ADHD blir bättre med särskild kost

En undersökning om kostens betydelse vid diagnosen adhd publicerades nyligen i tidskriften Lancet. Det är första gången denna väletablerade skolmedicinska skrift ställer sig bakom påståendet att adhd skulle påverkas av vilken kosthållning personen har.

Trots att allt fler barn och även vuxna diagnostiseras med adhd är fortfarande orsakerna till symtomen, som hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter, okända. Men idag publicerar den välkända brittiska tidningen the Lancet en teori som sannolikt kommer att väcka stor uppmärksamhet.
Artikeln baseras på en holländsk studie där forskarna rekryterade 100 barn mellan fyra och åtta år gamla med diagnosen adhd. Hälften av dem fick ingå i ett program med reducerat intag av livsmedel medan de övriga åt som vanligt.
Utgångspunkten för studien var att adhd skulle kunna kopplas till allergi eller överkänslighet mot viss mat. Kostgruppen fick därför samma behandling som svårt mat-allergiska barn får för att försöka fastställa vad de är överkänsliga mot.
Under fem veckor fick de 50 barnen i princip enbart äta en kost bestående av tio livsmedel som är kända för att inte ge upphov till allergi- eller överkänslighetsreaktioner. All annan mat togs bort. Samtidigt testades samtliga barn regelbundet med olika adhd-tester

– Av de 41 barn som fullföljde kostomläggningen kunde vi påvisa märkbara förbättringar hos 32, det vill säga 64 procent, säger professor Jan Buitelaar från Radboud-universitet i Nijmegen som lett studien.

– Vi såg också att dessa barn försämrades när de började äta normalt igen. Det innebär att så mycket som mer än vartannat fall av adhd skulle kunna ha kostanknytning, slår han fast.

Egna reflexioner
Det är ett intressant ämne tycker jag själv, då jag själv har adhd så har jag sedan länge märkt av att just kosten påverkar min impulsivitet och min förmåga att fokusera. Om jag håller mig till de livsmedel som nämns i denna undersökning: som ris, kyckling, fisk och frukt, så blir jag mer fokuserad och lugnare i mitt inre. Jag får samtidigt positiva energier, mer ork helt enkelt.

Äter jag däremot mycket kött och fet mat så blir jag väldigt trött och slö, samt mår dåligt rent ut sagt. Sötsaker är inte bra för mig alls, jag blir stressad och impulsiv av det, sen mår jag dåligt av hur det påverkar mitt blodsocker. Jag blir väldigt stressad av att blodsockret går upp och ner.

Visserligen har jag aldrig fått någon mat-allergi diagnostiserad av en läkare, men jag vet att jag ska hålla mig ifrån vissa saker som mjölk, kött och godis med mera. Så visst är kosten viktig när man har adhd, i alla fall är det så utifrån mina egna erfarenheter.

Text: Thomas Andersson Foto: Per Rhönnstad

Brittisk forskare varnar: Alkohol farligare än tunga droger

Brittiska drogforskaren David Nutt publicerade nyligen en studie som jämför alkohol med heroin och andra droger i fråga om skadeverkningar i den brittiska medicinska tidskriften The Lancet. Om enbart personliga skador tas hänsyn till är heroin, crack och metaamfetamin farligare än alkohol. Men vägt tillsammans med skador för andra är alkohol farligare.

Enligt studien är alkohol mer farligt när individuella och samhälleliga skador vägs samman än heroin och crack. Dessa kommer på första, andra respektive tredje plats i en ranking över mest farliga droger, rapporterar brittiska tidningen The Guardian. Den låga alkoholbeskattningen anser han är ”helt orimlig” och argumenterar att samhället borde rikta sin fokus mot bland annat billig alkoläsk som marknadsförs mot unga människor .

”Våra upptäckter stödjer det föregående arbetet i Storbritannien och Nederländerna, som bekräftar att drogklassifikationssystemet har väldigt liten relation till den evidens som finns för skador. De bekräftar också slutsatsen från tidigare experter att en aggressiv målsättning mot alkoholskador är en giltig och nödvändig folkhälsostrategi.”, skriver David Nutt i sin artikel.

Nutt genomförde en liknande undersökning 2007, som fick kritik för att den inte vägde in tillräckligt många områden i livet som drogen i fråga påverkar. Den nya undersökningen innehåller därför fler delar som drogen kan skada individen på, “från död till skada av mentala funktioner och relationsförluster” och sju typer av skador för andra människor.

I en skala mellan noll och 100 i en skadeskala för den enskilde och omgivningen fick alkohol 72, jämfört med heroin på 55 och 54 för crack. När man enbart tar hänsyn till de enskilda skadorna är dock fortfarande tyngre drogerna farligare.

Nutt blev en kontroversiell figur efter att han som ordförande för en rådgivande kommitté i drogfrågor till regeringen hävdade att Storbritanniens drogklassifikationssystem borde reformeras. Exempelvis menade han att ecstasy inte borde klassas som lika farligt som andra tunga droger. Han fick inget gehör för detta och tvingades att lämna sin post och grundade då en oberoende kommitté för forskning om droger. De brittiska liberaldemokraterna stödde då David Nutt.

Två Holländska experter vände sig i en kommentar på The Lancet mot att undersökningen inte tog hänsyn till missbruk av fler än en drog, men erkände att detta heller inte var fokus för studien. Slutligen så hoppas förespråkare för en reform av drogklassifikationen på att den nya brittiska regeringen kommer inta en mer evidensbaserad inställning till droger än den förra gjorde.

Text: Robert Halvarsson