Måste jag ha en sådan medicin?

Det är många som samlats i Centralsjukhusets samlingssal när Edvard Smith och Per Olov Kirke ska tala om läkemedelsberoende. Beroende är man när man behöver allt högre doser, man får ett förändrat behov och ett begär efter medlet, och upplever abstinens.

De medel som man oftast blir beroende av är de som är smärtlindrande, mot ångest eller sömnläkemedel. Ett beroende innebär att man får behov av allt högre doser för att få samma effekt. Man känner av ett ändrat behov. Först tar man kanske läkemedlet för en anledning som ångest, men senare så fortsätter man ta läkemedlet även fast den initiala anledningen är borta, det ger någon form av stimulans, ett sug, speciellt om man försöker sluta med läkemedlet, berättar Edvard Smith, överläkare på Psykiatriska Beroendeenheten i Karlstad.

– Det är BRA mediciner, det är läkemedel som vi SKA använda, så länge de används på rätt sätt, under en begränsad tid. Man måste ställa frågan redan i början när du får ett beroendeframkallande läkemedel, hur länge ska du använda den här medicinen, vad ska vi göra sedan?, fortsätter Edvard.

En del patienter tycker de vaknar för tidigt på morgonen. Men om man sover en timme efter lunchen och lägger sig tio på kvällen, så har man fått sina sju timmars sömn redan vid fyra på morgonen.
– Sömnmedel får man i indikationen ha fyra veckor max. Så varför ges medicinen ut i 100-förpackningar? frågar sig Edvard.

VÄRMLAND FÖRSKRIVER MEST
Värmlands landsting har högst förskrivning av opioider, benzo och liknande mediciner i Sverige.

– Vi har glesbygd, arbetslöshet och dåligt med doktorer. Men vem ligger lägst i förskrivning? Västerbotten, Norrbotten, Jämtland och Gotland. De har nog lika hög arbetslöshet och dåligt med doktorer som vi har här. Från år 2006 till nu ligger Värmland stabilt högt i förskrivning. Det är en behandlingstradition vi har i Värmland. Det kan inte vara bra, därför startade vi projektet Individuell läkemedelsnedtrappning (ILN). En patient blir inte alltid hjälpt av mer mediciner, kanske riskerar man att göra patienten en björntjänst.

– Projektet är bättre för patienten. Det ordineras, kommuniceras och ges bättre stöd. Vi måste tala om för patienten när den fått en medicin, att denna kan vara beroendeframkallande. Därför kommer den att användas under en kort tid, och sedan när ångesten har lagt sig så ska vi behandla den på ett annat sätt. Så att det inte blir så att jag som läkare skickar hem en ångestdrabbad patient med en pillerburk, och alltid förutsätter att det räcker.

Personal inom vården, som får höra om läkemedelsberoende, tycker att det är bra att man tagit tag i problemet, fortsätter Edvard.

Som patient är det viktigt att ta medicin enligt ordination, och rådgöra med läkare vid misstanke om beroende, innan nedtrappning och kontakta läkare innan receptförnyelse.

MISSBRUK PLUS SJUKDOM
Per Olov Kirke är sjuksköterska och arbetar på beroendeenheten.
– Ibland får patienten bättre hälsa om man tar bort medicinen.

Opioider, benzo, benzoliknande och andra ångestlindrande mediciner är bra om de används rätt.
– Men det är lätt att bli beroende och då har man ingen nytta av medicinen längre.

Några skäl att trappa ned är om man får biverkningar, dålig eller ingen effekt, toleransutveckling eller blir beroende. Mediciner som är menade att hjälpa kan stjälpa om de används fel. Vissa patienter mår bättre om de trappar ned och frågar sig, ”varför har jag tagit denna medicin så länge?” Kirke gör en liknelse med ett annat ”medikament”.
– Kaffe botar inte morgonhuvudont, det ger morgonhuvudont!

Är man beroende kan man lida av exempelvis trötthet, fumlighet, negativt påverkad talförmåga, ökad smärta/ångest och störd sömn.
– Det är som en fläkt som snurrar, man märker det först när den slutar, skjuter Per Olov in.
– Du märker kanske att medicinen inte hjälper, du behöver en högre dos och mår dåligt när du inte tagit din medicin, fortsätter Edvard.

VAR GÖR ILN?
För att få delta i individuell läkemedelsnedtrappning så ska man ha försökt trappa ned men inte klarat det. Som patient i ILN har man en lugn nedtrappning med en stödkontakt, akupunktur och taktil massage. Vid behov får man även mediciner som lindrar utsättningssyndrom.

Beroende i sig är inte farligt på kort sikt, men det kan hindra andra terapier eller träningar. Har man utvecklat ett beroende finns det alltså hopp.
– Åtta av tio klarar att sluta, ler Edvard och Per Olov brett!

De avslutar sitt föredrag med en liknelse. Förr skrev man ut antibiotika till höger och vänster. Nu frågar patienterna ”Är det verkligen nödvändigt, måste jag verkligen ha en sådan medicin?” Dit vill man komma inom psykiatrin.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Stefan Ek

Du blir inte vad du äter

Att vad vi stoppar i oss för kost har en stor betydelse för hur vi mår är ingen nyhet, och denna insikt är något som är väldigt aktuellt i dagens samhälle. Något som om nu är uppe på tapeten är att man ska kunna bota sitt barns autism eller ADHD genom att ge dem en mjölk- och glutenfri kost.

Den amerikanska fotomodellen och skådespelerskan Jenny McCarthy är en av dem som dragit i gång denna karusell. Hennes son Evan diagnostiserades med Autism 2005 och Jenny gav 2007 ut en bok vid namn Louder than words, som handlar om hennes sons autism. Jenny påstår att vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund skulle ha orsakat sonens symtom, då hon tycker att han gick från att vara en väldigt kramgo pojke till att bli tyst och introvert. Hon saknar dock vetenskapliga rön för sådana påståenden, det hindrar henne dock inte från att påstå att Evan idag är botad från sin autism på grund av ändrad kost.

Jag får ofta kommentarer på min blogg med länkar till artiklar om detta ämne med uppmaningar som: ”kolla in detta, du kan slippa din sjukdom”.

För det första är Aspergers syndrom ingen sjukdom, det är en del av mitt sätt av vara. Och för det andra, varför skulle jag vilja ändra min personlighet? Jag trivs bra som jag är, jag är jag och jag vill fortsätta att vara det.

Jag förstår om föräldrar med barn med svår ADHD/autism vill sitt barns bästa och desperat testar alla metoder som finns, men jag är kritisk mot att man ska testa metoder som inte ens läkarna tror på. Jag kan gå med på att ändrad kost kan dämpa symtom vid ADHD/autsism men jag tror inte att det ska kunna ”bota” ett personlighetsdrag. Det finns i dagsläget inga läkemedel som kan dämpa autistiska symptom. Och även om det finns mediciner mot ADHD så kommer du aldrig att kunna ”bota” det.

Jag är rädd för att denna karusell ska göra så att barn far illa till följd av sina föräldrar, att de plockar bort mediciner som är livsviktiga för att barnen ska fungera bra i samhället och få ett bättre mående. För i dag finns det ingen vetenskap på att koständringar botar dessa neuropsykiatriska funktionshinder.

Och sen känner jag: varför ska vi förändra allt hela tiden? Varför kan vi inte bara få vara som vi är? Alla människor är vi unika oavsett om vi har en diagnos eller ej.

Text: Joanna Halvardsson
Foto: Robert Halvarsson

Ögonblicket gör tjuven

Många personer har olika läkemedel hemma, några är inte intressanta ur stöldsynpunkt, medan andra är mycket intressanta. Hur kan man skydda sig?

Det är inte ovanligt att personer, i synnerhet inom psykiatrin, har många olika läkemedel. Dessa kan ibland vara narkotikaklassade, såsom bensodiazepiner som Sobril, Stesolid och Xanor, eller ADHD-mediciner som Concerta och Ritalin. Om dessa används i förskriven mängd fungerar de mycket bra, men om man tar många så fungerar de ibland för bra; man blir beroende. Andra stöldbegärliga medel är smärtstillande medel till exempel Morfin, och avvänjningsmedel som Subutex.

HUR SKYDDAR MAN SIG PÅ JOBBET?

Det är inte bara personen själv som kan missbruka läkemedel, ofta fungerar detta bra då personen vet att om han eller hon missköter sig så tas medicinen bort. Men det svåra kan vara att skydda sig mot stölder av läkemedel. Hur ska man förvara sina mediciner hemma och på jobbet för att undvika att de blir stulna?

Prioritering nummer ett är att aldrig ha onödigt mycket mediciner med sig när man vistas borta, i synnerhet på jobbet med obevakade väskor, med mer mediciner än vad man behöver som dagsdos, det bästa är att inte ha med sig mediciner alls, alternativt att ha dem i fickan, det finns mindre askar man kan använda. Man ska aldrig ta med hela askar med tabletter.

Det är viktigt att man undviker att tala om att man har mediciner, i synnerhet vilken typ, där som man umgås i sammanhang med personer med problem, personer som har svårt att hålla fingrarna i styr och därmed genom läkemedelsstöld riskerar att förstöra både för sig själv och för den som är brottsoffer, dvs. han eller hon som blir av med sina läkemedel.

HUR SKYDDAR MAN SIG HEMMA?

Om man inte vill överdriva och inte släppa in besök alls, så har Apoteket metallskåp eller burkar som man kan låsa med hänglås, stabilare medicinskåp finns hos flera företagare. Visserligen kan då en elaksinnad besökare ta med sig hela skåpet och gå men det är osannolikt att någon kan smuggla med dig ett helt skåp, och de skyddar barnen från att få i sig onyttigheter.

Viktigast är att inte låta mediciner stå framme, möjligheten gör tjuven. Chansen är stor även för besökare, det är lättare att ”bara” ta en karta roliga tabletter ur badrums- eller köksskåpet, än att ta med sig hela skåpet. Även ApoDos-förpackningar lär vara säkrare än doseringsask, på så sätt att man inte kan plocka ut enskilda tabletter utan att ta hål på varje påse för de olika doseringstillfällena.

Dessutom: släng alla de mediciner du har som du inte längre behöver. På apoteken finns särskilda påsar för dessa, fråga!

 

Text : Maria Lundby Bohlin
Foto:Robert Olsson

Svårt för sjuka att få tag på sin medicin

Den senaste tiden har rapporter strömmat in om ökade svårigheter att hämta ut läkemedel efter avregleringen av apoteksmonopolet. Detta på grund av tuffare krav på välskött ekonomi vid ansökan om delbetalning, samt att de olika apotekskedjorna inte samkör sina läkemedelsregister.

I ett reportage på Sveriges radio P1 morgon berättar ”Jonas” om en situation han hamnade i när han inte kunde hämta ut sömnläkemedel. Jonas lider periodvis av djupa depressioner, något som har försvårat för honom att orka hämta ut sin medicin. Sömnbrist var en bidragande faktor att Jonas fick en psykos, och blev tvungen att läggas in enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).

– Jag gick till ett apotek och medicinen fanns inte där, sen gick jag till ett annat och det fanns inte där heller. Så under en veckas tid sov jag inte så mycket, sen brakade det loss på riktigt, berättar Jonas för radioprogrammet P1 morgon.

Robert Olsson, medarbetare i Mediagruppen, upplever att problemet med att få ut läkemedel är långt ifrån nytt. I det här fallet handlar det inte om psykiatriska läkemedel, utan läkemedel för att behandla hans diabetes.

– Jag som typ-1 diabetiker har inte märkt någon skillnad, det var precis lika svårt förr att få ut antingen det som stod på receptet i mängd eller sort. Vet inte riktigt när jag sist kunde hämta ut fem stycken förpackningar av Lantus eller Insulatard. Det har alltid varit tomt eller så har det fattats ett till två paket, berättar Robert Olsson för ASP Bladet.

Ekonomi före hälsa

Ett sätt som det nya systemet skulle kunna bli bättre på enligt RSMH:s Kjell Boström, är att man skulle kunna få de privata apoteken att samarbeta kring gemensamma dataregister över tillgängliga läkemedel. Samt att förmå de privata apoteken att göra som de tidigare allmänna apoteken, att skriva ut läkemedel även om kunden har betalningsanmärkningar. Särskilt relevant kan detta vara eftersom ekonomiska problem kan vara en konsekvens av psykisk sjukdom.

– Det som var bra i det gamla systemet var att man kunde få ett avbetalningskontrakt med Apoteket, och slapp gå via kreditupplysningar. De allra flesta patienter som fick delbetalningar skötte också betalningarna av sina mediciner, berättar Kjell Boström för P1 morgon.

Men Johan Wallér som är VD för Sveriges Apoteksförening, menar att personer med betalningsanmärkningar i dagsläget inte kan förvänta sig att hämta ut mediciner på detta sätt via privata apotek.

– Man ska erbjuda delbetalning till dem som kan hantera delbetalning, men kan man inte det så finns risker att personer hamnar i skuldfällor. Och det vill inte apoteken heller, säger Johan Wallér, också han för P1.

Enligt Aftonbladet har en del privata apotek backat från tidigare hårda krav, och erbjuder numera personer möjligheter att lösa individuella betalningsplaner trots anmärkningar. Två av de kedjor som uppges ha förändrat sina rutiner är Apotek Hjärtat och Medstop.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad