Etikettarkiv: LSD

Droger och Rock n’ Roll – A love story

Droger och konstnärlig aktivitet har under århundradens gång varit intimt förknippade. Det finns mängder av drogreferenser inom populärkulturen.  Under sent 1950-tal och tidigt 1960-tal frodades beatnikkulturen, och den kom att starkt påverka sin tids tonårsgeneration att ta steget in i drogromantikens glittrande El Dorado.

Beatnikrörelsen var en strömning som valde att leva utanför samhället där de skapade sina egna regler.  Många av de ledande i beatnikrörelsen var författare som ville skapa nya sätt att uttrycka sig, genom exempelvis droger som LSD och en fri syn på sexualitet. Detta påverkade i sin tur rock- och popmusiken under senare delen av 1960-talet. Vid den tiden adopterades beatnikarnas ideal av hippierörelsen. Från och med nu kommer pop- och rocklyriken präglas av mer drogreferenser än tidigare.

Detta var en annan tid, speciellt synen och attityderna till droger var mer oskyldig. Den ändrades snabbt efter 1969, när eftereffekterna av 60-talets festdagar satte in. Man vaknade upp till en baksmälla. Alla politiska ideal var borta och ersatta med kommersiella krav från ett samhälle som ville framåt till vilket pris som helst.

Summer of love
Denna resa börjar i London 1967, i Abbey Road Studios, där The Beatles spelade in albumet Sgt. Peppers Lonely Hearts Club Band. På det albumet finns låten Lucy in the Sky With Diamonds:

“Picture yourself in a boat on a river
With tangerine trees and marmalade skies
Somebody calls you, you answer quite slowly
A girl with kaleidoscope eyes”

Denna klassiska psykedeliska låt visar på hur populärkulturen mer och mer blev påverkad av drogkulturen. The Beatles har ständigt förnekat att titeln Lucy in the Sky with Diamonds har något att göra med LSD. Detta förnekande har sin grund i sångtiteln. Om man tar de första bokstäverna i Lucy, Sky och Diamonds blir det LSD.

Låten var istället inspirerad av en teckning som John Lennons son gjorde i skolan. Trots det är låten med sitt bildspråk tydligt påverkade av den tidsanda som rådde 1967, där bruket av LSD var påtagligt i de kretsar som Beatles rörde sig i, och där de själva – särskilt John Lennon – experimenterade med denna drog. Man ville se hur LSD påverkade den kreativa processen.  Detta resonemang hänger tydligt ihop med beatnikkulturens sätt att se på hur droger kunde användas; ett medel för att överskrida verkligheten och nå en högre medvetandenivå.

Dock blev det konstnärliga resultatet oftast lidande av drogen. Det var i nyktert tillstånd man kunde överföra sina upplevelser till text och musik.

The Velvet Underground var en av de grupper med tydliga kontroversiella referenser till drogkultur.

Egot växer
Det glada sextiotalet övergick till det cyniska sjuttiotalet, då utvecklingen skiftade från vi-känsla till självupptagenhet och belåtenhet. Journalisten och författaren Tom Wolfe kallade sjuttiotalet för ”The Me-decade”, och det med all rätt. Den amerikanska rockgruppen The Eagles uttryckte denna känsla i låten Hotel California. För många är den sönderspelad och tjatig men texten beskriver skickligt alla fällor som lurar när självupptagenheten sätter in. Istället för sinnesvidgande substanser blev drogen för dagen kokain:

“Mirrors on the ceiling
The pink champagne on ice
And she said, ”We are all just prisoners here
Of our own device”
And in the master’s chambers
They gathered for the feast
They stab it with their steely knives
But they just can’t kill the beast”

Om man frågar textförfattaren Don Henley är Hotel California är en metafor för Los Angeles. Texten beskriver hur agenter och bolag styrde artister som marionetter. Detta ledde till att många blev offer för ett inhumant system där pengar gick före artistisk ambition.

Kokainet flödade och blev ett medel för att hänga med i den mördande konkurrensen.  Låten kan ses som kritik mot konsumtionssamhället, där allt kan köpas för pengar och det höga tempot kräver sina offer längs vägen. Hotel California är en plats du inte kan rymma ifrån. Trots all tänkbar lyx och fördelar är du fast i ett beroende som inte låter dig slippa undan. Det blir ett ekorrhjul som bara snurrar på och det går inte ta död på det som styr dig. Det är bara att köpa mera av det goda för att hålla dig levande. Alla är fångar, ingen kan ta sig ur.

Den mörka sidan
Nu lämnar vi det soliga Kalifornien och hamnar i New Yorks skuggsida, närmare bestämt på Lower East Side på Manhattan. Velvet Undergrounds värld är fylld med människor som har hamnat utanför samhället. De kastlösa i det västerländska samhällets utkanter har också historier att berätta. Berättelser som i låten Heroin, där sångaren Lou Reed talar om beroendets baksida:

“I’m gonna try for the kingdom, if I can
‘cause it makes me feel like I’m a man
When I put a spike into my vein”

Heroin är en brutal beskrivning av ett heroinrus sett genom textförfattare Reeds ögon. Den ger en naken beskrivning av hur en heroinmissbrukare upplever sitt rus. Citatet här ovan är taget i början av låten när huvudkaraktären upplever drogen som en befriare. När sången fortskrider står det mer klart att ruset leder mot avgrunden.  Det känns som huvudpersonen upplever att resan mot mörkret är helt betydelselös för honom.  Medvetandet är borta och han eller hon bryr sig inte längre. Detta är så långt man kan komma från en glorifiering av droger.

Nästa anhalt på denna resa blir Dublin. I höghusområdet Ballymun – i stadens norra utkanter – hade heroinet under 1980-talet tagit ett strypgrepp om lokalsamhället. Bono, sångare och textförfattare i rockgruppen U2 växte upp i närheten av detta betongghetto. Det var därifrån han fick inspiration till texten Running to Stand Still:

“She runs through the streets with her eyes painted red
Under a black belly of cloud in the rain
In through a doorway
She brings me white gold and pearls
Stolen from the sea she is raging, she is raging
And the storm blows up in her eyes
She will suffer the needle chill
She’s running to stand still”

Det finns poplyrik som berättar om den andra sidan, den mörka sidan, där människan är ett offer som söker efter det ljuva men får betala dyrt för sin längtan, berättelser om någon som springer utan att komma någon vart. Till slut finns bara en väg ut. Running to Stand Still är en ballad om missbruk där det mjuka pianot och den längtande gitarren ackompanjerar texten om en kvinna som fastnat i missbruk hon inte kan ta sig ur.

Det finns mängder av exempel på detta tema. Det som förenar dem är en längtan att beskriva en värld som står i kontrast till den vanliga världen. En värld där andra regler gäller, en subkultur som lever sitt eget liv inte alltför långt bort från det vi kallar det normala. Texterna som dessa ger en inblick i en värld som de flesta aldrig varit i närheten av. Läs gärna hela texterna inte enbart bara de strofer jag har citerat. Det är bara att googla titlarna så dyker de upp med en gång.

Text: Henrik Sjöberg

Cannabis och kognitiv funktionsnedsättning

cannabis

Ann-Sofie Nordenberg, SIM (Samverkan i Missbruks Frågor), hade ordnat en bra föreläsning som handlade om skadorna som uppstår efter ett cannabismissbruk. Vi på Asp bladet fick möjligheten att ställa några frågor.

Varför anordnar man en sådan här föreläsning?
Två skäl, säger Ann-Sofi, det ena handlar om sim-projektet, samverkan i missbruksfrågor, där ett av syftena är att försöka få ihop forskning och praktisk erfarenhet med vad klienterna själva upplever. Thomas Lundqvist är en som lyckats få ihop dom båda bitarna väldigt bra. Det andra skälet är att jag har jobbat så länge med missbruksvård så jag känner att dom som är cannabismissbrukare är svårast att hantera samtidigt som dom får minst resurser. Ofta så är det svårt att veta hur man skall hjälpa dom på bästa sätt.

Det kändes som om det var ett tillfälle att knyta ihop de två perspektiven och lyfta frågan så att det blir fler som får den här kunskapen, inte bara personer inom missbruksvården. Cannabismissbrukarna får ofta stå tillbaka i sin vård jämfört med missbrukare av andra droger.

Sen fick vi ställa några frågor till Thomas Lundqvist.

cannabis2Under alla dina år inom yrket har det skett stora förändringar inom kunskapen om cannabis? Ja, det har det gjort, svarar Thomas, bland dom som arbetar med missbruksfrågor är det i dag fullständigt accepterat att cannabis påverkar koncentration och uppmärksamhet och andra tankefunktioner på ett allvarligt sätt, och man fokuserar även på det. Så det har blivit en stor förändring.

Är det lättare att få hjälp med övriga droger än med sitt cannabisberoende?
Så är det, och det är så fortfarande, säger Thomas. Men i en undersökning med nätverket, med Ann-Sofie i spetsen, har det visat sig att det finns specifika resurser för cannabis behandling på ganska många ställen i vårt land. Så det har utvecklats, och framför allt under dom senaste åtta åren.

Vilka droger räknas till psykoaktiva droger?
Cannabis, hallucinogena droger som LSD, svampar och Extacy m. fl. De ger en psykisk påverkan som man inte kan försvara sig mot, så de tillhör de farligaste drogerna.

Vilken behandlingsform ger bäst resultat på cannabismissbrukare?
Det är kognitivt orienterad behandling, säger Thomas direkt, med sessioner som i början är många. Minst tre tillfällen i veckan under en sexveckors period med uppföljning. Då tar man upp de specifika ämnen som finns i varje fas. Det har visat sig vara den generellt sett bästa behandlingsformen för cannabisanvändare.

Är det svårare att behandla cannabisanvändare än användare av andra droger?
Ja, det är lite svårare, för om du som behandlare inte vet hur cannabis påverkar människan så är det fullständigt omöjligt att behandla. Då blir det mer som att tala till en stolpe. Med kunskap så kan man tala till en cannabisanvändare som en individ.

Stannar cannabisanvändarna upp i sin utveckling?
Ja, i sin mognadsprocess, dock inte fullt ut, men de påverkas ändå kraftigt i sin personliga utveckling. De lever inte som normala personer fast man kan tro det, utan i sin egen värld och försöker konstruera sitt liv efter bästa förmåga. De har levt sitt liv i cannabisens spår och har svårt att associera till några minnen som skulle kunna hjälpa dom i utvecklingen.

Det finns många olika grupper av användare. En del är hårt arbetande människor, som kommer hem efter jobbet och röker sitt cannabis för att kunna leva. De har oftast brukat så länge att deras normala system är avstängda, håller de upp en tid så känns deras liv meningslöst och börjar de igen så fylls livet med något meningsfullt. Det är svårt att komma åt dessa människor. Men det finns en guide på internet för den som seriöst vill sluta med cannabis och det kommer in många tackmail till guiden av människor som klarat av att sluta tack vare den guiden. Så visst finns det hopp för alla cannabis- och haschanvändare som vill sluta.