Ett café som skapar bra dagar

Café Russinet på Seniorernas hus

ASP Bladets utsände reporter besökte Café Russinet på Seniorernas hus och träffade kaféansvarig Benny Sörensen, samt en av gästerna, Ronny Norring.

ASP Bladet träffar Benny Sörensen i Seniorernas Hus som ligger vackert beläget vid Klarälven.

– Det bästa med att jobba på Café Russinet är att det händer saker hela tiden, man måste alltid vara beredd, säger Benny.

Benny berättar att Café Russinet har funnits i sex års tid. Han är ansvarig för caféet och deltar i det dagliga arbetet.

– De som kommer till caféet deltar i husets olika aktiviteter. De medverkar bland annat i läsgrupper. Det finns en bridgeklubb som väldigt många är med i, på fredagar det kan vara 50 personer som spelar, berättar han.

Det finns också en datasal som fungerar som datasupport. Där kan man få hjälp med olika dataproblem. Förutom detta berättar Benny att det dessutom finns målargrupper och en konstgrupp. Lokalerna används också av olika pensionärsföreningar när de har styrelsemöten.

Det är tre personer som jobbar på Café Russinet och Benny jobbar måndag till fredag 8-16. Det finns också några deltagare som har olika funktionsnedsättningar som deltar i caféarbetet.

– På en bra dag kan det vara 30-40 personer som besöker Caféet, men ibland kommer det bara cirka tio pensionärer, så det är väldigt olika, säger han.

Ronny Norring är en av gästerna i caféet och är en regelbunden besökare. Han berättar att han brukar vara på Russinet en gång i veckan tillsammans med en förening som dansar square dance.
– Det ger mig väldigt mycket att komma hit, mycket glädje. Man träffar mycket vänner och nya vänskapsband knyts, säger Ronny.

Ronny tycker att caféet är lite dyrt eftersom han är pensionär och har inte så mycket att röra sig med. Trots det gillar han caféet och är glad att det finns och att det finns möjlighet att komma hit och göra saker. Han tycker om att ta en kopp kaffe och en bulle till det, och umgås med de andra gästerna. Vad han saknar är en större lokal när de dansar square dance. Han ser också ett behov av bättre parkeringsmöjligheter, då han kan tycka att det ibland är väldigt svårt att hitta någon plats.

Text: Arpad Bihary
Foto: Henrik Sjöberg

Caféets öppettider
Måndag – Torsdag
klockan 10.00 – 16.00
Fredag
klockan 10.00 – 14.00

Så beskriver de sig själva:
”Seniorernas hus i Sundsta herrgård är ett allaktivitetshus för dig i Karlstads kommun som är senior. Det är en öppen mötesplats med en stor variation av utbud och program.
Alla seniorer är välkomna och vi strävar efter att erbjuda ett så rikt utbud av aktiviteter som möjligt, där det finns något för alla, både för yngre och äldre seniorer.”

Klimatsmart mat

Klara Perhamre

Hösten 2015 startade karlstadsprojektet Klimatsmart Mat med Klara Perhamre som projektledare. I början av februari 2017 kunde vi läsa på Karlstad kommuns hemsida hur väl man har lyckats med att minska matsvinnet på kommunens skolor.

2016 var minskningen 30 ton mat, eller motsvarande 25 % av den totala matåtgången. Att minska matavfallet är ett av projektets mål, men hur är det med den övriga måluppfyllelsen?

Projektet består av ett antal projektmål, som att man vill öka andelen ekologiska inköp av livsmedel, minska inköp av kött och öka användningen av rotsaker och grönsaker, minska matsvinnet, minska andelen koldioxidutsläpp och information och utbildningen om nyttan med klimatsmarta val. Hur väl har man lyckats med detta?

ASP Bladet kontaktade Klara Perhamre för att ta reda på det.

Ekologiska livsmedel
Klara berättar att de under 2016 ökade andelen ekologiska livsmedel med 4 procentenheter, från 29 till 33 procent. Målet för 2017 är att de skolor som ännu inte är KRAV-certifierade ska bli det.

Skolkockarna har haft ett stort egenansvar för att projektet ska lyckas. Under 2016 har de haft som uppgift att köpa in mer klimatsmarta råvaror, öka andelen vegetariska inslag i maträtterna och tänka på att köpa in mer klimatsmart kött.

I ett försök att få barn och ungdomar att äta mera grönt och att pröva nya rätter, har man på flera skolor gjort om buffén. Man har gjort så att vegetarisk mat, kolhydrater och grönsaker är det första man stöter på när man kommer in i matsalen. Klimatpåverkan från köttkonsumtionen i kommunen har därför minskat med 35 % mellan 2015 och 2016.

Koldioxidutsläpp
Det finns en nära koppling mellan mängden mat som kastas och koldioxidutsläpp. När man började mäta hur mycket mat som slängdes på kommunens skolor landade man på 130 ton. Det innebär utsläpp på 760 000 kg koldioxid. Det motsvarar utsläppen från en bil som kör 88 varv runt jorden.

– Att matsvinnet har minskat med cirka 30 ton på grund- och gymnasieskolor innebär att vi sparar uppemot 800 000 kronor under ett år. Det innebär en stor miljövinst. Utsläppen från matsvinnet har minskat motsvarande vad en bil skulle släppa ut om den åkte 17 varv runt jorden, säger Klara.

Men förskolorna har lyckats ännu bättre! De har minskat sin klimatpåverkan från köttkonsumtion med 36 %.

Information och utbildning
Hur man lagar klimatsmart mat, det fick skolkockarna lära sig mer om under sportlovet 2016. Fokus låg på att visa att om man ökar mängden ekologiska råvaror så kan det löna sig ekonomiskt. På höstlovet fick kockarna lära sig laga vegetarisk mat. Gymnasiekockarna fick även jobba med vegansk mat.

– Skolkockarna har fått fördjupad utbildning i hållbarhetsfrågor och ekologiskt jordbruk samt genomgått KRAV:s internutbildning, fortsätter Klara.

Karlstad kommun är inte ensamma om att jobba med klimatsmart mat. I flera andra kommuner i Sverige har man valt att arbeta på ett liknande sätt. Men Karlstad har kommit en bra bit på vägen, och ännu bättre blir det kanske, då projektet ska pågå fram till december 2018.

Text: Patrik Alster
Foto: Privat

Sol över Internationella kvinnodagen

På Fröding arena vid Kronoparken firades Internationella kvinnodagen, genom olika aktiviteter. Det bjöds bland annat på en färgsprakande klädparad, dansuppvisning av Finska föreningen och en somalisk dans, utförd av både kvinnor och män. Mat inspirerad från olika kulturer såldes och en nyproducerad dokumentärfilm, som handlade om livet på Kronoparken visades.

Senare hölls även en föreläsning om könsstympning, som lämnade tittaren med många obesvarade frågor och tankar. Det var många besökare som kommit till Fröding Arena under Internationella kvinnodagen, denna soliga men blåsiga lördag.

Text och foto: Lotta Tammi

Du blir inte vad du äter

Att vad vi stoppar i oss för kost har en stor betydelse för hur vi mår är ingen nyhet, och denna insikt är något som är väldigt aktuellt i dagens samhälle. Något som om nu är uppe på tapeten är att man ska kunna bota sitt barns autism eller ADHD genom att ge dem en mjölk- och glutenfri kost.

Den amerikanska fotomodellen och skådespelerskan Jenny McCarthy är en av dem som dragit i gång denna karusell. Hennes son Evan diagnostiserades med Autism 2005 och Jenny gav 2007 ut en bok vid namn Louder than words, som handlar om hennes sons autism. Jenny påstår att vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund skulle ha orsakat sonens symtom, då hon tycker att han gick från att vara en väldigt kramgo pojke till att bli tyst och introvert. Hon saknar dock vetenskapliga rön för sådana påståenden, det hindrar henne dock inte från att påstå att Evan idag är botad från sin autism på grund av ändrad kost.

Jag får ofta kommentarer på min blogg med länkar till artiklar om detta ämne med uppmaningar som: ”kolla in detta, du kan slippa din sjukdom”.

För det första är Aspergers syndrom ingen sjukdom, det är en del av mitt sätt av vara. Och för det andra, varför skulle jag vilja ändra min personlighet? Jag trivs bra som jag är, jag är jag och jag vill fortsätta att vara det.

Jag förstår om föräldrar med barn med svår ADHD/autism vill sitt barns bästa och desperat testar alla metoder som finns, men jag är kritisk mot att man ska testa metoder som inte ens läkarna tror på. Jag kan gå med på att ändrad kost kan dämpa symtom vid ADHD/autsism men jag tror inte att det ska kunna ”bota” ett personlighetsdrag. Det finns i dagsläget inga läkemedel som kan dämpa autistiska symptom. Och även om det finns mediciner mot ADHD så kommer du aldrig att kunna ”bota” det.

Jag är rädd för att denna karusell ska göra så att barn far illa till följd av sina föräldrar, att de plockar bort mediciner som är livsviktiga för att barnen ska fungera bra i samhället och få ett bättre mående. För i dag finns det ingen vetenskap på att koständringar botar dessa neuropsykiatriska funktionshinder.

Och sen känner jag: varför ska vi förändra allt hela tiden? Varför kan vi inte bara få vara som vi är? Alla människor är vi unika oavsett om vi har en diagnos eller ej.

Text: Joanna Halvardsson
Foto: Robert Halvarsson