Etikettarkiv: Liselotte Frejdig

Att sköta om både kropp och själ

67887En tisdag i mitten av maj ordnade RSMH en temadag om att må bra. Medlemmar fick till en liten kostnad både fotvård och hårklippning. Millan Gullfeldt, pådrivande i föreningen, berättade för ASP Bladets reporter att även massage kommer att ordnas längre fram.

Undertecknad bestämde sig för att prova fotvården. Väntetiden var lång, uppenbarligen en populär aktivitet. På plats några minuter före 10.30, väntan till efter lunch, ca 13.00, var det så äntligen dags för att bli ompysslad. Först ett varmt och skönt fotbad. Mmm…

De började med höger fot, spray med någon märklig vätska och ingnidning av naglar och fot. Sedan skrapning av kartnaglar, nagelrester, slipning av naglar och fötter så att flisorna yrde i vårsolen.

Under tiden behandlingen pågick, berättade Millan Gullfeldt att RSMH kommer att ordna fler tema- och må-bra-dagar. Närmast står massage på agendan.

Sedan fick högerfoten vila, medan vänsterfoten fick samma behandling. Avslutningsvis var det fotmassage och insmörjning av fotvårdskräm på båda fötterna. Verkligen fantastiskt skönt och mer än väl investerade två timmar! Och jag är övertygad om att de som valde hårklippningen också fick lika god omvårdnad och service!

Jag lämnade behandlingen med lätta och välmående fötter, mycket nöjd med dagen, trots den långa väntetiden.

Text: Liselotte Frejdig
Bild: Anette Ivarsson

Hårvård är också själavård

234234Ett tiotal personer nappade på Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH:s) erbjudande om subventionerat pris på hårvård, när de arrangerade en må-bra-dag i mitten av maj. ASP Bladets reporter har träffat frisören David på Shine Salong i Karlstad.

David har arbetat i 22 år som frisör och tidigare har han jobbat som tolk för kommunen. När han började bli etablerad som tolk hade han det som extraknäck. När det gäller frisöryrket har han flera gånger hjälpt till när det anordnats ”Gör-om-mig-arrangemang”.

– Då har jag arbetat tillsammans med stylister, make-up-artister och människor som hjälpt till med nya kläder. Det ger väldigt mycket att se hur glada människor blir med ny frisyr och nya kläder.

I år var det första gången han arbetade tillsammans med RSMH. Han blev uppringd av RSMH som frågade om han ville vara med på må-bra-dagen. Han gick med på det, på en gång.

– Det gav verkligen mersmak och blir det fler gånger, ställer jag gärna upp igen. Att se människor nöjda med sig själva känns som en belöning i sig.

Dessutom ville många komma tillbaka igen, om det händer en gång till. Det känns alltid trevligt, bra och roligt att hjälpa till. Det känns bra, helt enkelt.

Text och foto: Liselotte Frejdig

Känslan av makt i det mindre formatet

1Er ödmjuke reporter känner ett antal musiker, med olika genrer och instrument. En av dem var villig att låna ut en synth eller synthesizer, som det egentligen heter. Som namnet antyder, skapas ljud och klanger syntetiskt på konstgjord väg.

Det finns olika sätt att arbeta med en synth. Ett sätt är att skapa ett ljud från grunden. En grundläggande term är Envelope. Du anger anslagstiden, alltså hur lång tid det tar innan ljudet når sin topp, hur lång tid ljudet ska vara där, innan det börjar klinga ut och hur länge ljudet ska klinga ut. På Engelska heter det ADSR, Attack, Decay, Sustain och Release. Det är själva grunden för ett ljud. Tänk till exempel på ett piano, ofta klingar tonen långsamt ut, medan en trumpet slutar låta, så fort du slutar blåsa och en trumma slutar hastigt med ett visst efterljud.

Sedan finns det ett antal filter, som ytterligare förändrar ljudet på olika sätt. De vanligaste är lågpass- och högpassfilter. Ibland även för mellanregistret. För den som är musikintresserad, kan undertecknad rekommendera ”Itchycoo Park” med Small Faces. Där hörs det ganska tydligt hur ljudet ändras, även om det i grunden är samma ljud. Det går ofta att använda olika sorters fasförvrängning, för att få ett mer ”spaceat” ljud.

Vissa synthar har färdiginställda ljud/”presets”, till exempel trumpet, piano och olika trumljud. Dessa går att förändra, så att pianot slutar tvärt, trumpeten sakta klingar ut eller att man får ett eko på trumman.

Ett annat sätt att arbeta, är med Sequencer eller Arpeggio. Det är några toner som upprepas, oftast åtta, antingen bara framåt, fram och tillbaka eller slumpvis. Just det här med att de upprepas hela tiden, gör att du kan förändra ”melodin” på ett näst intill oändligt sätt. Du kan ändra oktav, hastighet, frekvens etcetera.

Några som arbetar på sistnämnda sättet är Kraftwerk, Tangerine Dream, Anthony Gonzales, Klaus Schultze och Peter Baumann. De två sistnämnda har även varit medlemmar i gruppen Tangerine Dream. De blir som en väv av ljud, som gradvis förändras och plötsligt är det en helt annan melodi än den som inledde låten.

Att då själv kunna skapa en musikväv på egen hand är mäktigt! Kanske den inte är av samma kaliber som mästarna, men ändå fullt acceptabelt och njutbart för ett amatörmusiköra. Just den här makten att kunna styra ljud är smått magisk. Även om det är i det lilla formatet, ger den här känslan av makt en stor tillfredsställelse. ”Just det här ljudet/melodislingan har lilla jag skapat! Ingen annan!” Det är nästan som att skapa ett nytt liv. Eftersom det inte går att spara ljud eller slingor, så kommer en underfund med hur skört ett liv är. Det finns synthar där ljudet kan sparas, men de är ofta dyra.

Små nyanser, men ändå hörbara, eller ” go wild and crazy”. Ibland spårar det ut, och då gäller det att försöka hitta tillbaka till föregående ljud. Beroende på hur synthen fungerar, så kanske förändringen hörs genast, eller också när signalvägen gått igenom alla parametrar och inställningar.

Just den här känslan av makt och att kunna styra saker och ting för att det överhuvudtaget ska låta något kanske verkar banalt. Men, det ökar både självförtroendet och självkänslan något helt enormt! Undertecknad skrev i ett tidigare nummer om musikterapi (10/2013), och det här är väl också en form av musikterapi, fast på egen hand. Får du chansen, tveka inte att testa! Du kommer att må betydligt bättre!

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Kid Overgaard

Från laserklinik till det goda boendet

12345Från början var det ett motell, sedan höll laserkliniken till där. I slutet av Mars invigde Nordby 3, tre nya lägenheter. Personal och brukare på Nordby har även fått utökade lokaler med konferensrum, aktivitetsrum och kontor. ASP Bladets reporter var där och talade med både enhetschefen och en av de boende.

Nordby 1 och 2 har socialpsykiatriska hyresgäster, det är åtta brukare på vartdera boendet och på det tredje boendet, bor de med missbruk eller beroendeproblematik. Där är de för närvarande nio stycken. Sammantaget bor här allt som allt 25 hyresgäster. För att få leva på Nordby behövs ett beslut om särskilt boende och för Nordby 3 ett biståndsbeslut. Brukarna har personal tillgänglig dygnet runt.

Enhetschefen Anette Åberg har varit där sedan 2011, då hon efterträdde Per Johansson. Anette har jobbat som enhetschef i Karlstad kommun sedan 2007. Innan dess var hon enhetschef i Forshaga.

– Jag trivs fantastiskt bra här. Personalen är bra, brukarna är trevliga och goa, och det är sällan bråk, säger hon

Bostäderna består av ett rum och kök, dusch och toalett och är på mellan 32 och 35 kvadratmeter. Hyran är cirka 3700 kr/månaden.

– De får även betala för maten, fortsätter hon, frukost, lunch och middag kostar 89 kr/dag. Varje enhet har egna kök och matsalar. Ofta lagar personalen mat med hjälp av de boende, ibland bakar de tillsammans. Matsedeln bestäms vid de husmöten som hålls varje månad.

Nyktra gäster
Vissa lokaler är gemensamma, till exempel TV-rummet, allrummet och uppehållsrummet. Där finns det plats för att se film, kanske hålla en gemensam fest, någon gäst som håller föredrag och liknande aktiviteter. Det finns inga besökstider, utan meddelas personalen i förväg, kan besökare komma ”när som helst”. Men för att besöka Nordby 3 krävs att du är både nykter och drogfri.

– Vi har en fest för brukare och anhöriga kring midsommar när vi grillar och umgås allihop. I anslutning till första advent, har vi även en julfest och den är också för brukare och anhöriga.

ASP Bladet träffade även Peo som är en av de boende på Nordby.

– Jag var tidigare uteliggare, bodde på härbärge och jag blev fantastiskt glad när jag fick veta att jag skulle få bo här. Jag blev den första på kölistan. Det har också betytt att jag fått ny kontakt med min dotter. Hon hjälpte mig ordna upp det här, och numera har vi kontakt varje dag.

Tidigare har han bott på Trossen, även det ett gruppboende, men där trivdes han inte. Han var med om en svår olycka och hamnade i rullstol.

– Jag bröt ryggen och fick en kraftig infektion, sammanlagt åt jag 235 penicillintabletter och fick återvända till sjukhuset.

Det var en tuff resa, som han klarade, mot alla odds.

– I dag går jag med rullator, även om jag inte orkar gå några längre sträckor. Innan jag kom hit, bodde jag på Nypan, som även det är ett gruppboende. Det var också fint och bra, men här är det bättre. Jag har även fått några nya vänner och i stort sett kommer vi bra överens.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Per Rhönnstad

Till dig som har aktivitetsersättning

PeppersjävelHar du haft aktivitetsersättning i över än ett år? Har du planer på att börja arbeta eller studera? I så fall är du bara att gratulera! Nya regler började gälla redan 2013.

Tanken är att den som har aktivitetsersättning ska kunna arbeta eller studera och få tjugofem procent av ersättningen. Denna minskade ersättning betalas ut med automatik i maximalt tjugofyra månader. Detta gäller för den som arbetar med lön.

För den som studerar gäller andra regler. Du kan inte ha studielån samtidigt som du får vilande ersättning och det är endast de som ägnar sig åt grundskolestudier, gymnasiala eller eftergymnasiala studier. Övriga studenter får full aktivitetsersättning.

Vilande ersättning
Försäkringskassan kan besluta att den vilande ersättningen ska upphöra. Då betalas full ersättning ut, även utan ansökan. Detta gäller dels de som tagit ut, eller planerar att ta ut föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, graviditetspenning under ungefär en månad eller vid flertalet tillfällen eller är sjukskriven under längre tid. För de som har livränta, blir den också vilande.

Skulle den som har aktivitetsersättning även ha rätt till bostadstillägg, kan detta höjas eller sänkas. Så för säkerhets skull, anmäl förändringar. Annars riskerar du att bli återbetalningsskyldig om du fått felaktig ersättning.

För mer information, se Försäkringskassans information:
http://tinyurl.com/om2xfol

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Kid Overgaard

Hur många kvinnor finns i brandbilen?

brandbilBrandstationen i Karlstad, eller snarare dess nya dito, byggdes 1995. Eftersom det inte fanns några kvinnliga brandmän då, så gjordes det heller inga damtoaletter eller omklädningsrum för kvinnor. Hur ser det ut i dag? ASP Bladet har kollat läget.

– Eftersom det inte fanns kvinnliga brandmän, fanns det heller inget behov av damtoaletter eller omklädningsrum till dem.

Orden kommer från Magnus Lundkvist, som är jämställdhetsansvarig på Räddningstjänsten i Karlstad. Han fortsätter:
– Vi har en värdegrund sedan cirka tre år tillbaka, där alla ska innefattas. Inte bara anställda, utan även de som vi hjälper.

– Fysikkraven för att bli brandman var inte helt relevanta för att kunna bli en bra brandman. Till exempel förväntades du kunna göra ett visst antal repetitioner i bänkpress, vilket många tjejer föll på. Så vi bestämde oss för att sikta in oss på det som hade betydelse för jobbet. Livräddning, bära folk på stegar, springa med brandslang på ryggen och sådana saker. Och då klarade fler tjejer testerna.

Men det räcker inte bara med att klara tester av olika slag, kursen ”Skydd mot olyckor” som MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) ordnar är ett måste.

Likaså är B-körkort (för bil) ett krav. Eftersom brandbilen måste köras, så är det en fördel med C-körkort (för tung lastbil).

– Räddningstjänsten i Kil har skaffat en lättare typ av räddningsfordon och för den räcker det med B-körkort. Men det är ganska ovanligt.

Det mellan femton och tjugo procent tjejer som söker sig till MSB-kursen. Även om många går den, betyder inte det att alla väljer att bli brandman. Dessutom kommer inte alla som söker den in på kursen.

– Det är ju en väldigt låg personalomsättning. Sedan 2009, när jag började här, har en person slutat här. Oftast handlar det då om pensionsavgångar.

Arbetsförhållanden
Det går även att jobba på deltid. Räddningstjänsten har ett antal filialer runt i Värmland. Grums, Kil, Molkom och så vidare. Personalen består mestadels av de som kan nå stationen på fem minuter eller kortare tid. De klarar oftast bränder i villor eller hyreshus. Men vid större/svårare bränder, kallas det stora kavalleriet in.

Just för tillfället jobbar det i Karlstad fyra skiftlag, med fyra personer i varje lag. Varje vecka får en person ansvar för en viss del. En är rökdykare, en annan kör bilen, en tredje bär slangen och den sista är ansvarig för gruppen. Beroende på uppdraget så kanske den berörda blir ansvarig för att simma ut och livrädda någon. Eftersom det skiftar varje vecka, hinner ingen bli less. Dessutom blir det inget ”hattande” om vem som ska gör vad.

Eftersom det inte bara är att släcka bränder som ingår i arbetsuppgifterna, så görs mycket annat. Tidigare var det en tjej/kvinna som åkte runt i skolor och idrottsföreningar för att försöka få fler tjejer att söka sig till Räddningstjänsten.

– Eftersom tillverkarna av våra arbetsredskap numera är medvetna om att det finns tjejer som jobbar som brandmän, gör de, eller försöker utveckla, redskap och verktyg som är lättare, både att hantera och bära. Det är en vinst även för killarna, eftersom även de kan drabbas av förslitningsskador.

Han avslutar med att berätta om nya hemsidan:
– Vi jobbar just nu med en ny hemsida på Räddningstjänsten i Värmland. På den försöker vi arbeta jämställt och undvika könsstereotyper.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Per Rhönnstad Retusch: Johan Holst

En väg ut i ljuset

SONY DSCHan var en riktig värsting. Han använde droger och umgicks med kriminella. När han hotades av fängelse, tog föräldrarna med sig honom till Sverige. Genom Horisont har han brutit med sitt tidigare liv och har nu ett stort samhällsintresse.

När han först kom till Sverige sökte han sig till likasinnade, kunde inte språket, kände sig misslyckad, var less på att leva och var helt utan hopp om en vettig framtid. Så karusellen kring de destruktiva livsvalen kom återigen igång.

Det handlar om Sebastian, en ung man med armarna fulla av tatueringar och snaggat huvud. Där och då var han ingen man ville möta i en mörk gränd.

Men då hans handläggare på socialen tipsade honom om Horisont, lades grunden till en vändning. Eftersom han inte hade gått på gymnasiet, bodde i Karlstad och hade åldern inne, var han välkommen. Han gick dit på vinst och förlust och befann sig där sporadiskt i tre månaders tid, sedan fick han arbete i Norge och flyttade dit. Men företaget gick i konkurs så han flyttade tillbaka till Sverige och Karlstad. Här lyckades han inte hitta ett arbete, så han kom tillbaka till Horisont.

En räddning
Det visade sig bli hans räddning och bidrog till att han kunde bli drogfri, förbättrade sitt självförtroende och självkänsla, kände sig sedd, lärde sig rutiner och vikten av dem. Enligt honom själv hade nog cirkusen fortsatt om han inte hade kommit tillbaka till Horisont. Idag jagar han lägenhet, går på Komvux och har målet att bli behandlingsassistent.

– Förutom att jag är drogfri nu, är en av de största förändringarna att jag nu är politiskt intresserad och är mer medveten om vad som sker i samhället, säger han till ASP Bladet.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Lotta Tammi