Ofta stöter vi på begrepp som ”rättspsykiatrisk undersökning”, ”liten” eller ”stor sinnesundersökning” i artikelsammanhang som har med grova brott att göra. Men vad betyder dessa uttryck egentligen? ASP bladet reder ut saken.
Bakgrund I 1927 års sinnessjuklag kan man läsa: ”om den tilltalade lider av sinnessjukdom eller anledning finns till antagande att han vid brottets begående varit av sinnesbeskaffenhet som utesluter eller minskar straffbarheten, må han ej dömas utan att läkarutlåtande blivit inhämtat angående hans sinnesbeskaffenhet”. En sådan undersökning, som låg till grund för ett läkarutlåtande, skulle alltid utföras vid åtal för mord och mordbrand utan ekonomiska motiv. Fram till 1946 utfördes sådana undersökningar vid fängelserna i Malmö, Göteborg-Härlanda, Västervik och Härnösand samt vid Rättspsykiatriska kliniken på Centralfängelset i Långholmen. Detta gällde häktade. För ej häktade skedde undersökningen på statliga sinnessjukhus eller på universitetskliniker. År 1946 blev rättspsykiatri en egen specialitet. Ansvarig myndighet vid den tiden var Medicinalstyrelsen, senare Socialstyrelsen. Numer är Rättsmedicinalverket ansvarigt för rättspsykiatriska undersökningar.
Om Rättsmedicinalverket (RMV) Verket inrättades den 1 juli 1991 och genomför undersökningar och utredningar på uppdrag av domstolar, åklagarmyndigheter, polismyndigheter samt socialmyndigheter. RMV har egna avdelningar i Stockholm och Göteborg där man genomför rättspsykiatriska undersökningar, vilket också genomförs vid de psykiatriska klinikerna i Malmö och Umeå.
”Liten sinnesundersökning” Denna form av undersökning bygger på 7:e paragrafen i lagen om personutredning i brottmål. Där kan man läsa i första stycket: ”Rätten får, när det finns skäl till det, förordna en läkare att avge läkarintyg om en misstänkt, under förutsättning som anges i 2 § andra stycket. Om rätten särskilt anger det i förordnandet, skall intyget omfatta de medicinska förutsättningarna för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning.” En sådan här undersökning har formen av ett läkarsamtal, och förutom att ta reda på om det finns förutsättning att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning, så ska den undersökande läkaren ta reda på om det finns skäl till att den misstänkte får genomgå rättspsykiatrisk undersökning.
”Stor sinnesundersökning” Med detta menas rättspsykiatrisk undersökning (RPU) och sker på uppdrag av domstol. RPU krävs vid rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning som påföljd. Särskild utskrivningsprövning innebär att rätten först måste godkänna en utskrivning. Undersökningstiden för en RPU är fyra veckor för häktade personer, och för ej häktade är den sex veckor.
Hur rättspsykiatrisk undersökning går till Vid en rättspsykiatrisk undersökning har undersökningsteamet i uppgift att på domstolens uppdrag undersöka om en person begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Om så är fallet får domstolen inte döma till fängelse, vilket kallas fängelseförbud. Vid fängelseförbud får en person inte heller dömas till kontraktsvård eller samhällstjänst. Undersökningsteamet består av läkare, psykolog, kurator och vårdpersonal.
En RPU omfattar fyra delområden: medicinsk och psykiatrisk utredning, psykologutlåtande, socialutredning med levnadshistoria och yttre omständigheter, samt yttrande från avdelningspersonal och arbetsterapi
ASP BLADET 