Mindre lidande med sprututbyte

Enligt en rapport från EU:s narkotikacentrum, EMCDDA, har Sverige näst högst narkotikarelaterad dödlighet i Europa. Tvärtom vad man kanske kan anta verkar det inte främst vara brist på lag och ordning som inneburit ett dystert resultat för Sveriges räkning.

Det är istället andra metoder som kan minska dödligheten och det svåra lidandet. Därför är det glädjande att som värmlänning notera för att det nu äntligen finns en färdriktning och plan för att genom landstinget införa sprututbyte i vårt län.

Vad innebär det då att genomföra sprututbyte? Jo, det är ett sätt för samhället att erbjuda möjlighet för personer som injektionsmissbrukar att byta ut sina smutsiga kanyler och
sprutor mot oanvända. På så sätt minskas spridningsmöjligheten av svåra sjukdomar och en möjlighet för kontakt och stöd öppnas upp mot målgruppen.

Detta är ett viktigt steg att bekräfta det vi alla vet; bakom varje person som missbrukar finns en människa, med föräldrar, släkt och vänner. En person vi som samhälle vill väl.

Sprututbyte är en beprövad metod som använts länge ute i flera europeiska länder, men också under en längre tid i Skåne, en insats som förordas av Folkhälsomyndigheten och även av vår regering. Varför? Jo, för att det funkar. Smittspridning minskar till följd av sprututbyte.

Det mänskliga lidandet sådana här förändringar kan spara ska därmed inte underskattas. Att slippa allvarliga sjukdomar, att etablera en kontakt med vården, gör att fler så småningom vågar ta emot hjälp och ta steg ut ur sina missbruk mot ett bättre liv.

Det behövs förstås fler initiativ på området för att minska dödligheten. Saker som vi kan och bör göra. Däribland har Regeringen tagit initiativ till en snabbutredning för att se över möjligheten för att öka tillgängligheten utanför sjukvården till opiod- och opiatmotgiftet Naxolon, som häver heroinöverdoser.

Tillsammans med insatser som sprututbyte, visar sådana här ställningstaganden på en behövlig kursändring i synen på missbrukaren som medmänniska. En illa åtgången grupp personer ska få den vård de behöver. Värmland har tagit ställning för att minska lidandet.

Det är jag stolt över att vi gör.

Text: Robert Halvarsson

E-hälsa, närsjukvård och IT-support på Seniorernas hus

Even Matiesen

ASP bladet har besökt ett fullsatt seniorernas hus för att lyssna på föreläsningar om närsjukvård, e-hälsa och SeniorNet. Arrangör var Kommunens pensionärsråd i Karlstad.

Seniorernas hus i Sundsta herrgård är ett allaktivitetshus dit alla yngre och äldre seniorer i Karlstad är välkomna. Där finns ett stort utbud av aktiviteter och föreläsningar som tas fram i samråd med husråd och besökare. I lokalerna drivs ett café som även erbjuder sopplunch varje fredag.

Livskvalitet i världsklass
Förmiddagens första föreläsare Annika Kjellman och Ingela Andersson pratade om Landstinget i Värmlands vision om ”Livskvalitet i Världsklass”.

Annika och Ingela startade med att berättade om landstingets satsning på  hälso- och förebyggande insatser som pågår fram till och med år 2030. Bakgrunden till denna satsning är att 80% av resurserna går till vård och behandling av kroniska sjukdomar. Förutom lidande kan förebyggande insatser förbättra kroniska sjukdomar med 90%.

– Eftersom varannan vuxen har en eller flera kroniska sjukdomar och var femte person är under 20 år är behovet av förebyggande insatser väldigt stort, berättade Annika.

Förebyggande insatser innebär bland annat att patienter ska få stöd och hjälp med att skapa sunda levnadsvanor, ha större inflytande i sin vård och få möjlighet till digitala verktyg, som att träffa vårdpersonal via dator. Visionen är att landstinget ska bidra till trygghet, välfärd och livskvalitet.

– Ett steg för att säkra patienttryggheten är så kallade närvårdsplatser inom respektive områden. Dessa plaster är till för patienter som behöver vara inlagda för att till exempel ställa in mediciner. Vårt mål är högsta vårdkvalitet, inga köer, respektfulla möten och inga vårdskador, avslutar Livs representanter.

SeniorNet
IT-entusiasten och styrelseledamoten Even Matiesen tog över mikrofonen och berättade om den ideella föreningen SeniorNet där äldre lär äldre att hantera det mesta inom IT. På Resurscentrum i Karlstad anordnar de kurser inom IT och har även öppet hus på Seniorernas hus dit man kan komma och få hjälp med sin dator, surfplatta eller mobiltelefon. Idén till den landsomfattande föreningen kom från en kvinna som arbetade på regeringens IT-kommission och startade redan 1997.

– Alla är varmt välkomna. Om man är medlem i SeniorNet kostar det 20kr annars 40kr och öppettiderna finns på Seniorernas hus som man hittar via kommunens hemsida. Det går också bra att gå in på seniornet.se meddelar Even.

Annika Kjellman och Ingela Andersson

Teknik som öppnar dörrar
Avslutande föreläsare under förmiddagen var Cecilia Karlsson, e-hälsostrateg på Landstinget i Värmland. Cecilia har besökt Seniorernas Hus vid tidigare tillfällen för att berätta om och beskriva landstingets satsning på ”teknik som öppnar dörrar”. Dagens fokus var Livs journaltjänster på nätet.

För att läsa sin journal loggar man in på  http://www.1177.se/vårdguiden/minavardkontakter. Man kan också enkelt lägga till ett ombud, det vill säga att ge en annan person tillgång till sina journaler. Det enda som krävs är personnumret på den person man vill ge tillgång. Det går att dela ut hela sin journal eller enbart vissa delar till exempel enbart provsvar eller journalanteckningar under specifika tidsperioder.

Cecilia förklarade att på grund av att provsvar skickas elektroniskt medför att man som patient ibland kan läsa sina provsvar innan man fått återkoppling från vårdgivaren.

– Det är viktigt att veta att man läser sin journal och tar del av provsvar på eget initiativ. Känner man sig osäker på hur man ska reagera eller vet med sig att man blir orolig så kanske man ska låta bli, förtydligade Cecilia.

Som avslutning presenterade Cecilia Karlsson en ny app som ger möjlighet till ett digitalt vårdmöte. KRY finns att ladda ner till läsplattor samt smartphones och erbjuder till en kostnad samtal med en läkare online. Via appen kan man också få recept utskrivna samt få remisser till andra vårdinstanser.

Förmiddagen på seniorernas hus led mot sitt slut och när dörrarna mot caféet öppnades spred sig en härlig doft från sopplunchen som serverades med nybakat bröd för åhörarna. Mycket intressant information och härligt välsmakande lunch känns som en bra summering.

Seniorernas hus i Sundsta

Text: Ylva Alsterlind & Marianne Jonsson
Foto: Ylva Alsterlind

Första linjen har fått pris för sitt samarbete med ungdomar!

Första linjen är ett samarbete mellan landstinget och kommunerna Karlstad, Hammarö, Grums, Forshaga och Kil. Verksamheten har tilldelats den nationella utmärkelsen Psynkpriset 2016 i kategorin samverkan. Priset ges för förtjänstfulla insatser kring barn och ungas psykiska hälsa.

ASP Bladet har pratat med Christina Sand som är avdelningschef för Första linjen. Verksamheten finns till för barn och unga mellan 6-20 år och syftar till att så tidigt som möjligt erbjuda hjälp och stöd till de som har av olika anledningar lindring till måttlig psykisk ohälsa. På mottagningen arbetar två psykologer, fem socionomer, en sjuksköterska, en administratör samt avdelningschef.

– Det här är ju ett samarbete mellan kommun och landsting och att vi i personalen har så olika kompetens gör att vi har större möjligheter att ringa in problemet och ge de unga samt deras familjer den hjälp de behöver och vill ha, säger Christina

Under de snart två år som mottagningen funnits har cirka 1 200 barn och ungdomar sökt hjälp via Första linjen. Christina Sand berättar att det är nästan lika många pojkar som flickor som vill ha hjälp och att det de flesta sökande är mellan 16-19 år.

– Ångest, nedstämdhet, oro och stress är de vanligaste problemen. Många av de negativa känslorna och tankarna är kopplat till skolsituationen, berättar Christina.

Pris för samverkan
Verksamheten fick 2016 utmärkelsen Psynkpriset för sin samverkan med unga. Priset instiftades 2010 och i kategorin samverkan utdelas utmärkelsen till konkreta exempel eller verksamheter där samverkan bidragit till praktisk nytta för barn och ungas psykiska hälsa.Christina anser att de hade aldrig kunnat starta denna typ av verksamhet utan ett samarbete med unga.

– De ser saker ur sitt perspektiv och hjälper oss att sätta fokus på vad som är viktigt för dem. Den här verksamheten bygger ju på att barn och unga ska tycka att det är lätt att få kontakt och hjälp. Då måste det finnas kontaktvägar och en miljö som barn och unga känner sig bekväma i.

Christina berättar att ungdomsgruppen bland annat har varit med och färgsatt mottagningen. De unga har uttryckt ett behov av att personalen ska kunna tillhandahålla självhjälp. ”Vad kan jag själv göra för att må bättre?” De tycker även att skolan bör ta upp ämnet psykisk ohälsa i mycket större utsträckning. Ungdomarna har också haft önskemål på en webapplikation för att kunna kontakta och boka en tid hos Första linjen. En sådan app är i princip klar och Christina tror att den kommer sättas i drift efter sommaren.

– Många barn och unga känner sig inte bekväma med att prata i telefon eller anpassa sig efter telefontider, menar Christina.

I applikationen kommer det att finnas skrivfält och man kommer även kunna använda sig av emoji-symboler om man tycker det är svårt att formulera sina besvär i ord. Det kommer också att finnas kryssalternativ för att på ett enkelt sätt förmedla sitt mående samt behov av hjälp.

Kontakt
Första linjens lokaler ligger på Drottninggatan 1B i Karlstad och har öppet dagligen. Man kan också sms:a på 070-244 95 11 eller mejla forstalinjen@liv.se. På http://www.liv.se finns ytterligare information.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Första linjen

Helikopterambulansen är en resurs

Regina Lind

I augusti 2014 började ambulanshelikoptern att användas i Karlstad.
Den har nu blivit en resurs för Landstinget i Värmland.

Kommunalförbundet Svensk Luftambulans, där landstingen samarbetar, bildades ursprungligen av Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna 2014. Från 2015 är även Västra Götalandsregionen ansluten till kommunalförbundet och sedan 2016 är Uppsala Läns Landsting medlem.

– När ett larm kommer till SOS så larmar de ambulanshelikoptern. Det är läkaren på Svensk Luftambulans som avgör om dom skall flyga beroende på skadans art. För det mesta blir både helikoptern och en ambulans larmad. Det som avgör om helikoptern skall landa är transportbehovet som patienten har. Läkaren på helikoptern kontaktar ambulanspersonalen för att rådgöra om landning behövs, säger Jörgen Johansson som är läkare på helikoptern till ASP Bladet.

Helikoptern i Karlstad bemannas alltid av en läkare, en sjuksköterska och en pilot. Helikoptern flyger förutom till Centralsjukhuset i Karlstad även till Universitetssjukhuset Örebro, Akademiska Sjukhuset i Uppsala och Oslos universitetssjukhus. Helikoptern flyger i 230 km/timme för att komma fram fort.

– I Karlstad är det är tolv stycken läkare som tjänstgör på helikoptern, säger Regina Lind som arbetar som administratör.

Helikoptern tar oftast bara med en patient, men om det är ett barn så får en förälder följa med. Personer med psykiska problem flyger man också. Då görs en bedömning av patientens tillstånd innan man flyger. Om en patient är flygrädd får man lugna ner personen med ord eller nedsövning.

Jörgen Johansson

– Ambulanshelikoptern är som en liten intensivvårdsavdelning. Det finns bl.a. respirator, hjärtstartare, ultraljud och syrgas ombord men man gör inga operationer på helikoptern, fortsätter Jörgen Johansson.

De primära transporterna är från olycksplatsen och till sjukhuset, men det finns även sekundära transporter som är mellan olika sjukhus. Man gör i genomsnitt fyra starter per dag. Det finns totalt fyra stycken helikoptrar som är placerade i Karlstad, Mora och Göteborg.

– Det är ett väldigt roligt jobb att arbeta på helikoptern. Den behövs inom vården, säger Jörgen Johansson.

Text & Foto: Olle Stagnér