Migrantens inträdesbiljett i samhället

Under den senaste tiden har fler migranter anlänt till Karlstad. Hur integrerar Karlstads kommun de nyanlända i samhället? Per-Inge Lidén, ordförande i Arbetsmarknads- och socialnämnden, berättar för ASP Bladet vilka satsningar nämnden har i kikaren när det gäller flyktingarna.

Per-Inge Lidén jobbar bland annat med integrationsfrågor. Han berättar att arbetet med asylboenden är en relativt ny satsning, men att arbetet har resulterat i att flera boenden för asylsökande och ensamkommande flyktingbarn har startats, eller har beslut om startdatum.

– Vi har sagt att vi ska ta emot cirka 200 personer om året, därtill tar vi emot ensamkommande flyktingbarn, säger Lidén.

Det gamla stadshuset som ligger i centrala delarna av Karlstad har mer eller mindre övergetts, eftersom de flesta som hade sin arbetsplats där har flyttat till Karlstad CCC eller det nybyggda Samhällsbyggnadshuset. Med anledning av den akuta bristen på sängplatser för de nyanlända asylsökande så beslutade kommunen att sätta in branddörrar i byggnaden samt anställa personal för att kunna ta emot 100 migranter och 25 ensamkommande flyktingbarn.

Lidén beskriver hur personer som har fått permanent uppehållstillstånd välkomnas och integreras i samhället. Arbetsförmedlingen har ansvaret för introduktionen de första två åren, medan kommunen ansvarar för SFI (Svenska för invandrare) samt skola och dagis under samma tid.

Kommunen har då en organisation för ensamkommande flyktingbarn, där de får riktiga hem med personal eftersom de inte är vuxna. Sedan finns det en organisation där vi tar emot 200 människor (familjer och ensamstående).
– Då gör vi det utifrån när vi får en lägenhet. Då meddelar kommunen Migrationsverket att det nu finns en bostad som skulle passa den här familjen.

Invandrarenssamhällsanpassning
Per-Inge Lidén berättar att den största utmaningen med tanke på den aktuella flyktingströmmen blir jobbfrågan. Han menar att hitta ett arbete åt nyanlända som får uppehållstillstånd kommer bli en utmaning, men det är också något han tycker är viktigt att lyckas hitta en lösning på. Han anser att om en individ hittar en arbetsplats så kan denne enklare komma in i samhället, eftersom personen får arbetskamrater som pratar svenska och lär sig den svenska kulturen på ett smidigare sätt.

– Värmland behöver bli fler människor och vi behöver även människor med olika yrkesbakgrund som kommer hit. Vi behöver också svenska arbetsgivare som även anställer människor som heter Ahmed, Mohammed och Salome liksom Erik, Johan och Stina, säger Per-Inge Lidén.

Kommunen har startat en satsning som kallas ”KLK Jobb” eller ”200 jobb”. I satsningen erbjuds personerna som får uppehållstillstånd i Sverige riktiga arbeten under ett års tid, istället för praktikplatser som varit lösningen innan. Per-Inge Lidén menar att den här metoden är lyckosam, med tanke på att man som individ får en referens när man efter ett år söker nytt arbete. Det visar även de undersökningar som kommunen har låtit göra, enligt dem så har bara tjugo procent som erbjöds jobb istället för praktik, återgått till arbetslöshet efter ett år.

Civilsamhället
Per-Inge Lidén talar om vikten av att frivilliga organisationer, föreningar och personer startar projekt och insatser som ska underlätta för de nyanlända asylsökande, så de ska kunna känna samhörighet med det svenska samhället. Finns det något han skulle vilja förbättra så är det samordningen mellan kommunen och dessa volontärer.
– Vi har funderat på om man skulle organisera det på ett bättre sätt, så att det finns en plats dit alla som ville hjälpa till kan vända sig, för det finns många som vill göra bra saker, menar han.

Exempelvis har Hertzöga BK startat ett projekt på Kronoparken som går ut på att bjuda in utländska flickor till träningar för att inspirera dem att börja spela fotboll. Denna satsningen verkar lovande eftersom de utländska tjejerna upptäcker att även de kan spela fotboll.

Även Röda Korset har startat satsningen #överenkopp. Den går ut på att invandrare uppmuntras att komma till Röda korsets lokal i centrala Karlstad för att ta en fika och umgås med svenskar.

Text: Patrik Eriksson
Foto: Stefan Ek

Sol över Internationella kvinnodagen

På Fröding arena vid Kronoparken firades Internationella kvinnodagen, genom olika aktiviteter. Det bjöds bland annat på en färgsprakande klädparad, dansuppvisning av Finska föreningen och en somalisk dans, utförd av både kvinnor och män. Mat inspirerad från olika kulturer såldes och en nyproducerad dokumentärfilm, som handlade om livet på Kronoparken visades.

Senare hölls även en föreläsning om könsstympning, som lämnade tittaren med många obesvarade frågor och tankar. Det var många besökare som kommit till Fröding Arena under Internationella kvinnodagen, denna soliga men blåsiga lördag.

Text och foto: Lotta Tammi

Några mycket malplacerade bänkar…

…på ett tomt betongtorg, med två affärer, stans dyraste? Finns det något fulare än torget på Kronoparkens centrum? Eller vackrare? Människor samlas trots allt där det finns plats att samlas. Jag tycker synd om Karlstad Kommun. De är helt vilse när det gäller Kronoparken. Och helt besatta av att göra Karlstad till en dunderkommun med studenter och härligheter. I Kronoparken bygger man lyxhus åt dem. Ja, de få som har råd. Det är svindyrt. Så flyttar lite studenter till Kronoparken. Det tycks vara kommunens strategi. Varför vet jag inte. Studenter är inte sympatiska. Jag har själv varit en sådan, och jag var ett monster.

I Karlstads vision om att få mer än 100 000 invånare nämns Kronoparken som ett mångkulturellt centrum med ett universitet. Och så tycker man givetvis att Kronoparken är ett problemområde. Man utgår från den bisarra bild som media påskyndar och ljuger om. Det kallas lögn, och bygger på fördomar. Bilden av miljonprogramsområdena är ju ganska intressant. Den har växt fram under åttiotalet när man insåg att områdena var ganska dåligt planerade. Som en förklaring, och en ursäkt. Och människorna där, blev tillslut husen, hopplöst fängslade i betong och makadam. Men Kronoparken är inte farligt. Centrum däremot: där får man stryk och blir rånad. Händer det i Kronoparken belyser media det som inihelvete, och den falska bilden av problemområdet reproduceras enligt mallen.

Karlstad kommun accepterar medias bild, och handlings-planerna styrs av den. Ja, om det nu finns en handlingsplan för Kronoparken… Studenter, universitet. Det blir säkert bra. Man vill i visionen om Karlstad attrahera människor med ”konkurrenskraftig kompetens”. Det finns tydligen ingen sådan kompetens i Kronoparken.

Alla människor där betraktas som problematiska, förgiftade av husen. Så ska det tydligen vara. Därmed kan man konstatera att vår kära kommun styrs av en hel del fördomar. Och media bestämmer tonen. Men fortsätt stigmatisera oss! Människorna i Kronoparken är väl integrerade. Kulturer möts och förändras, människor pratar med varandra, diskuterar och möts. På torget. Som är fult. Eller vackert. Jag har inte riktigt bestämt mig.

Vad som krävs är en handlingsplan. Kronoparken är ju faktiskt ganska omänskligt. Man byggde det på sjuttiotalet, industriellt, och kallt. Husen bildar inga gårdar, inga mötesplatser. Det blåser, och alla måste gå in, hålla sig inne. Det är kanske en medveten strategi, vad vet jag?

Handlingsplanen måste vara en ”gräsrotsplan”. Kommunen får inte vara inblandad. Då går det åt helvete. Kronoparken har ett rikt föreningsliv. Varför inte samla dessa föreningar i ett råd? Ett föreningsråd? Där kan man diskutera fram en plan för förändring. Sen kan kommunen komma med pengar. Så slipper de fundera och göra fel.

Vi kan förändra åt dem. Studenterna kan fortsätta festa och svina ned sig. Den ”konkurrenskraftiga kompetensen” finns även bland människorna här.  I Kronoparken.

Text: Håkan Kristensson.

UNIVERSITETET-10 ÅR

Tänk vad tiden går, det känns inte alls länge sedan invigningen av universitetet med bomber och granater å allt. Att folkets hus står kvar är ett rent under, halva staden höll ju på följa med p g a vibrationerna. Eller var det andra vibrationer?

I tio år har studenter kommit och gått, det betyder att universitetet har betytt oerhört mycket för Karlstad. Vi ska vara stolta över att ha ett av Sveriges modernaste universitet. Det finns idag närmare 10 000 studenter med över 1 000 anställda, vilket innebär att universitetet är en av Karlstads största arbetsgivare.

Sedan högskolans forna dagar har de anställda ökat med 260 personer, de flesta är knutna till forskning. Det finns 52 professorer plus 214 forskarutbildade lärare inom universitetet. De senaste tio åren så har unika byggnader ploppat upp bl. a. de två höghusen som invigdes 2005 och fick namnet Unionen. I höstas invigdes det nya huset Vänern med multimediastudio även det svävande guldägget.

Karlstad har blivit en mycket bra och uppskattad studentstad, kanske en av Sveriges mest ledande.

En illusion är att Karlstad ska attrahera unga människor att stanna här, och vilja leva och bo här även efter avslutade studier. Universitetsbiblioteket med Aula Magna som öppnade 2002, biblioteket är förmodligen ett av Karlstads finaste enligt min smak. Bussförbindelserna är mycket goda och med  generösa tider, det finns även ett tågstopp i Välsviken för de som kommer utifrån.

Campus futurum är som en liten egen stad för studenterna, fast det ligger på Kronoparken och granne med Frödingshöjd.

Det kommer att bli en hej dundrande 10-årsfest som varar hela 2009. Universitetets jubileumsfirande inleds torsdagen 22 januari och en av de som gratulerar är Karlstad kommun. Under dagen så kommer världstrombonisten och sångaren Nils Landgren ge en konsert, där han även får mottaga sin doktorshatt. Men det är inte slut i och med detta: bl. a. blir det fyra temadagar. Det kommer bli mycket populärvetenskapliga föreläsningar som även är öppna för allmänheten.Vidare så presenteras Årets Alumner dvs två kända studenter som tidigare studerat vid universitetet.Sveriges förenade studentkårers fullmäktigemöte kommer att hållas i Karlstad.

Stefan Gustafsson