Förkortningsskolan: LVM & LVU

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. Dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

LVM

Förkortningen står för Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Den stiftades 1988 och med tiden har en del ändringar i lagen gjorts, senast 2005. Lagen är en komplettering till socialtjänstlagen, för att möjliggöra tvångsvård när vård inte kan ges på frivillig basis.

I 4 § LVM står följande:

Tvångsvård skall beslutas om,
1.    någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,
2.    vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och
3.    han eller hon till följd av missbruket
a)    utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,
b)    löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller
c)    kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.

Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. Lag (2005:467).

I 3 § LVM kan vi läsa:  Tvångsvården skall syfta till att genom behövliga insatser motivera missbrukaren så att han eller hon kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk. Lag (2005:467).

Enligt LVM är tiden då tvångsvård ges maximerad till sex månader. Vården skall inledas på sjukhus, om förutsättningarna är uppfyllda och det är lämpligt i övrigt, för att sedan fortsätta vid ett så kallat LVM-hem. Det finns två typer av LVM-hem; dels ”vanliga” och dels sådana som är anpassade för särskilt noggrann tillsyn.

I 30 § LVM står:  Socialnämnden skall aktivt verka för att den enskilde efter vårdtiden får bostad och arbete eller utbildning samt se till att han eller hon får personligt stöd eller behandling för att varaktigt komma ifrån sitt missbruk. Lag (2005:467).

LVU

Denna förkortning betyder Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lagen stiftades 1990 och den senaste ändringen i denna lag gjordes 2006. Även denna lag är ett komplement till socialtjänstlagen.

Vård enligt LVU kan i stort ske utifrån två aspekter. Det är dels miljöfall och dels beteendefall.

Med miljöfall menas när miljön kring den unge brister.

I 2 § LVU kan vi läsa:  Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406).

När det gäller beteendefall, så syftar det på när den unges eget beteende utgör en skadlig risk för honom eller henne. I första stycket 3 § LVU står följande:

Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.

Insatser enligt socialtjänstlagen bygger på frivillighet och samtycke. Vård enligt LVU kan ske om detta samtycke saknas. Detta gäller ifall vårdnadshavarna inte ger sitt samtycke och har den unge fyllt 15 år ska samtycke även saknas från honom eller henne. Vård enligt LVU kan även ges den som fyllt 18 men inte 20 år om samtycke saknas från den personen.

I övrigt reglerar LVU hur olika former av beslut får ske för att vård enligt lagen ska kunna ges. LVU innehåller också bestämmelser om vårdens genomförande och hur LVU-ärenden ska handläggas.

Text: Karl-Peter Johansson

Sol- Socialtjänstlagen

Under detta år har vi en artikelserie som heter ”Förkortningsskolan” Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar, dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

Varför använder vi förkortningar? I varje grupp finns en kultur, en social kod, som hör till just den gruppen. Det kan vara idrottsintresserade, fågelskådare, socionomer, Karlstadsbor och så vidare. Varje grupp utvecklar också ett eget språk, avseende gruppspecifika begrepp och uttryck.

För att underlätta kommunikationen använder man även förkortningar för vanliga begrepp och uttryck, som varje gruppmedlem förstår. Denna process leder till vad vi brukar kalla ett ”fikonspråk”.

Tillbakablick Den 1 januari 1982 trädde den första socialtjänstlagen i kraft. Lagen öppnade upp för kommunerna att organisera sin socialvård på ett nytt sätt. Istället för att ha en socialvårdsnämnd, en barnavårdsnämnd och en nykterhetsnämnd, kunde man enligt den nya lagen samla dessa under en enda social nämnd. Lagen var inte tvingande, men gav kommunerna nya möjligheter.

Med tiden infördes ändringar i denna socialtjänstlag. Den 1 januari 1998 kompletterades bestämmelsen om rätt till bistånd med tillägg rörande rätten till försörjningsstöd och rätten till annat bistånd.

Ett beslut om försörjningsstöd och annat stöd kunde nu överklagas med förvaltningsbesvär. Ytterligare ändringar som infördes vid denna tidpunkt handlade om:

• Förtydligande av socialtjänstens skyldighet att i högre utsträckning bistå med aktiva åtgärder. Den enskildes egenansvar att bli självförsörjande blev tydligare, och att särskilda krav ställdes på ungdomar under 25 år gällande rätten till försörjningsstöd.
• Äldre och funktionshindrade, stöd till anhöriga, förbättrad möjlighet för äldre, funktionshindrade och allvarligt sjuka att flytta till annan kommun.
• Regeländringar. Placeringskommunen och folkbokföringskommunen fick större skyldigheter än tidigare. Nya bestämmelser som rörde enskild verksamhet och dokumentation. Att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet för att utföra socialnämndens uppgifter.
• Ett starkare barnperspektiv.

Den 1 april 1999 infördes i socialtjänstlagen några ytterligare regler om socialtjänstens insatser för att komma till rätta med missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Särskilt skulle missbruk bland barn och unga uppmärksammas. Skulle man iaktta tecken på nya medel för missbruksändamål har socialnämnden skyldighet att anmäla detta till Statens folkhälsoinstitut.

En ny socialtjänstlag
Den 1 januari 2002 trädde den nya socialtjänstlagen i kraft. Den har ersatt den äldre socialtjänstlagen. Den nya socialtjänstlagen är kapitelindelad och språkligt moderniserad.

Så här lyder portalparagrafen (SoL 1 kap 1§): ”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

• ekonomiska och sociala trygghet
• jämlikhet i levnadsvillkor
• aktiva deltagande i samhällslivet

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.
Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.”

I nästa nummer
Denna gång har vi bara belyst en förkortning. Framöver kommer vi i varje artikel utav Förkortningsskolan belysa flera förkortningar.

Text: Karl-Peter Johansson Foto: Per Rhönnstad