Noreklint om (H)järnkoll

Det finns många negativa föreställningar om psykiskt sjuka människor. Kan de jobba, är de mindre begåvade, blir de aldrig friska? Fördomar utestänger människor från vardagslivet och arbetslivet. Det har Hjärnkoll jobbat med för att stoppa. Vi har talat med Mona Noreklint, ambassadör och kampanjledare.

ASP Bladet var på avslutningsfest på Karlstads stadshotell den 10 oktober, då Hjärnkoll hade en avslutning samtidigt som den årliga världsdagen för psykisk hälsa. Firandet av Världsdagen arrangerades i Värmland av Hjärnkoll i samarbete med Karlstads kommun och Värmlands läns landsting.

ASP Bladet passade på att ställa några frågor till Mona Noreklint, som var en av två kampanjledare.

– Hela grejen med Hjärnkoll är att vi vill gå ut och berätta och minska den negativa synen på psykisk ohälsa. Du behöver inte alltid ha egna erfarenheter, du kan ha någon närstående som har eller har haft problem med psykisk ohälsa.

Mona Noreklint är även ambassadör med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Den andra kampanjledaren är Lotta Lagneryd.

Vilka står bakom kampanjen Hjärnkoll?

– NSPH, vilket står för Nationell samverkan för psykisk hälsa. Den drivs också med myndigheten

Handisam, berättar Mona.
Du är ju själv en ambassadör, vad gör en sådan?

– Vi berättar om våra eller andras erfarenheter av att ha psykisk ohälsa. De berättar om sina upplevelser, erfarenheter av vården, omgivningens reaktioner och arbetet med att komma åter till ett vanligt, vänligt liv. Många av de 340 ambassadörer som finns utspridda i hela Sverige utgör ryggraden av Hjärnkoll. I Värmland finns det 14 stycken ambassadörer.

Har ni uppnått det ni ville
med kampanjen?

– Vi har åstadkommit en hel del av det vi hade tänkt oss. Vi hoppas att människor vågar prata i mycket större uträckning idag än förut. En stor anledning till kampanjen var att vi trots psykiska olikheter, ska ha samma mänskliga rättigheter. Vi får hoppas att den negativa synen har minskat. Den är förvisso kvar, men jag tror fler törs ta i frågorna.

Vad gör du idag och vad kommer du jobba med
längre fram?

– Jag kommer förmodligen vara en del av kampanjen nästa år 2015. Jag har en tillsvidareanställning på landstinget och sen tror jag och hoppas att jag ska jobba med den nya patientlagen. Det är en lag som antogs av riksdagen 12 juni 2014, och börjar gälla den 1 januari 2015. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens inflytande av sin egen vård.

Några avslutande ord från Mona:

– Låt oss hoppas vi har rivit ett par murar och att fler kan prata om psykisk ohälsa tack vare kampanjen. Min egen erfarenhet är att många musiker och flera kändisar har gått ut och pratar både på tv och andra tillställningar.

Ju fler som kan prata om detta ämne desto mindre krystat blir det. Med mer kunskap så motverkar vi fördomarna. Det finns många förställningar om sånt vi inte vet så mycket om. Man behöver inte vara expert på området för att göra skillnad. Öppenhet är en bra medicin mot mycket. Låt oss börja där.

Text: Christer Adrian
Foto: Per Rhönnstad

Hjärnkoll på världsdag

Det finns många negativa föreställningar om psykiskt sjuka människor. Kan de jobba, är de mindre begåvade, blir de aldrig friska? Fördomar utestänger människor från vardagslivet och arbetslivet. Det har Hjärnkoll jobbat med för att stoppa.

ASP Bladet var på avslutningsfest på Karlstads stadshotell den 10 oktober, då Hjärnkoll hade en avslutning samtidigt som den årliga världsdagen för psykisk hälsa. Firandet av Världsdagen arrangerades i Värmland av Hjärnkoll i samarbete med Karlstads kommun och Värmlands läns landsting.

ASP Bladet passade på att ställa några frågor till Mona Noreklint, som var en av två kampanjledare.
– Hela grejen med Hjärnkoll är att vi vill gå ut och berätta och minska den negativa synen på psykisk hälsa. Du behöver inte alltid ha egna erfarenheter, du kan ha någon närstående som har eller har haft problem med psykisk ohälsa.

Mona Noreklint är även ambassadör med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Den andra kampanjledaren är Lotta Lagneryd.

Vilka står bakom kampanjen Hjärnkoll?
– NSPH, vilket står för Nationell samverkan för psykisk hälsa. Den drivs också med myndigheten Handisam, berättar Mona.

Du är ju själv en ambassadör, vad gör en sådan?
– Vi berättar om våra eller andras erfarenheter av att ha psykisk ohälsa. De berättar om sina upplevelser, erfarenheter av vården, omgivningens reaktioner och arbetet med att komma åter till ett vanligt, vänligt liv. Många av de 340 ambassadörer som finns utsprida i hela Sverige utgör ryggraden av Hjärnkoll. I Värmland finns det 14 stycken ambassadörer.

Har ni uppnått det ni ville med kampanjen?
– Vi har åstadkommit en hel del av det vi hade tänkt oss. Vi hoppas att människor våga prata i mycket större uträckning idag än förut. En stor anledning till kampanjen var att vi trots psykiska olikheter, ska ha samma mänskliga rättigheter. Vi får hoppas att den negativa synen har minskat. Den är förvisso kvar, men jag tror fler törs ta i frågorna.

Vad gör du idag och vad kommer du jobba med längre fram?
– Jag kommer förmodligen vara en del av kampanjen nästa år 2015. Jag har en tillsvidare anställning på landstinget och sen tror jag och hoppas att jag ska jobba med den nya patientlagen. Det är en lag som antogs av riksdagen 12 juni 2014, och börjar gälla den 1 januari 2015. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens inflytande av sin egen vård.

Några avslutande ord från Mona:
– Låt oss hoppas vi har rivit ett par murar och att fler kan prata om psykisk ohälsa tack vare kampanjen. Min egen erfarenhet är att många musiker och flera kändisar har gått ut och pratar både på tv och andra tillställningar. Ju fler som kan prata om detta ämne desto mindre krystat blir det. Med mer kunskap så motverkar vi fördomarna. Det finns många förställningar om sånt vi inte vet så mycket om. Man behöver inte vara expert på området för att göra skillnad. Öppenhet är en bra medicin mot mycket. Låt oss börja där.

Text: Christer Adrian
Foto: Per Rhönnstad

Hur bokar du en ambassadör? – Mona Noreklint berättar:
– Vill man boka en ambassadör för att få reda på mer om psykisk hälsa så går man ut på nätet: www.nsph.se och klickar på Hjärnkoll.
Där hittar man information så att man kan direkt boka en ambassadör.

En inspirationsdag om återhämtning

En inspirationsdag under rubriken ”Återhämtning, inflytande och delaktighet” anordnades 29 maj av FoU Värmland, Inflytanderådet, Brukarrådet och Karlstads kommun. Syftet med föreläsningsdagen var att stimulera och inspirera det framtida arbetet så att det blir mer återhämtningsinriktat.

Inspirationsdagen i Bibliotekshusets sessionssal hade lockat brukare, personal och andra berörda parter till en dialog om återhämtning och brukarinflytande. Inbjudna talare var Mona Noreklint och Lotta Lagneryd, Katarina Grim samt Alain Topor. Topors föredrag behandlas i ASP Bladets skribent Christer Adrians artikeln här bredvid.

Personliga betraktelser
Mona Noreklint och Lotta Lagneryd berättade om sina erfarenheter om återhämtning efter psykoser. Med personliga betraktelser ur livet förklarade de hur psykoserna påverkade deras verklighetsuppfattning och hur återhämtningens olika faser kan se ut.

Mona Noreklint talade om tillfällen när röster i hennes huvud tog över tillvaron. Det började en dag när hon kom hem från jobbet, allt var som vanligt tills Mona såg för sitt inre en liten pinne på golvet. Helt plötsligt gjorde den en snygg parabel eller båge. När hon gick närmare såg hon att pinnen egentligen var henne själv.
– Sedan kommer rösten som säger: så där ska du göra, visst är det snyggt? Gå ut på balkongen och ställ dig på balkongräcket och sedan gör du en lika snygg parabel, berättade Mona.

Rösten fortsatte att dyka upp, men endast när Lotta var ensam, inte i sällskap med andra människor. Den manande henne att hoppa från balkonger både hemma och på jobbet. Vid ett senare tillfälle var det inte bara en röst, utan antalet röster växte och växte, vilka uppmanade henne att hoppa. Men genom att klara av att ignorera rösterna, tystnade dem tillslut.
– Det svåraste för mig är när jag inte kan skilja på vad som är vår gemensamma värld och det som är min alldeles egen värld, sade Mona.

Lotta Lagneryd berättade att hon just nu hade återhämtat sig ganska bra. Återhämtning handlar även om det som sker på längre sikt. Lotta förklarade att den lilla återhämtningsfasen som sker just nu, påminner om den längre återhämtningen fast i mindre skala.

Lagneryd fortsatte sitt resonemang med att hänvisa till en bok om återhämtning. Boken ”Rethinking madness” skriven av Paris Williams behandlar just återhämtning från psykisk ohälsa. Den nämner tre saker som är viktiga i återhämtningsprocessen. Den första är att få kontakt med livskraften. Tillit är den andra viktiga delen som handlar om tilliten till själv, sina nära och kära och personer som man inte känner.
– Den tredje delen är meningen. Att man på något sätt lär sig något, att man får en mening i det. Det här tre delarna påverkar varandra. Om det finns en mening, får man en större tillit och har större tillit till sin kropp. Då känner man sig centrerad i sin kropp och i kontakt med livskraften, förklarade Lotta.

Inflytande, bemötande och återhämtning
Katarina Grim, samordnare för brukarinflytandefrågor på FoU Välfärd Värmland, har också egen erfarenhet av psykisk ohälsa, talade om hur inflytande och delaktighet påverkar den egna återhämtningen.

Inflytande, bemötande och återhämtning är nära inflätade i varandra, sa Katarina Grim. Återhämtning är en personlig process, man kan inte återhämta någon annan.
– Samtidigt är det så att varje möte man har, inte bara de möten man har med läkaren, har betydelse för ens återhämtning. Samtliga möten och interaktioner med alla yrkesroller kan främja eller hämna återhämtningen. Man brukar säga att det går inte lära ut metoder för återhämtning, men man kan ge den en bra grogrund och vårda den som en ömtålig planta, sade Grim.

När det gäller inflytande, så ska alla ha möjligheten att påverka de verksamheter vi använder. Det rådande synsättet är att det är professionen som ska lösa brukarnas problem. Men nu har det skett en förändring mot att individen ska få mer inflytande över sin situation, att denne tar aktiv del i de beslut som rör hans eller hennes liv.
– Brukarinflytande handlar inte om att det ska ske på professionens bekostnad. Att brukarna får mera makt, behöver inte betyda att professionens status ska devalveras, menade Katarina Grim.

– Jag tror att allt beteende och alla beslut som handlar om att ta rodret i sitt eget liv, det aktiverar och stimulerar de friska sidorna i en. Så även om det är små saker man får inflytande över, är det viktigt, menade hon.

Text: Henrik Sjöberg