besökare. Uteställena blir inga trevliga miljöer och krogarna förlorar gäster. Om man på ett allmänt plan tittar tillbaka femton år har det blivit oändligt mycket bättre. Idag har det blivit mycket mer ordnat, trevligt och behagligt på restaurangerna. Personal och krögare har fått mer kunskap och det har de fått tack vare våra utbildningar som vi erhåller. Vi har personalutbildningar varje år och det finns krav i lagen på kunskap kring dessa frågor. När det gäller krogarnas öppettider är 01:00 den lagstiftade stängningstiden, allting annat är ett undantag. Jag kan inte personligen se vad som blir roligare klockan 02:00. I mitten av 1980-talet hade vi ett försök med att stänga klockan 04:00. Tretton krogar ansökte om detta, två restauranger använde det, de andra avstod, eftersom det blev för kostsamt. Det blev en ren förlustaffär för uteställena. Med tanke på den nya diskussionen om öppettider, ser jag inga som helst skäl med förlängda öppettider.

Hur ser samarbetet ut med restaurangerna och krogarna?

– Vi pratar mycket med våra krögare och har en dialog med samtliga restauranger. Om krogen vill så kan vi anordna en utbildning utan kostnad. De får kunskap och det ser vi som en vinst. Det förebyggande arbetet är jätteviktigt och medför att krogarna gör ett bättre arbete. Vi samarbetar också mycket med polismyndigheten. Samarbete och kommunikation är honnörsord för mig.

Det sägs på karlstad.se att alkoholserveringen ska ske med omdöme och ansvar. Hur arbetar du för att genomföra det?

– Det genomförs genom utbildning, information och kommunikation med våra krögare. Om en krog vill göra någon förändring när det gäller alkoholfrågor, ser vi att de ringer oss, så vi kan prata om det och hitta en bra lösning som ligger inom lagens gräns.

Vad motiverar dig?

– Jag tycker barn och ungdomar är det viktigaste som finns. Det är de som är vår framtid. Vi lever i ett samhälle, där vi har möjligheter ge barn och ungdomar en bra uppväxt och goda uppväxtvillkor. Detta driver mig och är både en privat och yrkesmässig åsikt. Det är viktigt att de får det bra och inte exempelvis blir försupna eller misshandlade, om det lyckas kan vi fortsätta att ha en bra besökskultur, vilket gynnar Karlstad som helhet. Det blir en god spiral och i detta arbete är det jätteviktigt med våra ungdomar.

Vilka är de största utmaningarna i ditt arbete?

– Att få folk att förstå att människor är viktigare än pengar. Det är den största utmaningen. Ett möte är viktigare än ett mejl. Tekniken kan hindra de personliga mötena och isolerar människan till ett jag-tänkandet istället för ett vi-tänkandet. Mobiltelefoner och datorer ska se som ett komplement, inte istället för det mänskliga mötet. Detta är också en utmaning.

Vad är dina tankar kring framtiden?

– Det här jobbet är ett processarbete och det innebär att det är på ett visst sätt idag, utifrån gällande lagstiftning och normer. Naturligtvis kommer det att förändras med nya trender och lagar. Lev här idag och planera såsom du ska leva för evigt. Man ska inte vara rädd för förändring utan ta den till sig, och tro på att det kan bli ännu bättre.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Per Rhönnstad

Korta frågor:

Familj: Fru och fyra barn

Bor: Gustafsberg, Karlstad

Senaste lästa bok: Harry Potter

Senaste sedda film: en barnfilm

Drömresa: Amazonas

Favoritmat: falukorv i alla former