Etikettarkiv: Landstinget

Sökes: 85 miljoner

VF har varit i kontakt med landstingets ekonomichef Veronica Hedlund Lundgren, angående det belopp på 85 miljoner som värmländska patienter är skyldiga. Skulderna finns inom slutenvård och tandvård i form av ej betalda patientavgifter och obetalda avgifter. Hon förklarar att landstinget har rutiner för att ta betalt av patienterna. Av de 85 miljoner som patienterna har i skuld till landstinget, hittar vi 72 miljoner i skuld till hälso- och sjukvård samt 12 miljoner till tandvård.

Landstingschefen Veronica Hedlund Lundgren tillägger, att efter 2013 så var den totala skulden uppe i 103 miljoner kronor, när den var som högst. Det har skett en minskning med tio miljoner per år sedan man började fakturera patientavgifter. Skulder som skickats till inkasso är 10 miljoner, av de 72 miljonerna som fortfarande är obetalda.

Text: Jimmy Thuresson
Källa: Värmlands Folkblad

Att se blommor växa

18Gestaltande terapier är liksom grön rehab en växande arena, där flera huvudmän, såsom kommun och landsting ibland samverkar. Landstingsråd Gert Olsson har verkat för ökat inslag av dessa rehabiliteringsformer. ASP Bladet har pratat med honom.

Gert Ohlsson jobbar politiskt för det som kallas Värmlandssamverkan. Där har de tidigare lagt ett förslag om ökat inslag av gestaltande terapier och grön rehabilitering.

– Man skall erbjudas uttryckande konstterapi, där arbetar man med musik, bild, dans, rörelser och psykodrama, berättar han för ASP Bladet.

Psykodrama är när man sätter upp roller på en scen. Man får bestämma en konflikt som man exempelvis själv har. Uttryckande konstterapi finns idag redan inom Landstinget, inom öppenpsykiatrin och BUP. Landstinget har sagt att det skall utökas, att det skall finnas mera av detta.

– Det är en terapiform där patienterna kan få uttrycka sina känslor där orden inte räcker till. Eller när orden står i vägen. Det är ofta sådana som drabbats av för mycket stress och blivit sjuka av det som denna rehabilitering riktar sig emot.

HÄSTAR ELLER TRÄDGÅRDAR
När det gäller gestaltande terapier, så finns det redan inom Landstinget, men i liten omfattning.

– Det måste vi utöka, utbrister Gert entusiastiskt! Han berättar att de ser över om det går att anställa någon mer som har den här kompetensen.

– Sedan måste vi också kontakta
personer som kan vara lämpliga att ta emot patienter till grön rehabilitering. Det kan handla om trädgårdar eller även gårdar som har hästar för ridning.

LANDSTING OCH KOMMUN
Landstinget och kommunen samarbetar hela tiden när det gäller terapierna. Gert Ohlsson ser dock främst ur Landstingets perspektiv.

– Men i nästan alla frågor så har vi ett samarbete med kommunerna, fortsätter han. Hur det skall vara varierar från fall till fall.

– Det kan vara en person som har stöd ifrån socialen på något sätt i någon kommun, som också söker hjälp från Landstinget och som får denna terapiformen. Då får Landstinget kontakta dem och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och alla som finns runt patienten för att samarbeta. Det behövs också ett arbete med privata aktörer.

– Vi har ju inga hästar inom Landstinget. Vi måste se till både enskilda företagare, kooperativ, föreningar och organisationer som kan hjälpa oss med detta.

MINDRE MEDICINER
Det finns exempel på att man har tagit bort eller minskat på mediciner för att man ger grön rehabilitering eller gestaltande terapier istället. Ibland kan man använda det i ett övergångskede, i en kombination av viss medicinering och den här terapiformen.

– De här terapierna har ju mycket mindre biverkningar än de kemiska preparaten har.
– Beslutet är taget nu. Nu är vi inne i införandefasen så att säga. Implementeringen av det här i verksamheterna. Gert hoppas att denna typen av terapier kommer bli vanligare i framtiden.

– Grejen är den att vi människor är olika, och då behöver man erbjuda folk olika typer av rehabilitering. Om du ska rehabiliteras kanske det fungerar bäst med mediciner, trädgård, hästar och att komma ut i naturen för just dig. Medan för mig kanske det är bättre med musik och bild till exempel. För att vi är olika, det är så vi tänker.

DELAKTIGA PATIENTER
Man skall inte dra sig som patient för att man be om den här typen av terapi, menar Gert.

Enligt den nya patientlagen som kom första februari skall patienterna göras mer delaktiga i behandlingen och även ta ansvar för sin behandling.

– Jag ska inte komma som terapeut och säga du ska ha KBT-terapi och mediciner här, utan jag ska fråga vad tror du själv skulle passa dig? Det är ju inte så dumt.

Gert är själv uttryckande konstterapeut och har utbildat sådana i åtta år. Han betonar att det måste finnas ett samspel mellan klienten och terapeuten.

– För du måste vara med på noterna och vara motiverad, annars kanske jag ska skicka dig till någon annan istället, menar han. Som patient ska vi alltså anpassa behandlingen efter dina behov och det stöd som du behöver.

– Jag är glad att ni skriver, för det behöver komma ut information om detta. Om man vill ha detta, så skall man fråga efter det, och det är mitt absoluta råd!

Text: Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Lotta Tammi

Kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor ökar

54747457Kostnaderna ökar för sjuksköterskorna i Landstinget i Värmland. Det sker efter som det är svårt att få sjuksköterskorna att stanna.

Kerstin Aldefors Persson arbetar med personalfrågor, som HR-strateg inom landstinget, hon säger att det är brist på sjuksköterskor i hela Sverige inom både landstingen och kommunerna.

– Missnöje med löner gör att en del arbetar i Norge och på bemanningsföretag. Det är några orsaker till bristen. Om man vill göra något radikalt åt lönerna så måste det göras på riksnivå, uppger Kerstin Aldefors Persson.

Större mobilitet
Hon berättar att sjuksköterskorna är mer rörliga nu mot tidigare. De är svårare att få dem till en tillsvidareanställning. Inom psykiatriska slutenvården är det svårt få tag på sjuksköterskor, samma inom vissa öppenvårdsmottagningar. Det fattas ungefär tio till tolv stycken personal inom psykiatri.

Det är ungefär 140 sjuksköterskeskor tillsvidareanställda inom divisionspsykiatrin i Värmland.

– Det är 650 personer som arbetar inom psykiatrin i Värmland som tillsvidare anställda. Cirka 50 procent av sjuksköterskorna inom psykiatrin är vidareutbildade till psykiatrisjuksköterskor och det finns drygt 2000 sjuksköterskor i Värmland, avslutar Kerstin Aldefors Persson.

Text: Olle Stagnér

Systrarna på Vuxenavdelningen

6876786876876867Man kan finna sjuksköterskor på fler ställen än inom Landstinget, fem av dessa jobbar på Vuxenavdelningen.

Fem stycken sjuksköterskor arbetar inom vuxenavdelningen och kommunen, säger Anita Gustafsson.

Två stycken av oss är vidareutbildade psykiatrisköterskor men alla har erfarenhet från psykiatriskt jobb. Jobbet består i olika bedömningar utifrån fysisk och psykisk hälsa, mycket stödsamtal och vårdplanering.

– Det svåraste med jobbet är landstingspsykiatrins bristande resurser. Kommunen är i behov av flera särskilda boenden för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det bästa med jobbet är alla trevliga människor som man jobbar för och tillsammans med, och den tacksamhet man får från enskilda brukare, säger Anita Gustafsson.

Inom Vuxenavdelningen kommer det att på sikt behövas fler sjuksköterskor, på grund av att antalet brukare ökar och att andelen unga med psykiska funktionsnedsättningar likaså. Man vill helst ha vidareutbildade sköterskor eller med erfarenhet från att ha arbetat med personer med psykisk funktionsnedsättning. Man får ungefär tio sökande på två utannonserade vikariat.

– Sjuksköterskorna söker sig till Norge för att få bättre lön och bättre arbetsvillkor, och till bemanningsföretag, det är svårt att få tag på psykiatrisjuksköterskor i Värmland, säger Anita Gustafsson.

Det handlar inte bara om lön för att få sjuksköterskorna att stanna kvar utan också om arbetsmiljö.

– Det är ett viktigt jobb vi utför tillsammans med socialsekreterare och boendestödspersonal, fortsätter Anita Gustafsson.

– Personer med psykisk funktionsnedsättning är fortfarande en glömd grupp och den är ganska tyst. Det är fortfarande tabubelagt att prata om psykiska problem. Den yngre generationen har lättare att prata om detta ämne, slutar Anita Gustafson.

Text: Olle Stagnér