Etikettarkiv: Martin bäckström ledin

Är Sverige världens bästa land?

33333Ja, så ligger det faktiskt till. Åtminstone enligt en ny undersökning om länders rykte som utförts av konsultbyrån Reputation Institute, rapporterar Aftonbladet genom BBC.

Undersökningen genomfördes online med omkring 50.000 deltagare i 55 olika länder. Man har jämfört sexton olika faktorer gällande ett lands rykte, där bland annat landets säkerhet, ekonomi, turism, hur progressiv politiken är och hur fint det är att besöka, har spelat roll.

Sverige kniperförsta platsen…
…och puttar ner Kanada till andra, som var förra årets vinnare. Många saker bidrar till Sveriges toppranking, såsom dess säkerhet och att det är välkomnande och vackert. Sverige utmärker sig också i Västeuropa genom sin neutrala position under nittonhundratalets krig, nämns det.

– Svenskar verkar vara glada över den självständiga status de har, samtidigt som de är ett av de länder som tar emot flest flyktingar i Europa, säger Ernest Adams, en britt-amerikan som bor i Sverige under tiden han föreläser vid Uppsala Universitet, till BBC.

Dyrt och ensligt
Ernest menar, liksom flera andra engelsktalande, att svensken till en början kan vara lite svår.

– Men när man varit här ett tag börjar man förstå att människor bara tycker om att vara för sig själva. Det är ganska vanligt att du inte känner dina grannar, säger Kat Trigarszky, som ursprungligen kommer från Storbritannien.

I undersökningen nämns det samtidigt att det är dyrt i Sverige, samt att vi gillar att beklaga oss över hur dyr alkoholen är ute på krogen. Det nämns också att vi svenskar gärna sparar pengar genom att resa med kollektivtrafik och äta hemma.

Till vilken grad denna undersökning speglar gemene man och kvinnas uppfattning ute i världen, kan vi förstås bara spekulera i. Men det kan ändå vara värt att då och då skatta sig lycklig om man har haft turen att födas i just Sverige, även när vi beklagar oss över politiker, ölpriser och regn på semestern.

Text & illustration:
Martin Bäckström-Ledin

Hög tid att dra i bromsen gällande adhd medicin

666Läkemedel används för ofta för barn och unga med adhd, hävdar Ingemar Engström och Torgny Gustavsson, specialister i barn- och ungdomspsykiatri för DN Debatt. De menar att orimligt många barn behandlas med läkemedel för adhd.

Med en ökning av förskrivning av läkemedel på flera hundra procent under de senaste åren, menar specialisterna att det finns anledning att ifrågasätta utvecklingen. Att se kritiskt på detta, menar de, behöver inte innebära ett ifrågasättande av själva diagnosen som sådan, skyttegravskriget för eller emot diagnosen som redan är över, skriver de.

Det råder i praktiken konsensus att förekomsten av adhd är cirka fem procent av befolkningen, menar författarna. Samt att gruppen med medelsvår eller svår adhd är cirka tre procent. Det är i det senare fallet som läkemedel anses vara aktuellt. Men i Sverige idag finns det 23 kommuner där över 10 procent av pojkarna får läkemedel för detta, liksom i några kommuner där antalet är över 14 procent, påpekar de.

”För en del barn kan läkemedel vara en del av behandlingen, som dock inte bör vara första och aldrig enda åtgärd som sjukvården tillhandahåller. Det är emellertid hög tid att dra i bromsen när det gäller läkemedelsbehandlingen då den börjar nå orimliga nivåer”, skriver de i sin debattartikel.

De ser ett stort tryck på psykiatrin att sätta diagnoser som kommer såväl från familjer, som skola och socialtjänsten. Skolan i synnerhet, med de problem som finns för elever med särskilda behov, erbjuder inte tillräckligt god utbildning eller pedagogik för sina elever.

Läkarna behöver förstå detta, och reflektera kring sin egen roll, menar de.

”[…] det är väldigt viktigt att läkaren också lyfter blicken och ser vad som håller på att ske på samhällsnivå. Barn- och ungdomspsykiatrin riskerar att bli en verksamhet som med läkemedel som redskap ska kompensera för ofullkomligheter och misslyckanden i andra delar av samhället, framför allt i skolan.”

I en replik har Ann-Kristin Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention, kritiserat Ingemar Engström och Torgny Gustavsson. Hon menar att de för ett resonemang som påminner om de som ifrågasätter diagnosen helt och hållet, hon ser inga problem i dagsläget med den ökade förskrivningen av läkemedel, utan menar att den snarare nu börjar hamna på den nivå den bör vara på.

Specialisterna ser inte till patientgruppens bästa, menar hon.

”Artikelförfattarna vill bromsa läkemedelsbehandlingen av adhd, utan att reflektera över vad det skulle innebära för dem som har stor hjälp av behandlingen. Från Attention efterfrågar vi snarare att samhället gasar på och gör en samlad satsning på tidiga och breda insatser bestående av psykologiska, medicinska, sociala och pedagogiska insatser.”

På en punkt är dock Attentions förbundsordförande överens med Ingemar Engström och Torgny Gustavsson, och det är att det inte borde behövas en diagnos för att få rätt stöd och hjälp i skolan. Tidiga insatser bedömer Ann-Kristin Sandberg som viktiga.

”Den metodik som behövs finns tillgänglig, men är för lite spridd. Det bäddar för dyrbara misslyckanden senare i livet.”

Text: Robert Halvarsson
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Ett äggstra socialt djur

ägggIntresset för egna höns har ökat de senaste åren. Kanske är det en önskan i oss att ha djur, som dessutom är lättskötta, och bli självförsörjande? Drömmer du själv om egna hönor?

Min familj hade hönor när jag var barn. Vi lekte med dem, matade och bar omkring på dem. Alla var de egna individer med personligheter. Ju mer vi bar omkring och klappade hönorna ju tamare och mer orädda blev de. Särskilt kul var det då vi fick egna kycklingar. Det var på vintern och hönsen bodde i stallet, så kycklingarna fick flytta in i hallen hemma, under en värmelampa.

Höns kostar naturligtvis en del pengar och energi, även vid småskaligt bruk. Men du får i gengäld dagsfärska ägg, och en massa glädje. Hönshållning är en bra blandning av nytta och nöje. Man får klimatsmart mat; kött, goda ägg samt hönsgödsel till växterna och hönorna kan vara ett bra alternativ vid pälsdjursallergi.

Hönor är sociala djur som gärna går lösa på tomten, men de tycker om att krafsa efter mask – Så akta rabatterna!

Bor man i ett husområde måste man kontrollera med sin kommuns miljöförvaltning om man får ha höns, hur många och om man får ha tupp. En friskt galande tupp kan gäcka ett helt bostadsområde. Det finns också regler som säger att hönsen ska vara instängda mellan nio och sju.

HÖNS SKA VARA UTE
Höns ska ha minst en halv kvadratmeter utrymme per höna inomhus, i exempelvis ett uthus, och de mår bäst av att få gå ut och in som de vill. Stäng hellre in grönsakslanden än hönorna! Finns rovdjur eller trafikerad väg i närheten kan man bygga en rastgård till hönsen, de mår bra av frisk luft och sol. Rastgården ska vara lika stor eller större än området inne. Värprede och sandbad är trevliga komplement för hönorna.

Inne ska det vara torrt och dragfritt. Sittpinnar är viktigt. Hönsen mår normalt inte illa av några minusgrader, så länge det inte blir nedåt tjugo minus, då kan de få köldskador på kam och slör. Vatten och mat kan med fördel hänga över golvet/marken för att undvika smuts.

ÄGG – GOTT OCH NYTTIGT
Olika typer av hönor värper olika typer av ägg. Vita, ljusbruna eller gröna. Färgen har inte något med smaken att göra, det är det snarare födan som har. Grönt och kryddväxter ger en naturligt gul gula i äggen och en annan smak än fiskmjöl till exempel.

En höna lägger ungefär ett ägg om dagen om sommaren, och lite färre under viloperioden på vintern. Höns kan lägga ägg lite varsomhelst om de går lösa. Du kan leda dem till önskade värpreden genom att lägga dit riktiga ägg. En hushållshöna värper omkring 150-200 ägg per år. Hon håller sig normalt frisk och kry och värper i 4-5 år. Industrihönor, värphybrider, kan värpa nästan dubbelt så många ägg per år, men om man tvingar dem värpa året runt med värme och ljus, så slutar de värpa efter 1-2 år.

Vissa hönor vill ruva sina ägg. Detta kallas ofta att de ”skrockar” eller ”blir sura”. De burrar upp fjädrarna och låter konstigt i ett speciellt rede de väljer ut. Där ligger sedan hönan, med korta matpauser och bensträckare, i 21 dagar ungefär och går allt väl kommer kycklingar. Flocken brukar inte göra illa kycklingarna, så de kan tryggt växa upp i gruppen.

ÄTER DET MESTA
Höns äter det mesta. Blandsäd, hushållsrester, grönt och småkryp går ner. På vintern kan det vara bra att ge extra säd, till exempel vete eller majs. Detta är speciellt bra om det är kallt. Grönt kan man ge i form av kål, torkade nässlor, frukt eller rotfrukter.

Det är viktigt att vitaminer och mineraler i fodret sköts året runt, något som gäller alla husdjur. Proteiner hjälper värpningen, vegetabiliskt ger godare ägg än köpta proteiner. Egenodlade ärtor kan med fördel krossas och utfodras. Höns äter de flesta hushållsrester, men många väljer att inte ge hönsen kött.

ROVDJURSSÄKERT?
Rävar, mårdar och rovfåglar hotar hönor. Därför kan det vara klokt att gräva ner nätet 30 cm och lägga sten ovanpå. Man bör även
ha nättak mot rovfåglar. Inget är dock helt säkert.

NACKA EN TUPP?
Innan du skaffar hönor behöver du ställa dig själv några frågor. Skulle du till exempel klara av att nacka en tupp? Eller en missbildad kyckling? Eller nacka en höna som blir skadad? En del tuppar är väldigt dominanta, gal mer än andra och kan attackera barn som vuxna. Andra är väldigt tama. Är du osäker på hur många höns som passar för just dig så börja med en liten flock, med kanske tre-fyra höns, och se hur det fungerar.

Man kan antingen köpa vuxna hönor eller nykläckta kycklingar. Köper du kycklingar vet du inte vilket kön de har och det brukar vara hälften av varje. Nykläckta kycklingar behöver en värmelampa i flera veckor efter att du köpt dem.

Text och foto:
Maria Lundby Bohlin
Illustration: Martin Bäckström-Ledin