Etikettarkiv: Lina Helgerud

Rådet för funktionsnedsättning

Jenny står till vänster i ovanstående porträtt och Lina Helgerud till höger.

ASP Bladet har träffat Jenny Mentzer, stadssekreterare och Lina Helgerud, verksamhetscontroller med inriktning på folkhälsa. Jenny har gjort en översyn av arbetsformerna för Rådet för personer med funktionshindrade i Karlstads kommun för att se hur det fungerade. Översynen visade att representanterna i rådet inte var riktigt nöjda med resultatet av dåvarande arbetssätt.

För att komma med förslag på ett nytt sätt att arbeta satte Jenny samman en arbetsgrupp från de olika organisationerna som representeras av personer med olika funktionsnedsättning. De träffades några gånger för att diskutera hur rådet bör fungera och vilka frågor som ska tas upp. Förslaget innebar bland annat att tydliggöra rådets roll och att skapa bättre förutsättningar för medborgardialog.

Medborgardialog är en dialog mellan medborgare och förtroendevalda där man kan diskutera större frågor som är koncernövergripande. Brukarfrågor diskuteras inom olika verksamheter, där utförande av tjänster kan erbjudas mycket snabbare till brukare eller kunder, de som är mottagare av vård och omsorg.

Jenny säger att brukarfrågor i huvuddrag är frågor som handlar om verkställighet och utförande, det är de som nu ska bedrivas ute på förvaltningarna. Där man nu behöver arbeta upp relationerna mellan tjänstemän på förvaltningen och de olika handikapporganisationerna. Besluten sker mycket snabbare om frågorna slipper gå via kommunledningskontoret, för att sedan bollas tillbaka till respektive förvaltning. Allt för att få en snabbare och bättre service till kommunmedborgarna.

Rådet har fått en annan roll än tidigare säger Jenny. Det är mer som ett inhämtningsforum för politiken, där de kan möta organisationerna och inhämta synpunkter inför kommande politiska beslut. Indirekt blir det en möjlighet för politikerna att få mer kunskaper, hur vardagen ser ut för funktionsnedsatta personer i Karlstad. Frågor lyfts efter vad olika teman handlar om på mötena. När det gäller t.ex. kollektivtrafik så kan frågor handla om, hur man kan förenkla biljettbetalning, utrop och eller om hur ombordstigning kan ske på bästa sätt för att det ska passa alla medborgare.

Att övervinna svårigheter
Lina berättar att vård och omsorgsförvaltningen och arbetsmarknads- och socialförvaltningen som jobbar nära personer med funktionsnedsättning har lättare att se svårigheter och möjligheter som personer med funktionsnedsättningar möter i sin vardag. Det är bra kunskapskällor för andra verksamheter om vad som kan förbättras för att vardagen ska fungera bra för funktionshindrade.

Att förbättra situationen i vardagen för funktionshindrade handlar ofta om att kompromissa. Förbättringen ska inte bara fungera för en grupp människor, utan för alla som rör sig ute i samhället. Det kan handla om trottoarkanten vid övergångställe. Hur ska kantstenen anpassas för synskadade, så att de inte går rätt ut i gatan, eller hur placeras dörröppnare på rätt ställen. Det kan vara sådant som gagnar alla människor när de kommer med kassar eller barnvagnar. Det är inte alltid lätt att hitta universallösningar som fungerar för alla. Men det är utmaningar som kommun och förvaltningar jobbar på för att lösa på ett bra sätt.

De olika stensättningarna med olika upphöjda mönster som finns vid övergångställen, är till hjälp för synskadade att markera var övergångstället börjar och trottoarkanten visar var trottoaren övergår till gata. Skulle trottoarkanten planas ut för att underlätta för rullstolsbundna känner inte den synskadade var gränsen går. Svårigheten ligger i att kunna underlätta för alla. Resultatet har blivit att ena halvan är trottoarkant och den andra halvan är urfasad. Det är anledningen till att övergångsställen ser ut så i dag säger Lina.

Utemiljö
Man försöker hela tiden förbättra lättillgänglighet i utemiljön, genom anpassning av parker och lekplatser. För att få tillgång till den vackra naturen på olika platser runt Karlstad så har det byggts tillgänglighetsanpassade spångar och lättpromenerade stigar på Göteborgsudden, Segerstad och Västra långholmen, för att funktionshindrade ska kunna ta sig fram i naturen på ett bra sätt. Även båtbussarna är numer handikappsanpassade, så man lättare kan komma ombord.

När det gäller psykisk funktionsnedsättning tycker Lina att rådet behöver bli bättre på att lyfta frågor som rör ämnet, för att öka kunskapen om vad det innebär för personer som har funktionsnedsättningar.

Hur kan kommunen göra för att underlätta vardagen? Ett psykiskt funktionshinder kanske inte syns lika påtagligt utanpå personen som en fysisk funktionsnedsättning kan göra. Det finns ett stort behov av att kommunen bli bättre på att förstå psykiska funktionsnedsättningar. Det behövs mer kunskap om vad behoven innebär, för att sedan kunna underlätta vardagen i samhället för personer med psykiska problem.

Öka förståelsen
En nyhet i arbetet med rådet är en temadag som också ska vara öppen för allmänheten, där representanter från råden och olika nämnder ska mötas för att öka förståelse och ge kunskap om ett aktuellt ämne som lyfts fram under temadagen. Tanken är att det ska bli en sådan träff en gång per år. Där man kan inhämta kunskap och ge egna synpunkter, för att öka förståelsen för funktionshindrade i samhället. Inom olika verksamheter jobbas mycket med internutbildningar, om bemötande och attitydfrågor med egna personalen.

Jenny och Lina är enade, om de finge önska vad de ville, så skulle attityder och förståelsen oavsett funktionsnedsättning vara mycket större och att man ska vara mer öppen och mer tolerant mot varandra. Att vi ska bli bättre på att se människan vi möter, inte bara fokusera på funktionsnedsättningen utan på personen och dennes värde.

Text: Lotta Tammi
Foto: Per Rhönnstad

Fakta
Rådet för personer med funktionsnedsättning består av representanter från kommunen och organisationer för personer med funktionsnedsättningar. De träffas för att diskutera aktuella kommunala frågor och ge möjlighet att lämna synpunkter.

Rådet för personer med funktionsnedsättning sammanträder två gånger per år och tar upp aktuella kommunala frågor som behöver belysas ur ett handikappolitiskt perspektiv. Rådet ligger under kommunstyrelsen och består av förtroendevalda från åtta av kommunens nämnder samt representanter från handikappföreningar i Karlstad.

Rådets ordförande är ledamot i kommunstyrelsen.

Källa: Karlstads kommun

Ett tillgängligt Karlstad vinner alla på

Lina Helgerud,
Folkhälsoutvecklare och handikappskonsulent.

lina web

Att Karlstad kommun arbetar för att verkliggöra att Karlstad blir en ny svensk storregion, har väl knappast undgått någon. För att möjliggöra detta krävs stora satsningar inom en rad olika områden. Men är det inte lätt att kvantiteten går före kvaliteten? Att man glömmer bort en stor del av befolkningen? Bland annat med detta arbetar handikappskonsulenten och folkhälsoutvecklaren Lina Helgerud. Att göra ”nya” Karlstad tillgängligt. För alla. Asp-bladet har gjort en intervju.

Vad gör en handikapps-konsulent? Mitt uppdrag handlar bland annat om att jobba övergripande med handikappfrågor, att vara ett stöd åt förvaltningar och att tillsammans utveckla arbetet inom perspektivet. Många gånger handlar det om att lyfta de handikappolitiska frågorna så att det blir en naturlig del i verksamheterna. Det kan handla om bemötande, tillgänglighet och utbildningar som på olika sätt berör perspektivet. Jag jobbar också en del med att ge synpunkter på ritningar, komma med tips och råd för hur man kan förbättra tillgängligheten. Då handlar det mycket om den fysiska tillgängligheten, att man ska kunna komma in och ut och att man ska kunna använda lokalen, byggnader eller utemiljöer.

Gäller det kommunala byggnader? Ja, det kan både vara i kommunala byggnader men också vara i andra byggnader, där man vill ha lite råd och tips. Sen är det inte helt självklart att få det helt tillgängligt eftersom det ofta är det många intressen som man måste ta hänsyn till vid om- eller nybyggnation.

Vilka organisationer har ni samarbete med? Jag har samarbete med många av handikapporganisationer som är aktiva här i Karlstad. I kommunen har vi ett råd som heter ”Rådet för personer med funktionsnedsättning” som är ett forum där det sitter representanter från handikapporganisationer i Karlstad och politiker från de flesta av kommunens nämnder. Syftet med rådet är att informera och diskutera frågor, eller ämnesområden som är berör målgruppen. Det kan vara nyheter inom olika verksamheter, satsningar som är på gång eller andra frågor som man vill diskutera. Ordförande i rådet är Linda Larsson (S), från kommunstyrelsen och jag som handikappkonsulent är sekreterare.

Jag antar att det även kommer upp många klagomål. Vad är det man klagar på? Ja, många gånger handlar det om att man tycker att det inte händer så mycket, att man inte upplever att tillgängligheten blir bättre. Man har också funderingar kring hur kommunen jobbar med att lyfta handikappsperspektivet, målgruppen, personer med funktionsnedsättning, och med att integrera målgruppen i samhället. Det har också kommit en del klagomål eller funderingar kring kommunens styrdokument ”Plan för full delaktighet” och hur vi jobbar för att genomföra det åtgärder som är beslutade i den. Sen är det mycket som är positivt och många som hör av sig kring verksamheter eller satsningar som har genomförts som är väldigt nöjda med det.

Är du involverad i projektet ”Karlstad 100 000”? Ja, men det är vi nog alla.  Vi jobbar bland annat med att planera och för att skapa förutsättningar för att det ska vara möjligt att uppnå det visionen, Livskvalitet Karlstad 100 000.  I mitt uppdrag ingår också att jobba med styrning och verksamhetsuppföljning. Vi samlar årligen in och redovisar till politikerna hur vi i kommunen arbetat med bland annat det handikappolitiska perspektivet och folkhälsoperspektivet och vilka satsningar som planeras att för kommande år. Den här redovisningen är kopplad till den ekonomiska redovisningen.

Det kommer väl bli väldigt kärvt för att prioritera dina arbetsområden? Det ska bli väldigt intressant att se, jag hoppas verkligen att man inte kommer att dra ned på de satsningar, och de verksamheter som är görs idag, som är jättebra. Men det finns ju alltid en risk, nu när det är kärvare tider, att förvaltningarna måste drar ned lite gran och att det påverkar verksamheten. Just nu håller vi på att revidera ”Plan för full delaktighet” och det är en ambitionshöjning, där vi vill bredda handikappsperspektivet, så att det inte bara handlar om fysisk tillgänglighet, utan att det också handlar om att kommunens verksamheter ska vara öppna och tillgängliga för alla, oavsett funktionsnedsättning.

Hur långt har ni kommit i Karlstad inom handikapps-frågan, om man jämför med riksnivån?
Hmm… det är mycket svårt att svara på… Inom vissa områden har vi kommit ganska långt medan det finns andra kommuner som kommit längre inom andra områden. Det är svårt att säga totalt sätt, men det är klart att vi har fortfarande mycket kvar att göra och många utmaningar att ta oss an. Det här är ett område som hela tiden utvecklas så det gäller att följa med i utvecklingen och se möjligheterna som finns.

På vilka områden ligger ni före? Ja… Humanteknik är ett område att lyfta fram. Vi har kommit ganska långt när det gäller utemiljön, hur man på ett bra sätt ska utforma den. Där är också ett område som vi lagt ganska mycket tid och energi på för att hitta lösningar som är varaktiga. Teknik- och fastighetsförvaltningen har också jobbat mycket med skolor och förskolor, för att de ska vara tillgängliga.

Kan du ge exempel på områden som Karlstad ligger efter i? Ja, det finns väldigt mycket kvar att göra när det gäller utemiljön. För även om vi tycker att vi lagt mycket tid på det, så måste vi jobba vidare med frågorna. Andra områden som vi måste jobba mycket med är bemötande,utbildning och, ja kunskaper inom området i sin helhet.
Men det finns många verksamheter som är bra, som olika förvaltningar har satsat på och utvecklat. Och det är väldigt bra. Jag tycker att det är viktigt att vi jobbar med att skapa förutsättningar för full delaktighet och livskvalitet, för alla.

Jobbar du ensam med de här frågorna? Nej, många gånger så jobbar jag tillsammans med personer inom olika förvaltningar och/eller med representanter från handikapporganisationerna. Det är ju förvaltningarna, eller nämnderna, som äger frågorna, och som genomför satsningarna. Jag kan finnas med som ett stöd, eller bollplank, och komma med lite tips och idéer. När det gäller styrning och uppföljning av kommunens verksamhet så är vi flera på enheten där jag sitter som jobbar tillsammans.

Vad har du för vision? Visionen är att det skapa förutsättningar för delaktighet och livskvalitet och att Karlstad ska vara en stad, tillgänglig för alla.

Är vi långt ifrån visionen? Ja… det är svårt att säga, men det är ju klart att det finns mycket kvar att göra.

Rent statistiskt sett: Var finns de största behoven för en handikappsanpassning? Generellt sett kan man säga att ju äldre befolkning vi får i Karlstad, ju mer krav och behov finns det på att den fysiska tillgängligheten är bra. Att det bland annat finns tillgängliga bostäder och att det är lätt att ta sig fram i sin närmiljö. Det är ju sådana behov som ökar mer och mer. Andra områden som också är viktiga att vi fortsätter att jobba med är möjligheter till sysselsättning/ arbete och en meningsfull fritid.

Folkhälsoutvecklare, vad betyder det? Ja, att jag har i uppdrag att jobba med övergripande folkhälsofrågor. Det finns beslutat om 11 nationella målområden som vi i kommunen ska jobba med. Jag jobbar tillsammans med förvaltningar i frågorna och med hur vi kan få in perspektivet i vår verksamhet och genomföra de folkhälsosatsningar som regeringen har sagt att kommunerna ska göra.  Så det är ungefär som att jobba med övergripande handikappfrågor. Mycket handlar om att skapa förutsättningar för att alla ska kunna ha hälsa och livskvalitet.

Vad menar du med hälsa? Ja, att alla medborgare ska må bra. Vi jobbar med att skapa förutsättningar så att alla medborgare kan känna att jag trivs, att de har en meningsfull sysselsättning och fritid och att de känner sig trygga. …jobbar med att skapa förutsättningar för livskvalitet.

Det är alltså utifrån folkhälso-målen som ni jobbar mest? Ja, med att skapa förutsättningar för hälsa. Sen kan det se väldigt olika ut, mellan män och kvinnor, och mellan målgrupper, olika åldersgrupper. Och förutsättningarna kan också skilja sig mycket mellan geografiska områden. Men det handlar mycket om att stärka det som är bra och att utveckla det.

Vad händer inom en snar framtid? Jag hoppas väldigt mycket med den nya handikappolitiskaplanen, som vi jobbar med nu, som förhoppningsvis kommer vara helt klar till hösten.

Och den innebär? Ja, det blir en liten nystart för det handikappolitiska perspektivet. Att vi får lite ny energi i arbetet med frågorna och att vi fortsätter att jobba in perspektivet i de ordinarie verksamheterna. Kanske också att vi kan få en lite ny vinkling på arbetet… Och så planerar vi för en kampanj i höst där vi bland annat ska marknadsföra planen, lyfta målgrupper personer med funktionsnedsättning och förhoppningsvis genom olika aktiviteter göra avtryck hos medborgarna.

Vad har du för personliga mål i ditt arbete? Ja, ett mål är ju att ta fram en ny bra plan, och att vara med och skapar goda förutsättningar för att jobba vidare med frågorna och göra det på ett positivt sätt. Sen vill jag ju förstås att det ska hända mycket i kommunen, att man ska kunna se och märka av de satsningarna som görs. Ett annat mål är att öka medvetenheten kring frågorna, visa att det är något som berör oss alla och där det finns så mycket att vinna.  Att lyfta frågan och göra den mer positiv.

Hur länge har det funnits en handikappskonsulent i Karlstad? Det har funnits en tjänst som handikappkonsulent i Karlstads kommun sedan 1999.

Är det du som har gjort att Karlstad börjar fokusera mer på handikappsanpassning? Nej, den äran kan jag inte ta till mig. Anna-Carin, som hade tjänsten innan jobbade väldigt mycket med frågorna och gjorde mycket för att öka tillgängligheten. Jag har kommit in ganska sent, så det var mycket som redan var ganska välplanerat.

Jobbar ni och tar efter handikappsorganisationer för att hitta nya tankar och nya tekniska lösningar? Ja, delvis kan jag säga att vi gör det. Sen finns det olika företag och konsulter som också jobbar mycket med att utveckla nya hjälpmedel och nya material. I kommunen handlar det om att när vi genomför satsningar eller anpassningar att vi vågar testa nya redskap och lösningar, som ofta också blir till förbättringar.Ibland kan det ta lång tid som tillexempel med entrén till stadshuset. Det var en fråga som man diskuterade i många år innan den genomfördes. Men nu när den finns, är det många som får nytta av den och uppskattar den och det är en liten belöning i sig.

Det är väl ganska mycket osynligt arbete också, som kanske inte vi lägger märke till direkt, men som är otroligt viktigt. Teknisk apparatur som måste fungera, jag tänker på ljudsignalerna vid trafikkorsningar. Precis, så är det med de här frågorna. Har ingen funktionsnedsättning är det mycket som man inte ser eller inte lägger märke till. Men får man prova på att sitta i rullstol, att ha en synnedsättning, eller någon annan form av funktionsnedsättning – då får man helt andra perspektiv. Då blir det lättare att upptäcka de här små detaljerna som är så avgörande för många i vardagen. Och det är en ”morot” för mig, att kunna lyfta de här vardagsdetaljerna som betyder mycket för målgruppen, men som många andra inte lägger märke till. När det gäller den fysiska tillgängligheten så kan man ta småbarnsföräldrar som ett ganska bra exempel att jämföra med. Är det lätt att ta sig fram med en barnvagn, utan att stöta på hinder eller andra svårigheter så är det ofta också ganska lätt att ta sig fram med rullstol.

Hur gör ni för att observera de brister som finns? Ja, många tips och synpunkter kommer från medborgarna, via handikapp organisationerna eller via ”Rådet för personer med funktionsnedsättning”. Sen är nog verksamheterna ganska väl medvetna om vilka brister som finns. Det är också mycket som gäller generellt i Sverige, som många kommuner och organisationer jobbar med.

Text: Håkan Kristensson, Foto: Robert Olsson