”Det här är ju hur bra som helst!”

– Låt blicken svepa över färgerna. Ögonen kommer att vila på en eller två färger, välj dem. Orden är Edith Jordans, som återger ett möte med en patient. Ämnet är konstterapi.

I september hölls två föreläsningsdagar för blivande volontärer till EBL-skolan. Detta för att man gärna vill ha lokalerna öppna för socialt umgänge även under tiden som inte utbildning bedrivs. För de som är daglediga och vill arbeta ideellt några timmar i månaden finns erbjudandet att vara ledare och hålla öppet på EBL-skolan. Det är viktigt för människor med psykisk ohälsa, långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa att få ökad möjlighet till aktiviteter och umgänge med andra. Eva och Helene önskar alla i Värmland välkomna till skolan, både som deltagare och som presumtiva ledare.

Från ilsken röd till lugnt grönt
Edith Jordan är fysioterapeut, det som tidigare kallades sjukgymnast, och dessutom uttryckande konstterapeut utbildad i KBT, Kognitiv beteendeterapi. På EBL-Skolans volontärutbildning föreläste hon under rubriken ”Psykisk hälsa – Se det friska.” Hon visar upp Ångest-memes, alltså ett vitt papper med en naken kropps konturer, framifrån, bakifrån och under fötterna som man kan måla i olika färger för olika känslor. Patienterna får välja färger och känslor, varje färg skall tillhöra en speciell känsla. Hon visar upp hur olika patienter har målat, vilka färger de använt och vad de lägger för betydelse i färgen. Ofta startar personen med svart och ilsket rött, senare blir färgerna mildare och lugnare, som grönt och ljusblått.

Hon jobbar mycket med Mindfulness, att vara här just nu. Hon berättar om en man som känt sig som i en båt mitt ute på ett vatten utan att se land någonstans, utan åror.
– Tecknar man ser man sina problem bättre än om man bara tänker på dem? frågar sig Lotta, en deltagare.

Lek på fullaste allvar
– Till och med personer som sitter i fängelse får permission ibland, så varför skulle inte andra också få det? säger Edith.
Om man vill komma i terapi hos Edith, så kan man remittera sig själv eller genom annan till vuxenpsykiatrin. Där tas ärendet upp av en remissgrupp, som beslutar om man få börja. Terapiformen finns även på andra ställen i Karlstad, till exempel på Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), på Centret för traumatisk stress, på Barnhabiliteringen, i kyrkan och på studieförbundet Sensus.

En förutsättning är givetvis att personen är intresserad och nyfiken. Edith berättar om ”Tysta trummor” att man med trummans hjälp kan ge röst till sina inre röster, först tyst och sedan starkare.
– Det är en lek, men en lek på fullaste allvar, säger hon.

Konstterapi
– Men det är ju hur bra som helst! citerar Edith en patient hon haft.
– Jag vill att du beskriver för mig ditt problem med hjälp av de här färgerna, säger Edith i en återgivning av mötet med patienten. Jag föreslår att blicken får svepa över färgerna. Blicken kommer ta en eller två färger. Ta dem, säger hon.

Patienten börjar med det svarta, sen kom den röda färgen. Vad ser vi för någonting?
– Det här är jag. Hon pekar på det röda. Och den svarta muren runt omkring är ångest. Senare får patienten göra en bild till. Den liknar den första, men det röda i mitten har blivit rosa, och muren har spruckit på flera ställen så hon kan nå ut i friheten lite. På den sista bilden är hon orange utan mur.
– Det fina är att man kan se en process. Det är inte jag som gjort något, det är personen själv. Jag har bara startat resan, är Edith noga med att påpeka.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Per Rhönnstad

Plats att växa

Aktivitetshuset Vitalis är en mötesplats dit du kan gå och få vara den du är. Här får du en möjlighet att träffa andra människor som befinner sig i en liknande situation som du och kan dela erfarenheter med varandra. Här får du även verktyg och metoder för att kunna förändra din situation och växa vidare som människa.

Det är föreningen FRIS (försäkringstagarnas rätt i samhället) tillsammans med studieförbundet Bilda som byggt upp detta aktivitetshus för långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Under året som gått har Vitalis haft ett samarbete med Karlstads kommun och tagit in deltagare via dem. Vitalis arbetar kontinuerligt med att söka nya samarbetspartners, då verksamheten visat sig vara ett lyckat koncept.

Exempel på verksamhetsområdena är:

– Datakurser
– Hela Livet (kurs i att stärka sin självkänsla och sitt självförtroende)
– Hantverk/Skapande i olika tekniker och material
– Friskvård
– Avslappning och mental träning
– Stresshantering

– Just nu är 9 deltagare inskrivna men flera är på ingång och som mest kan vi ta emot 25-30 st, säger Stefan Lundmark som är verksamhetsledare på Vitalis.

– Det finns andra rehabiliteringsmöjligheter i samhället men vi har sett att steget dit kan vara väldigt stort när man varit hemma en längre tid. Därför startade vi Vitalis en slags förstegsrehablitering, en startstrecka för att komma i gång i egen takt. Att möta sina intressen och hitta sina kompetenser, tillägger Stefan.

I Aktivitetshuset får människor möjlighet att mötas och dela med sig av sina erfarenheter men även chansen att växa som individ utifrån sina egna förutsättningar. Det är deltagaren själv som väljer vad man vill göra i aktivitetshuset. Deltagandet är frivilligt och utifrån var och ens förmåga.

– Jag tycker det är jättebra här och tycker det är jättebra att få social träning efter att varit arbetslös i över 20 år och det är väldigt bra ledare här, säger Ewa Karlsson som är en av deltagarna på Vitalis.

Anna Lans, Lena Larsson och Britt-Lois Alzén arbetar i Vitalis, som enligt dem är en lärorik och utvecklande arbetsplats för både deltagare och personal

– Vi försöker skräddarsy verksamheten efter varje persons behov, säger Britt-Lois.

De som arbetar på Vitalis får handledning av terapeuter med erfarenheter om bland annat funktionshinder som Asperger och ADHD. Det finns även personal som är utbildade i samtalsterapi och inom friskvård.

– Vi har även egna erfarenheter av livet, säger Lena Larsson.

– Fler människor borde få jobba på detta viset för det ger så mycket tillbaka och man får så stor livserfarenhet, tillägger Britt-Lois.

– Detta arbete ger jättemycket. Det blir en enorm tillfredsställelse av att hjälpa en annan människa och se hur den utvecklas. Jag har lärt mig att se hur olika människor är, fast vi har samma grundbehov. Jag lär mig något nytt varje dag, avslutar Anna Lans.

Text: Joanna Halvardsson Foto: Per Rhönnstad, Joanna Halvardsson