Etikettarkiv: Martin Seppänen

Allt talar för IPS

5Onsdagen den 14 maj 2014 anordnade Karlstads Kommun en föreläsning i Värmlands Museum om en behandlingsmodell som kallas IPS, och är riktad mot personer med schizofreni eller schizofreniliknade tillstånd.

IPS (Individual Placement and Support) går ut på att få människor i avlönat arbete, utan omvägar med praktik eller pröva-på-platser. Den svenska benämningen är ”individanpassat stöd för arbete enligt IPS modellen”. Karlstads kommun har i samarbete med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och psykiatriska öppenvården ansvarat för genomförandet av behandlingsmodellen.

IPS i Karlstad
Den tidigare projektledaren för IPS-gruppen i Karlstad, Martin Seppänen, berättade om hur det hela började för Karlstads del. 2011 utlyste Socialstyrelsen medel på initiativ av regeringen för att komma igång med IPS metoden. Karlstads kommun sökte men fick avslag, vilket delvis berodde på att det fanns oklarheter i Socialstyrelsens utformning av ansökan.
– Men vi sökte igen 2012, bättre pålästa och förberedda, och den här gången blev Karlstad en av de 32 kommuner som beviljades medel, fortsätter Martin Seppänen.

Gruppens första mål var att utveckla behandlingsmetoden och dess struktur för långsiktig hållbarhet. Men just långsiktigheten kändes lite motsägelsefull eftersom medel endast utlystes ett år i taget.
– Tanken fanns, är det någon idé att dra igång alls, nästa år kanske vi inte får några pengar?, säger Seppänen.

Trots det, gällde det att bygga en bra plattform, ta reda på hur olika instanser skulle kunna samverka på bästa sätt, samt skapa snabba och korta vägar för att undvika flaskhalsar. Det viktiga var att inga ärenden blev liggande.

Det glädjande beskedet att medel beviljats för 2013 kom till slut och äntligen kunde deltagare involveras i projektet. Det enda kriteriet förutom diagnosen i sig var att personen var villig att ta ett riktigt avlönat jobb.

IPS-gruppen skickade tillsammans med arbetsförmedling och försäkringskassa ut en intresseanmälan till den berörda målgruppen. Utifrån deltagarens intressen, tidigare erfarenheter och önskemål, försökte man hitta företag som passade. Här handlade det oftast inte om ett jobb som redan fanns på marknaden, utan mer om att skapa nya arbetstillfällen.

Arbetscoachen får en mycket viktig roll, både för deltagaren och företaget. Coachen stöttar deltagaren, och ibland till och med jobbar sida vid sida, vilket gör att personen inte behöver känna sig utsatt och ensam. För företagets del betyder detta att man inte behöver avsätta personal som vägleder, skulle problem uppstå finns coachen där för att ta hand om dessa också.
– I utvärderingen efteråt kunde vi konstatera att metoden behövs. Den var helt avgörande för den här målgruppen. Man behöver stöd både innan och under tiden för att nå, få och behålla arbetet, säger arbetscoachen Petra Reijers.

De hinder man har stött på kommer ofta från gamla föreställningar om att psykisk ohälsa och arbete inte går ihop, och en syn på att en psykiskt sjuk person kan vara farlig. Många företagare vill inte heller anställa någon med en psykisk diagnos. Men även hos deltagarna fanns ett visst motstånd, bland annat med att öppet gå ut med att man lider av psykisk ohälsa.

Ett nationellt perspektiv
På föreläsningen medverkade också Ulrika Beierholm, docent, dr. i medicinsk vetenskap, universitetslektor och leg. arbetsterapeut vid Lunds universitet. Hon började arbeta med IPS redan 2007. Hon ingick då i en forskargrupp vid Lunds universitet som importerade modellen från England som var först i Europa att använda IPS.

Beierholm berättade att modellen har fått högsta prioritet i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Socialstyrelsen har sammanställt forskningsresultat från ett 20-tal läkemedelsstudier världen över och jämfört de med liknande metoder och funnit att IPS fungerar bättre.
– Det finns en hög grad av evidens. IPS är solklar en etta, den här metoden ska gälla, säger Ulrika Beierholm

Det som är intressant med Karlstadsgruppen är att de under resans gång följts av Per Folkesson från Karlstads Universitets FoU-enhet, som intervjuat och dokumenterat såväl deltagare, arbetscoacher och arbetsgivare. Han skriver i sin rapport att:

”Det är viktigt, rentav nödvändigt, i ett välfärdssamhälle att det finns ett brett utbud av resurser, stöd och hjälp för personer med olika former och grad av psykisk ohälsa. Allt talar för att IPS metoden, detta nya sätt att tänka, tala och arbeta, väl fyller en plats i ett framtida utbud av sådana resurser.”

Han skriver vidare att om resultatet av projektet Stöd i arbete ska sammanfattas i en enda mening blir det följande:

”Stöd i arbetet kan vara avgörande för rehabilitering och återhämtning för en person med erfarenhet av psykisk ohälsa.”

Text: Roger Trondsen
Foto: Kid Overgaard

Träna till jobb direkt på plats

SONY DSCVad är det som gör IPS så unikt? Jo, att man träna med personen direkt på arbetsplatsen. Med stöd från en handledare och personens insats, hjälper det till att komma i anställning direkt på plats.

Individual- placement and support (IPS-modellen) är importerad direkt från USA. Under ett år har försöksverksamheten pågått på trettiotvå olika platser i landet. Projektet avslutas den 31 december 2013 för en utvärdering. IPS, innebär att man ska försöka få ut människor med psykisk funktionsnedsättning i arbete med anställning. I Karlstad drivs försöket av Martin Seppänen som är projektledare. Detta gör han med Petra Reijers, som är vägledare i projektet.

IPS-modellen
Arbetsrehabiliteringsmetoden är framprovad för att hjälpa personer, med psykiska funktionsnedsättningar till ett liv i arbete. Efter olika andra projekt under åren, verkar det som IPS är en av de mest effektiva just nu. Verksamheten går ut på att erbjuda hjälp och stöttning till personer med psykisk ohälsa. Deltagaren i projektet får träffa en vägledare, tillsammans arbetar de fram en individanpassad plan. Det görs en utvärdering av personens hälsa och arbetsförmåga, om det finns någon utbildning eller arbetslivserfarenheter eller några andra önskemål. Genom bra kontakter med olika arbetsgivare, är det dags att bege sig ut på arbetsmarknaden till ett liv i arbete tillsammans med en handledare, som stannar så länge personen har ett behov och önskemål om det.

Rehabilitering
IPS skiljer sig mycket från det gamla sättet att försöka skapa sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar.
– På traditionellt vis, läggs mycket av stödet i början av processen och personen får öva på plats i en arbetsstation, för att komma igång inför ett arbete. IPS vänder på konceptet. Man övar direkt på arbetsplats, man har med sig en vägledare som ger stödet och vägledning så länge som personen behöver stödet, man går till anställning direkt, i stället för att ha en längre praktik, säger Martin.

Fördelarna med IPS
Projektet bygger på att personerna som är med får mycket stöd, både av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, psykiatrin och kommunen. De bildar tillsammans ett nätverk, till förmån för den arbetssökande. Ett stöd som är mycket värdefullt och ger trygghet, till personer som kan har många års sjukskrivning och arbetslöshet bakom sig, det ger möjligheten att lösa problem mycket tidigare. Vägledarens roll är mycket viktig, att denne är med som ett stöd hela vägen från start till mål, tills personen känner sig stark nog att stå på egna ben. Deltagaren ska känna sig trygg och ska snabbt få rätt stöd, om personen skulle må sämre.
– Det är viktigt att personen, själv är med och förstår vad förändringen innebär och vad den betyder. Att personen vågar göra detta, säger Petra.

Samarbete
Samarbete med arbetsgivaren har stor betydelse för att projektet ska vara hållbart. Det gäller att arbetsgivaren är förstående för människor, som varit arbetslösa och sjukskrivna i många år. Personer som kanske tidigare inte vågat eller kunnat ta klivet ut i det verkliga arbetslivet. Det är mycket viktigt för deltagaren att någon vågar tro på dennes insats, att lyckas ta eget ansvar.

En revolution
IPS- Projektet sträcker sig fram till 31 december 2013. Efter det sker det en sammanställning av Socialstyrelsen, vad har skett i de trettiotvå kommunerna. Hur har det påverkat människorna som varit med i projektet och som lever med psykisk ohälsa.
– Projektet kommer inte att stanna upp, för nu har vi kunskapen. Det kommer att stärka de alternativa rehabiliterande arbetsinsatserna, förhoppningsvis kommer Socialstyrelsens rapport att hjälpa till att påskynda tänket på arbetsrehabiliteringsmetoderna. IPS är en revolution, säger Petra Reijers.

Text & Foto: Lotta Tammi

Modellen består av åtta punkter:
Broschyren Stöd i arbete genom IPS-modellen, som Karlstads kommun ger ut, visas de åtta punkterna som modellen stöder sig på:
”(1) Anställning på den vanliga arbetsmarknaden är målet. (2) Lämpligheten baseras på personens egen vilja att arbeta. (3) Arbetssökandet inleds tidigt, inom cirka, 1 månad. (4) Dina önskemål är viktiga. (5) IPS är integrerad med den psykiatriska behandlingen. (6) Tillgång till kontinuerligt stöd som inte är tidsbegränsad. (7) Bidragsrådgivning och ställningstagande till ekonomi i ett tidigt skede. (8) Arbetsgivarkontakter.”
Information hämtat från broschyren Stöd i arbete genom IPS-modellen.