Etikettarkiv: Marit Grönberg Eskel

En avhandling om att känna sig normal

Doktorsavhandlingen ”Från slutna institutioner till institutionaliserat omhändertagande”, lades den 14 december fram för offentlig granskning vid en så kallad disputation. Platsen för granskningen var Karlstads universitet och den som disputerade var Marit Grönberg Eskel.

Vad är en disputation?

Det är ett tillfälle då en avhandling läggs fram för offentlig granskning. Vid disputationen får doktoranden försvara sitt arbete. Närvarande vid granskningen är, förutom avhandlingens författare, en betygsnämnd och en opponent samt allmänheten.

Tillvägagångssättet är att opponenten, som i det här fallet var en kvinna verksam vid Göteborgs universitet, först ställer sina granskande frågor och därefter finns möjlighet för allmänheten att göra detsamma. Efter att opponenten och allmänheten har fått svar utav doktoranden, sammanträder betygsnämnden som sedan meddelar sitt utslag i form av underkänt eller godkänt.

Marit Grönberg Eskels avhandling fick godkänt av betygsnämnden och hon kunde därmed titulera sig ”doktor”. ASP Bladet ställde några frågor till Marit i samband med hennes disputation:

Din avhandling, vad handlar den om?

– Min avhandling handlar om hur personer med psykiska funktionsnedsättningar kan känna sig vanliga och som alla andra, när de så ofta beskrivs som om de inte vore det, både historiskt och idag.

Vad kom du fram till?

– Jag kom fram till att de personer jag pratat med gör på olika vis för att känna sig vanliga. De möter ofta en bild som beskriver dem som annorlunda inte minst i vård- och stödsystemet. När de inte känner igen sig i bilden förhåller de sig på olika sätt för att undvika negativa konsekvenser. Jag har kallat de olika förhållningssätten för anpassning, expert och distans. En annan sak jag tycker är viktigt som jag såg är att det är väldigt stora individuella skillnader hos de personer jag intervjuat, vilket borde påverka vilket stöd kommuner och landsting ger.

Hur gick du tillväga?

– Jag har läst offentliga dokument för att få reda på hur psykisk funktionsnedsättning beskrivs och så har jag intervjuat personer som har en psykisk funktionsnedsättning.

Hur länge höll din forskning på?

– Jag höll på i sju år.

Inför framtiden, kommer du fortsätta med forskning?

– Ja, det tror jag, men inte just nu. Jag skulle gärna vilja forska ihop med andra någon gång. Det tror jag skulle vara roligt och lärorikt.

Text: Karl-Peter Johansson

Foto: Per Rhönnstad

Korta fakta om examenssystemet:

Man kan ta examen på tre olika nivåer; grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

På grundnivå och avancerad nivå finns tre examensformer; generell examen, konstnärlig examen och yrkesexamen. På forskarnivå är examensformerna generell examen och konstnärlig examen.

Läser du ett år på heltid, så motsvarar det 60 högskolepoäng.

Grundnivå
Generella examina på grundnivå: Högskoleexamen (120 högskolepoäng inklusive ett examensarbete) och Kandidatexamen (180 högskolepoäng varav minst 90 poäng ska vara inom ett huvudområde och ett examensarbete på minst 15 högskolepoäng).

Konstnärliga examina på grundnivå: Konstnärlig högskoleexamen (120 högskolepoäng inklusive ett examensarbete) och Konstnärlig kandidatexamen (180 högskolepoäng inklusive ett examensarbete på minst 15 högskolepoäng)

Yrkesexamina på grundnivå: I många fall måste du ha gått en viss utbildning för att få legitimation eller behörighet att arbeta inom vissa yrken. Examina för sådana yrken kallas yrkesexamina.

Avancerad nivå
För att få möjlighet att studera till en examen på avancerad nivå måste du först ha avlagt en kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen eller yrkesexamen på grundnivå.

Generella examina på avancerad nivå: Magisterexamen (60 högskolepoäng varav minst 30 poäng ska vara inom ett huvudområde och ett examensarbete på minst 15 högskolepoäng) och Masterexamen (120 högskolepoäng varav minst 60 poäng ska vara inom ett huvudområde och ett examensarbete på minst 30 högskolepoäng).

Konstnärliga examina på avancerad nivå: Konstnärlig magisterexamen (60 högskolepoäng inklusive ett examensarbete på minst 15 högskolepoäng) och Konstnärlig masterexamen (120 högskolepoäng inklusive ett examensarbete på minst 30 högskolepoäng).

Yrkesexamina på avancerad nivå: Även på avancerad nivå finns det examina som leder till ett visst yrke, exempelvis civilekonom och läkare.

Forskarnivå
På denna nivå finns det bara generella och konstnärliga examina.

Generella examina på forskarnivå: Licentiatexamen (120 högskolepoäng varav en vetenskaplig uppsats på minst 60 poäng) och Doktorsexamen (240 högskolepoäng varav en vetenskaplig avhandling på minst 120 poäng).

Konstnärliga examina på forskarnivå: Konstnärlig licentiatexamen (120 högskolepoäng varav ett konstnärligt forskningsprojekt på minst 60 poäng) och Konstnärlig doktorsexamen (240 högskolepoäng varav en doktorsavhandling på minst 120 poäng).

Källa: studera.nu

Ny bok om Hjälpmedel

hjalpmedelsboken1Den 10 december 2008 hade Hjälpmedelsinstitutet bokrelease på Universitetet utav boken ”Hjälpmedel och annat stöd för personer med psykiska funktions-nedsättningar”. Vi var där och bevakade det hela.

Upplägget av dagen

Efter en gemensam lunch begav vi oss till ett rum på Karlstads Universitet för att få höra mer om den nya boken. Vi som blivit inbjudna till denna bokrelease var tidigare projektdeltagare inom HumanTeknik. Under den kommande eftermiddagen presenterade bokens författare innehållet för oss.

Om bokens författare

Det är tre personer som har skrivit boken; Catarina Brun som är FoU-handläggare vid Hjälpmedelsinstitutet och initiativtagare samt projektledare för projektet HumanTeknik, vidare Marit Grönberg Eskel, doktorand vid Karlstads Universitet inom området sociologi och social omsorgsvetenskap, som har utvärderat projektet HumanTeknik, och den tredje författaren heter Magnus Fritzon, journalist och ingenjör inom telekomområdet.

Om bokens innehåll

I bokens förord kan man läsa: ”Stödet som beskrivs i boken är av olika slag: bemötande, relationer, förhållningssätt, hjälpmedel, metoder och strategier. Ett hjälpmedel kan vara en klocka som visar tiden med en rad lampor i stället för med visare. Att handla en gång i veckan baserat på en färdig matsedel är ett exempel på en strategi för att organisera måltiderna.

Boken är tänkt att användas som lärobok på exempelvis vårdutbildningar och kurser inom området.