Att brinna för sitt arbete

Det var en fin solig dag när ASP Bladets två representanter mötte Annica Lindfors i Stadsträdgården. Då var hon glad och förväntansfull inför sitt nya jobb på Integrationsenheten i Kil, samtidigt som det var ledsamt att sluta från alla kollegor i Karlstads kommun.

Det var 16 år sedan Annica började sin karriär i kommunen, fast då som simlärare. Hon hoppade av den banan och började plugga på universitetet, efter många om och men tog hon en utbildning för att bli behandlingsassistent, den skedde på Forshaga yrkesutbildning.

Det var i samband med det hon började arbeta inom avdelningen för socialpsykiatri i Karlstads kommun. Det var tolv år sedan och sen dess har hon varit kvar. Hon kompletterade sedan sin yrkesutbildning med en högskoleexamen i sociologi. I kommunen har hon gjort flera saker.
– Jag har varit lite överallt på hela förvaltningen kan man säga. Framför allt då på Vuxenavdelningen.

VUXENAVDELNINGEN PÅ EN MINUT
Vuxenavdelningen handlägger och erbjuder insatser för vuxna. Det handlar bland annat om personer med missbruks- eller beroendeproblematik, eller personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning. Men även de personerna som har samsjuklighet, alltså, ett missbruk/beroende och en

samtida psykisk ohälsa. Annica arbetade senast i organisationen som verksamhetsutvecklare:
– Jag har arbetat med att utveckla olika system som vi använda oss av på avdelningen. Det kan vara allt ifrån dokumentationssystem till verksamhetssystem som modellerar processer eller enkätverktyg, eller andra typer av system som underlättar vardagen mer eller mindre.

VARIATION
Hon har arbetat mycket med utförandedelen, alltså med personal som erbjuder insatser till deras målgrupper. Hur man ska utveckla arbetet med genomförandeplan samt social dokumentation. Liksom med ledningssystem och hur organisationen är uppbyggd. Vem som gör vad helt enkelt.

– Vi har ju vissa regler och förordningar att rätta oss efter. Det är jag som ska se till att det sköts och att vi gör rätt saker, säger hon.

Hon har också, när hon jobbade i utförararbeten, varit med och startat inflytandeforumet i kommunen.

– Det såg lite annorlunda ut för några år sedan. Då hade jag ett samarbete med Vasti Ekholm och några fler, så det har varit en hjärtefråga för mig i flera år, det där med inflytande.

Kanske just därför har hon också haft ett stort intresse för Kund- och brukarundersökningarna som utförs varje år. Hon tycker att de blivit bättre och bättre, och nämner bland annat Mediagruppen Karlstad som en av parterna som bistått Annica i sitt arbete.

Det har gjort att KBU:n har höjts till en nivå som hon tror att väldigt många är nöjda med, säger hon.
– Så ett stort tack till er, ni gör ett enormt jobb med det! Och med ASP Bladet också då såklart!

KBU:er gör man över hela kommunen. De syftar till att ta reda på hur kunder och brukare upplever skolor och äldreomsorg, hemtjänst och så vidare, de hjälper förvaltningarna att få idéer hur de kan förbättra sina verksamheter. Till syvende och sist är det samma information de vill fånga in:

– Ifall vi erbjuder insatser och stöd åt människor som söker hjälp hos oss, så vill vi veta hur vi utför vårt arbete. Har vi ett gott bemötande? Ger vi det som vi säger att vi ska ge till dem? Har folk tillit till oss och är vi kunniga på det vi gör? Har vi förbättringsområden så vill vi gärna veta det så att vi kan förbättra oss i mötet med brukare och klienter, där de nu befinner sig.

– Det är lite av de saker som jag sysslat med om dagarna. Sedan är det så att vi måste ta fram statistik och redovisa underlag för att fatta rätt beslut. Så en del av min tjänst har också handlat om att arbeta med statistikfrågor och analys av det.

BÄSTA OCH MEST KRÄVANDE
Det är ett enormt intressant och roligt arbete att vara verksamhetsutvecklare, berättar Annica. Det är utmaningar, inte varje dag men näst intill, säger hon. För hon har haft ett yrke med väldigt skilda arbetsuppgifter, vilket gör att hon måste sätta sig in i många frågor och träffa mycket folk.

– Man har kontakt med både utförare, myndighetsutövare, samt till viss del brukare och klientkontakter, beroende på vilket uppdrag man befinner sig i. Man kan påverka och göra saker bättre för personer som söker stöd hos oss. Det är en utmaning att hålla många bollar i luften, men det är samtidigt det som är det roliga med det hela.

PÅ SPÅRET TILL KIL
Nu har hon börjat arbeta i Kils kommun på en nystartad enhet som heter Integrationsenheten. Så hon kommer vara ansvarig för två av Kils totalt fem boenden för ensamkommande unga. Det hela är under uppstart och avdelningen håller på att utformas.
– Jag har kommit in där de är igång och är en bit på väg, men fortfarande har mycket kvar att göra. Det kommer att bli nya utmaningar i min karriär.

GLAD ÖVER ERFARENHETERNA
Det har varit mycket intressant och en stor erfarenhet att arbeta på Vuxenavdelningen i Karlstads kommun, berättar hon.

Hon har kunnat vara i organisationen såväl som praktikant, lärt sig hur en specifik enhet, verksamhet eller ett boende fungerar, till att kliva in som vikarie och få större ansvar, samt fått förmånen att bli fast anställd, jobbat med brukare och brukarfrågor, och sen även administrativt.
– Jag har fått en enorm erfarenhet av att ha varit överallt i organisationen. Det gör att man får en förståelse för hur olika saker fungerar. Det har gjort det spännande och utmanande på många sätt.

Hon samarbetar med enormt duktiga människor som har energi och engagemang för de här frågorna som de jobbar med. Det är lite sorgesamt, säger hon, att ha lämnat Vuxenavdelningen.
– Men jag bär ju med mig den här erfarenheterna till den nya arbetsplatsen.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Shanta Eriksson

Transsexualitet i vår tid

Transsexualitet är ett hett ämne, nyligen beslutades det att personer som tvångssteriliserats vid kirurgiska ingrepp för könskorrigering ska få skadestånd. Transsexualitetens historia är rik och bred. Välkommen att lära dig om några av dess milstolpar.

Transsexualitet är ett tillstånd där personen upplever sig, på permanent basis, tillhöra ett annat kön än den biologiska kroppen och könet. Personen upplever att den är felkönad och vill oftast ändra kroppen, kirurgiskt och medicinskt, för att bättre passa in på det upplevda könet. Trans- är ett prefix som betyder över och bortom.

1886 publicerade läkaren Richard von Krafft-Ebing studien ”Psychopatia Sexualis” där han beskrev det som idag skulle kallas transsexualism eller könsdysfori med termen ”metamorphis sexualis paranoia”. Han ansåg att tillståndet kunde botas med psykiatrisk hjälp. Ordet transsexuell användes första gången 1923 och skiljdes härmed från transvestitism. Begreppen har förändrats radikalt från dess inledande användning, men gemensamt är att försöka beskriva oförmågan att identifiera sig med sitt biologiska och sociala kön.

FÖRSTA OPERATIONERNA
Den första operationen man-till-kvinna skedde 1931 då en person genomgick en könskorrektion. Flera individer lyckades få massmedial uppmärksamhet och därmed ökades det vetenskapliga intresset samt allmänintresset. Särskilt hos psykoanalytiker ansågs dock tillståndet kunna botas, eftersom det ansågs bero på störningar och perversioner.

FÖRSTA LYCKADE OPERATIONEN
Under 1960-talet sökte sig fler till sjukvården för könskorrigering. Den första egentligt lyckade operationen skedde 1968 på en kvinna-till-man-patient. Sverige blev 1972 första landet i världen som skapade en lag kring transsexualism; för att få genomgå operation måste personen vara myndig, ogift och svensk medborgare och ha genomgått sterilisering eller vara steril på annat sätt. Från 1972 har cirka 800 personer könskorrigerats i Sverige, med kravet att man steriliseras och att man inte sparar spermier eller ägg.

Steriliseringsvillkoret upphävdes 2013, inga tvångssteriliseringar får längre ske i Sverige, och regeringen hoppas att en ny lag om transsexualitet ska vara på plats 2018.

En del av de transsexuella känner redan som barn att de är i fel kropp, medan hos andra växer det fram i tonåren eller till och med i vuxen ålder. Enligt medicinsk expertis ökar risken för depression, självhat och suicid om personen inte får behandling.

INTE SEXUELL LÄGGNING
Transsexualism och sexuell läggning är två olika saker. En transsexuell person kan vara homo-, bi-, hetero- eller asexuell. Tidigare var kravet att transsexuella efter avslutad behandling skulle identifiera sig som heterosexuella, men det kravet har lyfts.
Av de som söker för medicinsk könskorrigering är det fler biologiska män som gör detta, varför vet man inte. Det sker ett 30-tal operationer i Sverige varje år. Siffran har ökat med tiden. Av personer som upplever sig vara födda i fel kön, förekommer det ofta att personer inte genomgår könskorrigerande kirurgi. Det är vanligare bland kvinna-till-man-fallen, där beror det nog på att operationsresultaten är sämre vid fallosplastik än vid vaginoplastik.

Eftersom statistiken tyder på psykisk ohälsa hos icke-opererade, anses det rimligt att göra det enklare att genomgå könskorrigering, på så sätt hoppas intresseorganisationerna att man också stärker berörda människors psykiska hälsa och välmående.

Text och illustration:
Maria Lundby Bohlin

Ett äggstra socialt djur

Intresset för egna höns har ökat de senaste åren. Kanske är det en önskan i oss att ha djur, som dessutom är lättskötta, och bli självförsörjande? Drömmer du själv om egna hönor?

Min familj hade hönor när jag var barn. Vi lekte med dem, matade och bar omkring på dem. Alla var de egna individer med personligheter. Ju mer vi bar omkring och klappade hönorna ju tamare och mer orädda blev de. Särskilt kul var det då vi fick egna kycklingar. Det var på vintern och hönsen bodde i stallet, så kycklingarna fick flytta in i hallen hemma, under en värmelampa.

Höns kostar naturligtvis en del pengar och energi, även vid småskaligt bruk. Men du får i gengäld dagsfärska ägg, och en massa glädje. Hönshållning är en bra blandning av nytta och nöje. Man får klimatsmart mat; kött, goda ägg samt hönsgödsel till växterna och hönorna kan vara ett bra alternativ vid pälsdjursallergi.

Hönor är sociala djur som gärna går lösa på tomten, men de tycker om att krafsa efter mask – Så akta rabatterna!

Bor man i ett husområde måste man kontrollera med sin kommuns miljöförvaltning om man får ha höns, hur många och om man får ha tupp. En friskt galande tupp kan gäcka ett helt bostadsområde. Det finns också regler som säger att hönsen ska vara instängda mellan nio och sju.

HÖNS SKA VARA UTE
Höns ska ha minst en halv kvadratmeter utrymme per höna inomhus, i exempelvis ett uthus, och de mår bäst av att få gå ut och in som de vill. Stäng hellre in grönsakslanden än hönorna! Finns rovdjur eller trafikerad väg i närheten kan man bygga en rastgård till hönsen, de mår bra av frisk luft och sol. Rastgården ska vara lika stor eller större än området inne. Värprede och sandbad är trevliga komplement för hönorna.

Inne ska det vara torrt och dragfritt. Sittpinnar är viktigt. Hönsen mår normalt inte illa av några minusgrader, så länge det inte blir nedåt tjugo minus, då kan de få köldskador på kam och slör. Vatten och mat kan med fördel hänga över golvet/marken för att undvika smuts.

ÄGG – GOTT OCH NYTTIGT
Olika typer av hönor värper olika typer av ägg. Vita, ljusbruna eller gröna. Färgen har inte något med smaken att göra, det är det snarare födan som har. Grönt och kryddväxter ger en naturligt gul gula i äggen och en annan smak än fiskmjöl till exempel.

En höna lägger ungefär ett ägg om dagen om sommaren, och lite färre under viloperioden på vintern. Höns kan lägga ägg lite varsomhelst om de går lösa. Du kan leda dem till önskade värpreden genom att lägga dit riktiga ägg. En hushållshöna värper omkring 150-200 ägg per år. Hon håller sig normalt frisk och kry och värper i 4-5 år. Industrihönor, värphybrider, kan värpa nästan dubbelt så många ägg per år, men om man tvingar dem värpa året runt med värme och ljus, så slutar de värpa efter 1-2 år.

Vissa hönor vill ruva sina ägg. Detta kallas ofta att de ”skrockar” eller ”blir sura”. De burrar upp fjädrarna och låter konstigt i ett speciellt rede de väljer ut. Där ligger sedan hönan, med korta matpauser och bensträckare, i 21 dagar ungefär och går allt väl kommer kycklingar. Flocken brukar inte göra illa kycklingarna, så de kan tryggt växa upp i gruppen.

ÄTER DET MESTA
Höns äter det mesta. Blandsäd, hushållsrester, grönt och småkryp går ner. På vintern kan det vara bra att ge extra säd, till exempel vete eller majs. Detta är speciellt bra om det är kallt. Grönt kan man ge i form av kål, torkade nässlor, frukt eller rotfrukter.

Det är viktigt att vitaminer och mineraler i fodret sköts året runt, något som gäller alla husdjur. Proteiner hjälper värpningen, vegetabiliskt ger godare ägg än köpta proteiner. Egenodlade ärtor kan med fördel krossas och utfodras. Höns äter de flesta hushållsrester, men många väljer att inte ge hönsen kött.

ROVDJURSSÄKERT?
Rävar, mårdar och rovfåglar hotar hönor. Därför kan det vara klokt att gräva ner nätet 30 cm och lägga sten ovanpå. Man bör även
ha nättak mot rovfåglar. Inget är dock helt säkert.

NACKA EN TUPP?
Innan du skaffar hönor behöver du ställa dig själv några frågor. Skulle du till exempel klara av att nacka en tupp? Eller en missbildad kyckling? Eller nacka en höna som blir skadad? En del tuppar är väldigt dominanta, gal mer än andra och kan attackera barn som vuxna. Andra är väldigt tama. Är du osäker på hur många höns som passar för just dig så börja med en liten flock, med kanske tre-fyra höns, och se hur det fungerar.

Man kan antingen köpa vuxna hönor eller nykläckta kycklingar. Köper du kycklingar vet du inte vilket kön de har och det brukar vara hälften av varje. Nykläckta kycklingar behöver en värmelampa i flera veckor efter att du köpt dem.

Text och foto:
Maria Lundby Bohlin
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Nätneutralitet eller gräddfil?

Nätneutralitet är den princip som grundas i att all internettrafik ska behandlas på ett jämställt vis, oavsett vilken användare du är och vad du aktivt kollar på.

Vill vi ha företag som bestämmer vad vi bör kolla på, surfa in på eller lyssna på? Det vill inte jag. Men vi kan vara närmare att hamna där än vad vi tror, om företagen får hålla i rodret. Därför behövs nätneutraliteten, en princip som säger att ingenting ska särbehandlas och att ingen ska få någon välsmakande gräddfil på internet. Istället så får vi alla en fisljummen havregrynsgröt, men den smakar gott, för den är rättvis. Den smakar lika för mig, som för dig.

Vi har inte alltid haft nätneutralitet, det är en rätt ny förordning som trädde i kraft november 2015.

Men oavsett om vi inte har haft nätneutralitet förrän 2015 så har vi ändå haft en viss standard där allting har fungerat på ett likvärdigt sätt, tills nyligen då operatörerna har gått ifrån denna grundprincip.

Vem gynnas av denna påstådda neutralitet? Vi som nyttjar, eller leverantören som tjänar sina slantar på oss enkla användare? Svaret är väldigt oklart. Det verkar i nuläget inte finnas någon klar sida som har någon favör inom ämnet utan det får visa sig senare.

Nu däremot, i skrivande stund, så står vi inför en stor fråga som Telia har tvingat oss att ta ställning till. Är det okej att tillåta undantag i deras surfpott för besök till Facebook? Det strider mot förordningen som klubbades igenom november 2015, där man inte får göra skillnad på olika användningsområden eller hemsidor som besöks.

– Operatörer får inte särbehandla trafik i kommersiella syften. Det här var en nyckelskrivning från vår sida som jag är glad att vi fick med, säger dåvarande bostads och IT-minister Mehmet Kaplan.

Något som Telia och även telekomföretaget Tre verkar ha missat. Tre har tillåtit sina kunder att nyttja musikstreaming utan att det drar något på deras surfpott, något som har öppnat Pandoras ask då Telia nu tagit steget längre och tillåter fri tillgång till sociala medier.

Fri tillgång är ju något som låter lockande för användaren, däremot så rimmar det väldigt dåligt med vad nätneutraliteten står för. På gott och ont, så får inget bli särbehandlat, vare sig det rör sig om giganter som Facebook, Spotify eller liknande. Alla aktörer ska ha lika förutsättningar och få likvärdig chans att nyttjas och upplevas.

I övriga delar av världen så har vi andra exempel på nätneutralitet och hur det kan påverka. Facebook försökte lansera gratis men begränsat internet i Indien, men blev stoppat av landets telekommyndighet.

Beslutet hänvisades till nätneutraliteten och att den gynnade Facebook mer än andra konkurrenter vilket enligt nätneutraliteten, inte är okej. Förhoppningsvis kommer vi att få se ett liknande domslut falla mot Telia och Tre, så vi slipper att få mer tummande på vår älskade neutralitet, som Sverige är känt för.

Text: Per Fäldt
Illustration: Maria Lundby Bohlin