Etikettarkiv: Marléne Lund Kopparklint

Tema ledarskap: Medlöpare eller följare?

IMG_5596Det är inte fåtalets ondska som är det stora hotet, utan den stora massans tystnad och likgiltighet. Det menar Marléne Lund Kopparklint, som vill uppmuntra människor att ifrågasätta smutskastning, och inte ägna sig åt medlöperi.

Det finns mycket information om utveckling av grupp och ledare och det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. När man kommer till teambildning, gruppdynamik etcetera, finns det flera aspekter som man kan tänka på för att gruppen ska utveckla förtroende och respekt.

En sådan aspekt sak för att en grupp ska fungera bra, berör begreppen medlöpare och följare som används i allt större utsträckning när man talar om ledarskaps-/organisationsutveckling.

Medlöpare är en nedsättande benämning för en person som ”officiellt” håller med gruppen/organisationen utan att själv vara en del av denna när man skrapar på ytan. Denne sympatiserar med en eller flera personer i en grupp som har en annan uppfattning eller andra planer mot vad den övriga gruppen har satt upp.

Ett exempel är följande situation:
”Margareta tycker inte om Madelene. Anita och Gunnar känner båda till Margaretas inställning till Madelene eftersom hon går runt till flera personer och talar illa om Madelene och har gjort det under många år. Även till Anita och Gunnar. När Margareta pratar med dem lyssnar de på henne, blir delaktiga i samtalet genom att: nicka, säga ok, jaha, oj då eller nja-jag vet inte riktigt etcetera. Gunnar reagerar dock på vissa saker som Margareta säger. Han säger till och med till Margareta att han inte riktigt håller med men inte tillräckligt tydligt för att Margareta ska uppfatta att hon inte har något att hämta hos honom. Han står ju ändå kvar och lyssnar på vad hon har att säga. Anita däremot lyssnar helhjärtat och gör det även när Margareta ringer till henne. Däremot visar hon för Margareta att hon känner sig besvärad av vad som sägs eftersom hon egentligen tycker bra om Madelene. Anita fortsätter dock lyssna och avslutar inte samtalet genom att säga att hon inte är intresserad av vad Margareta har att säga. Och Margareta tycker att hon fått gehör och använder både Anita och Gunnar som referenser till andra hon pratar med: Jag har även pratat med Anders och Anna. De håller med mig.”

Anita och Gunnar är tydliga medlöpare – det största hotet i en grupp och den största näringen till mobbning och skitsnack även om de själva kanske inte inser det.
Ärlighet och civilkurage är viktiga ingredienser för att en organisation ska fungera bra. För att ärlighet ska få en stabil grogund ska man motverka medlöpare. Det kan också vara så att en medlöpare omedvetet låter sig utnyttjas. Då kan man ändå tycka att personen i fråga borde veta bättre.

Att vara en följare däremot…
Det är en person som av fri vilja valt begränsad bestämmanderätt och inflytande för att i ett samarbete med en ledare och andra medföljare uppnå ett gemensamt mål (som kan vara god kultur, etik och moral) eller en vision. Man ska alltså inte blanda ihop följare med medlöpare och JA-sägare. Följare är delaktiga i en grupps strävan mot ett gemensamt uppsatt mål och det gör följare ovärderliga för både beslutsfattare och gruppen och dess gruppdynamik. Som ledare, medarbetare, kollega eller vän är detta något man ska eftersträva. Att visa engagemang, respekt, vara aktiv och tydlig med att reagera och agera på när någon blir illa behandlad, när det gemensamt uppsatta målet inte följs – det är att ”följa”. Det är stor skillnad på en följare som faktiskt jobbar för helheten och en god kultur mot en medlöpare som lyssnar och nickar på skitsnacket utan att opponera sig.

Våga ifrågasätta och sätt stopp när du märker att någon försöker smutskasta eller konspirera!

Att skitsnack förekommer mer eller mindre på en arbetsplats, inom en organisation eller kanske inom en vänskapskrets, är tyvärr oundvikligt men man kan faktiskt göra saker för att förebygga det.

Konfrontation bästa sättet!
Medlöpare håller processen vid liv. De behöver inte öppet ta ställning eller visa att de håller med – tvärtom kan de ha motsatt uppfattning. De står ändå och tar emot information – lyssnar på vad den andre säger. De sätter inte aktivt stopp för det som pågår – de bidrar indirekt till den dåliga kulturen. I en organisation är medlöpare en förutsättning för att skitprat/motarbeta andra, ska få näring. Det man ska komma ihåg är att de som lyssnar ger syre till elden. Om ingen lyssnar kvävs den.

– Var inte delaktig i samtalet överhuvudtaget.
– Konfrontera vederbörande med att tydligt säga: Jag håller inte med.
– Berätta i gruppen vad som pågår.

Gott och tydligt ledarskap tillsammans med att vara serviceminded, det vill säga – serva/hjälpa varandra så att de kan göra ett bra arbete motverkar dåliga kulturer och medlöpare. Det bidrar istället till kreativitet. Tänk dig att du har en stafettpinne fylld av positiv energi – du i din tur har kanske fått den av en person som hjälpt dig eller varit en positiv inspirationskälla. Se till att banan är fri från hinder (märker du att någon försöker sabotera banan – se då till att göra klart för denna person att sådant beteende inte är acceptabelt – personen i fråga är då ingen lagspelare). Efter detta ska du på ett respektfullt vis lämna vidare stafettpinnen till någon annan så att ni som ett lag når i mål. Var och en som ska lämna den vidare bär ett ansvar för att den är fylld med positiv energi.

Text: Marléne Lund Kopparklintc.55o.
Författare och kommunalråd för
moderaterna i Karlstads kommun
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Vård, omsorg och teknik

Marléne Lund Kopparklint
Marléne Lund Kopparklint

Ålderdom och funktionsnedsättningar kan ibland göra att man kräver hjälpmedel. Detta för att man skall kunna bli så självständig som möjligt. I Karlstad ligger man långt framme i utvecklingen av hjälpmedel.

Marléne Lund Kopparklint, ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Karlstad, inleder informationsmötet kring vård, omsorg och teknik i Seniorernas hus. Idag finns det personer närvarande från Karlstads kommuns Vård och omsorgsnämnd samlade här för att informera om välfärdsteknik.

– De kan teknik och är väldigt kompetenta på det här området. Man kan känna sig stolt när man kommer ut i andra kommuner och pratar om det här och då märker vi att vi ligger ganska bra till i Karlstad när det gäller välfärdsteknologin! berättar hon stolt.

Frihet i livet
Marie Johansson som är utvecklingschef på vård- och omsorgsförvaltningen fortsätter. Hon berättar att det är på vård- och omsorgsnämndens uppdrag som de hjälper till att testa och ta fram ett utbud av olika teknologiska hjälpmedel. Hjälpmedel är något man har hjälp av för att klara sitt dagliga liv:

– Jag ser att många i salen har glasögon, det har jag också. Jag skulle inte vilja lägga undan mina glasögon en hel dag, för att inte kunna ta del fullt ut utav dagen som jag vill. Det är det som är hela syftet med ett hjälpmedel; de kompenserar för de delar som jag inte klarar.

Det är väldigt viktigt för oss att kunna välja hur man vill kunna göra saker i livet. För alla, oavsett vart i livet vi befinner oss. En del hjälpmedel, som exempelvis glasögon och hjälp för hörselnedsättning, är mer accepterat, vi är mer vana vid den typen av hjälpmedel.

Föreläsarna påminner oss om saker vi inte ser lika ofta. Idag finns ny teknik, fler hjälpmedel, och många finns nu i Karlstad, berättar Marie Johansson. Man kan få dem på olika sätt. Ett sätt är att man ska ha ett biståndsbedömt behov, där man får hjälpen som en insats på ett sätt, eller så kan man med hjälp av välfärdsteknologin välja att få exempelvis ”Nattfrid”, där personalen genomför tillsynsbesöket via en kamera istället för ett fysiskt besök på natten.

Anpassningsbara toaletter
– Det finns saker som någon i salen kanske har; toaletter. Klart man vet att det finns toaletter, men det finns en typ av toalett där man kan få hjälp att torka sig och tvätta sig efteråt, fortsätter Marie.

Det finns toaletter som kan anpassas i höjd, om man har svårt att sätta sig, eller är ostadig på benen. Det kan kompletteras med olika steg som man kan ta hjälp utav, allt för att man ska kunna klara sitt toalettbesök utan att någon annan skall behöva hjälpa till. Deras ambition är att flera av dagens hjälpmedel ska vara valbara på egen hand. Vi vill klara oss på egen hand, med eller utan hjälpmedel, det är en enorm frihet.

– Vad gjorde vi innan mobilen, frågar hon retoriskt?

Mobilen har tillfört mycket, både på gott och ont, men faktum är att man är nåbar när man vill. Man kan ringa när man vill. Har man en smartphone kan man också söka information.

Mänsklig kontakt
I välfärdsteknologin finns många fler sätt än de vi har idag, för personer att klara vad man vill när man önskar. Regeringen strävar efter att fler personer skall få klara sig själva mer. Det betyder inte att man aldrig ska få träffa personal eller ha andra hjälpmedel, teckentolk eller vad det nu är man behöver, poängterar Marie Johansson tydligt.

Vad är E?
Mikael Nordström, som är IT-samordnare, vill ringa in begreppet ”e” lite grann.
– Det händer mycket i dataföretagen, men det händer ännu mycket mer i tekniken inom vård och omsorgens välfärdsteknologi.

Han berättar att det är politiskt styrt. E-samhälle, e-förvaltning et cetera. Vad är då e-samhället? Det är informationsteknik. Det är en enklare vardag för både privatpersoner och företag. Det är smartare, öppnare förvaltningar och högre kvalitet och effektivitet. Det är sökbart. Från regeringen önskar man e-legitimationer, ett elektroniskt ID för alla på Internet och e-tjänster.

– Man vill med hjälp av IT effektivisera myndigheters verksamheter och förenkla allmänhetens kontakter med myndigheter. Det handlar förenklat om att kunna nå rätt person med rätt uppgifter vid rätt tidpunkt, säger Nordström.

Samlad information
Det kommer en ny webbsida, ”Hälsa för dig”. Där samlas allting om en själv; hälsa, tandläkare, vårdcentral och resultat av exempelvis blodtryck som man tar själv hemma.

Evelina Bäck, kommunikatör, fortsätter tala och säger till åhörarna att det är tänkt att papper ska finnas kvar minst 20-30 år till. Tekniken skall vara tillgänglig för dig hemma. På Seniorernas hus finns datakurser för att få bättre datorvana för den äldre generationen. För de unga kan det vara tvärtom, som när en tjej undrade hur man får en tid till vårdcentralen. Mamman sa att hon skulle ringa dit när hon inte hittade någon webbsida för ändamålet.

– Va? Ska jag ringa, utbrast dottern förvånat?

Robotskelett
Mikael Nordström visar en bild på ett vidareutvecklat exoskelett. Plattor, fotplattor, rör. Nu har man gjort en långkalsongversion av samma teknik, så att personer som har svårt att gå kan göra det med exoskelettet.

Servicehandsken för att stärka personer med svagt handgrepp finns redan. Detta har Parkinsonförbundet och Neuroförbundet visat i Brainbus i Karlstad.

– En svensk långtradarchaufför fick en tumör och tvingades operera bort armen. Robotologiforskare kopplade en armprotes till hans nervsystem, detta var Sverige först med!

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Robert Halvarsson