ASP BLADET TOG PULSEN PÅ MILJÖPARTIETS KONGRESS

Miljöpartiet hade sin partikongress i Karlstad den 20-22 maj och ASP bladet var där för att få de ledande representanternas syn på psykiatrins utveckling. Mycket folk var på plats, cirka 900 kuvert hade dukats fram till middagen.

Det under kongressen nyvalda språkröret Gustrav Fridolin sa att framför allt två saker är viktigt för människor inom psykiatrin: bra trygghetssystem och ett starkt stöd från samhälle och offentlig sektor.

Avgående språkröret Peter Eriksson sa att han inte arbetat med just de här frågorna, men att han tycker att de förändringar som genomförts för denna grupp gjorts utan att man riktigt förstått konsekvenserna av tagna beslut. Den likaledes avgående språkrörs-kollegan Maria Wetterstrand sa att hon stöder en satsning på psykiatrin, och att detta är ett viktigt område för landstingen. Hon tycker att man ska öka prioriteringen av frågan.

Per Gharton, en av Miljöpartiets grundare, är för en satsning på psykiatrin. Vården ska inte bedrivas på stora anstalter utan ske ute i samhället. Miljöpartiet vill ha ett lugnare samhälle, sa han.

Stina Bergström, ny riksdagsledamot från Värmland, sa att hon inte kunde dessa frågor så bra eftersom hon sitter i trafikutskottet. Men hon ansåg att det för denna grupp är bättre med en lönebidragsanställning än att gå arbetslös. Hon vill också ha en lugnare livsstil där människor ska jobba mindre och satsa mera på naturupplevelser.

Den nyvalde partisekreteraren Anders Wallner menade att området inte har prioriterats. Han sa att partiet har en ny handikapps-politik på gång, och man kommer att tillsätta en utredning som ska se över dessa frågor.

Text: Olle Stagnér

”Bättre med lön än försörjningsstöd”

Under 2008 ökade kostnaderna för Arbetsmarknads och socialförvaltningen betydligt kring försörjningsstöd för kommunens medborgare. ASP Bladet har träffat Roger Granat; avdelningschef för IFA, för att prata om ett nytt projekt för att stödja 200 hushåll med långvarigt försörjningsstöd.

I den dagliga verksamheten arbetar IFA med dessa frågor hela tiden. Det är så att säga vardag. Anledningen att man nu startat upp vad man kallar för Projekt 200 är att bättre kunna nå personer som har en avancerad behovsbild och att dessa ska få ett långsiktigt stöd. Tanken är att 90 procent av dessa hushåll ska gå från försörjningsstöd till egen försörjning. Ett väldigt ambitiöst mål.
– Hade jag sagt 50 % som under sjuåringsprojektet som vi hade för några år sedan, är det lätt för chefer och handläggare och sortera ut och ta de lätta ärendena. Även utan att ta de svårare och tyngre går man i mål, så att säga. Ambitionen bör vara väldigt hög, berättar Roger Granat till ASP Bladet.

Roger Granat berättar att tanken är att 90 procent av deltagarna i Projekt 200 ska gå till egen försörjning.

Arbetsgruppen som arbetar med dessa hushåll kommer inte att byta ut dem för nya ärenden när saker och ting ordnar upp sig. Det är också ett sätt för att kunna garantera att de som väl är där kommer att fortsätta att vara i fokus under hela projektets gång. Utöver IFA tar man även in stöd från Familjeenheten och ASPANA för att på så sätt ha ett mer komplett stöd att kunna erbjuda projektets brukare.
– Vi har tidigare försökt minska hushåll som är beroende av försörjningsstöd i fyra år eller mer. Då har vi arbetat på egen hand och det har varit ganska lyckosamt. Med det här projektet tar vi hjälp av andra delar av förvaltningen.  Oftast har ju de som en längre tid söker försörjningsstöd en komplex problematik, berättar Roger Granat.

För att kunna nå det ambitiösa målet att 90 procent inte längre ska behöva försörjningsstöd kommer man att satsa på stöttade anställningsformer. Det finns flera olika typer tillgängliga i dagsläget, som trygghetsanställning, lönebidragsanställning och utvecklingsanställning. Gemensamt är att samhället betalar större delar av lönen som incitament för exempelvis kommun eller privat näringsliv att anställa den enskilde.

Tanken är att arbete inte ska finnas uteslutande för friska och högpresterande individer, utan även för personer som exempelvis har varit sjukskrivna, har funktionshinder eller andra svårigheter att hävda sig på arbetsmarknaden.
– Det är mycket bättre att betala ut lön än att betala ut försörjningsstöd. Inte bara utifrån perspektivet från han eller hon som får lönen utan även rent administrativt, säger Roger Granat.

Projekt 200:s fokus ligger på personer som har funnits i IFA:s system två år eller längre. För många som kommer i kontakt med IFA löser sig deras situation efter ett års tid, men sen finns det en grupp som behöver extra stöd. Ett stöttande motivationsarbete som tenderar att bli långvarigt. Det är här Projekt 200 kommer in.
– Att vi gör det till ett projekt istället för att ha det i vår ordinarie verksamhet gör att vi belyser att detta är viktigt. Av den anledningen tror jag också att vi når bättre resultat, säger Roger Granat.

Roger Granat pratar även med ASP Bladet om bostadslöshet. Att sakna eget boende kan vara en stor pusselbit i det komplexa stödbehov den enskilde har, och problemet kan även finnas för personer som inte ser ut som stereotypen gör gällande. Granat är inne på samma linje som det av ASP Bladet tidigare bevakade perspektivet inom Housing First. Det vill säga, att samhället bör betrakta bostad som rättighet man inte kan diskvalificera sig ifrån. Avslutningsvis hoppas han att Projekt 200 kommer att bli framgångsrikt.
– Jag tycker det är spännande och tror att vi kommer att lyckas även om det är höga målsättningar, säger Roger Granat.

Text: Robert Halvarsson Foto: Henrik Sjöberg

En sjuk försäkring

ASP Bladets reporter Olle Stagnér beskriver i detta nummers debattartikel en havererad sjukförsäkringsreform. Bilden om det ”fuskande folket” som aktivt överutnyttjar systemet för att få sjukpenning stämmer inte, menar bland annat flera samhällsforskare.

Flera rapporter krossar myterna om att sjukfrånvaron i Sverige beror på fusk och överutnyttjande. Fusket är marginellt visar sociologen Tor Larsson vid Uppsala universitet i en undersökning som han har gjort i en mellansvensk kommun. Ett fall var en myglare när han gick igenom 102 sjukfall. Resten var undersköterskor som hade ont i muskler och leder. En tredjedel hade mycket tydliga diagnoser. Åtta var svårt cancersjuka.

Statsvetaren och forskaren vid Malmö högskola Björn Jonson kommer fram till samma slutsats i boken ”Myten om sjukfrånvaron”. I boken visar han på hur påståenden om fusk och överutnyttjande antingen var felaktiga eller grovt överdrivna. Han pekar på att det inte var antalet sjukskrivningar som ökade mellan år 1996-2002. 85 procent av sjukfrånvarons ökning berodde i stället på att sjukskrivningsperioderna blev längre.

Jonson pekar på två förklaringar till varför sjukskrivningarna blev längre. För det första så bidrog nedskurna stadsbidrag till ett havererat rehabiliteringssystem. För det andra så innebar 1990-taletskrisen stora negativa konsekvenser för kommuner och landstingens verksamheter.

Den nya politiken har grundats på myter och vandringssägner enligt Jonson. Det är inte fusk och missbruk som är förklaringen till sjukskrivningarna. Det finns en rad åtgärder som är möjliga att pröva argumenterar han: fler lönebidragsanställningar, plusjobb, sociala arbetskooperativ och samhall.

TCO: s Sture Nordh, Ingalill Björn Astma, allergiförbundet och Anne Carlsson från Reumatikerförbundet menar i samma anda att vi behöver bygga ut en ”alternativ arbetsmarknad” där de som inte klarar en anställning på den öppna arbetsmarknaden kan få ett jobb. Tidningen NSD argumenterar också att det nu gäller att snabbt skapa konkreta alternativ till alla de som har eller kommer att fasas ut från sjukförsäkringen.

Ungefär en tredjedel som söker primärvård har psykiska problem, säger Region Skåne om psykisk ohälsa och sjukskrivning. Det finns ett starkt samband mellan nedsatt psykiska hälsa och sjukskrivningar. De två viktigaste orsakerna till sjukskrivning från arbetet är belastningssjukdomar och psykiska problem där stress i kombination med brist på inflytande har en central roll. Att förbättra den psykiska hälsan innebar att man måste arbeta på flera nivåer för att förbättra det psykiska välbefinnandet för individer och samhälle.

Studieförbundet Sensus skriver under kampanjen ”tema fattigdom” att det kan många gånger vara svårt för personer med funktionsnedsättning att få jobb. Var sjätte europé i arbetsför ålder klassas som funktionshindrad. Bland 65 miljoner funktionshindrade européer är det bara 50 procent som har ett arbete, vilket kan jämföras med 68 procent för den övriga befolkningen.

Text: Olle Stagnér Foto: Kajsa Jansson

VIKTEN AV EN MENINGSFULL VARDAG

Avdelningen för socialpsykiatrin, alkohol och narkotika, är en del av Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun. Sysselsättning inom ASP/ANA finns bl.a på spegeln, brillianten och mediagruppen.

Mediagruppen är en kreativ grupp människor som gemensamt skapar en meningsfull sysselsättning. Att jobba med media är en kreativ kanal för personer som tycker om att skriva, fotografera, filma, redigera och arbeta med grafisk formgivning samt layout.

Mediagruppen fungerar som ett komplement till- och är en del av ASP/ANAs, övriga öppna verksamhet, vilket ger ytterligare möjligheter till arbetsträning samt en meningsfull sysselsättning. För en del av deltagarna fungerar mediagruppen som praktik medan andra har det som sysselsättning, lönebidrag eller aktivitetsersättning. Gemensamt för dem alla är att arbetet sker i rehabiliterande syfte, både fysiskt och psykiskt.
Genom att deltagarna dagligen arbetar med utrustning och programvaror som liknar det som används på tidningar, reklambyråer och TV får man värdefull erfarenhet.

En erfarenhet som kan leda vidare till praktikplats, jobb eller fortsatta studier.

Inom mediagruppen finns många olika roller och arbetsuppgifter som tex formgivare, kameraman, redigerare, ljud- och ljus, fotograf och skribent till avdelningens egna tidning, ASP bladet.

I dagsläget är det 14st nöjda och kreativa personer som arbetar med all produktion som produceras av mediagruppen.

Jag ställde tre frågor till olika deltagare från mediagruppen.

Vad fick dig att börja på mediagruppen?

• Per Jag är utbildad fotograf och vill fortsätta jobba innom detta yrket.
• Jane (Nyligen börjat på mediagruppen) Jag har tidigare jobbat på en tidning men eftersom jag är pensionär nu så kan jag ju inte skaffa mig ett riktigt jobb, men ända sedan jag hörde att detta stället fanns har jag alltid velat jobba här.
• Karl-Peter Jag ville ha en regelbunden sysselsättning och struktur på min vardag.
• Robert Jag var sjukskriven sen 2005 men i slutet av 2007 kom jag i kontakt med Annika Lund min dåvarande handläggare på IFA. Det var hon som hjälpte mig hit. Tidigare hade de försökt få in mig på Gemet och sådana ställen, men det blev aldrig något bestämt. Det var dessutom inte något direkt passade mig och min situation tills jag fick höra om Mediagruppen. Jag har alltid varit intresserad av reklam, film och media så de va en självklarhet att jag vill göra ett försök. Jag har testat att jobba med t.ex photoshop hemma på fritiden, nu fick jag att äntligen chansen att prova på att jobba med det på riktigt, därför börja jag på mediagruppen.
• Ola Jag var arbetslös just då och blev utskickad på olika insatser inom socialen, kommunen, solareturen, sola-jobb och liknande men det fungerade dåligt. Men eftersom min socialsekreterare visste att jag höll på med film en hel del på fritiden och har ett stort intresse för film, så tipsade hon mig om Mediagruppen och att jag skulle testa att jobba. Det var på den vägen jag kom in.

Vad betyder de för dig att jobba här på mediagruppen?

• Per Det har betytt jättemycket, jag kan nu använda detta som merit när jag senare skall söka andra jobb.
• Jane Jag har ju inte varit här så länge men det har redan betytt mycket.
• Karl-Peter Det betyder en hel del faktiskt, bland annat när folk frågar vad jag jobbar med så kan jag lätt säga att att jag jobbar med media, dessutom har jag lönebidragsanstälning så de känns väldigt bra.
• Robert Det har betytt väldigt mycket, dels för min personliga reabilitering. Jag har gått från att ha socialfobi mer eller mindre till att bli den jag är idag, en social och öppen person. Det är mycket tack vare att man är ständig kontakt med andra människor och det betyder väldigt mycket för mig. Jag har nu hittat tillbaka till den person jag mer var förut. Sedan just detta med att ha en mening med vardagen har betytt mycket för mig, speciellt det med att möta folk som kanske frågar vad man gör, förut när man har berättat att man är sjukskriven reagerar de flesta mer eller mindre som om det är något fel på en, typ som om man är dum i huvudet. Idag kan jag stolt säga att jag jobbar på mediagruppen något som ofta brukar leda till samtal om vad man gör där osv. Det är skönt att ha en mening med vardagen på så sätt för det betyder mycket för självkänslan och hur man blir uppfattad som person.
• Ola Jag har utvecklas mycket sedan jag kom hit, jag får jobba med mitt intresse och har fått möjligheten till att utveckla mig själv på olika sätt som t.ex. klippa film och lärt mig de bättre, få rutiner och även att hantera en kamera bättre.

Vad är dina Framtidsplaner?

• Per Att få fortsätta att jobba som fotograf och inom media.
• Jane Inget specifikt, att jobba kvar på mediagruppen kanske?
• Karl-Peter Jag har funderat lite på att försöka stundera och kanske kan starta nått eget någon gång i framtiden.
• Robert Jobba mer på min egen rehabilitering. Försöka komma på fötterna igen rent mentalt, och på så vis kunna gå vidare vid ett senare tillfälle ut i arbetslivet.
• Ola Jag vill ju jobba inom media, på fritiden håller jag på mycket med kortfilmer och spelfilmer, så att bli en etablerat långfilms regisör är väl mitt slutgiltiga mål.

Text: Stefan Ek  Foto: Per Rhönnstad & Robert Olsson