Etikettarkiv: Mediagruppen

Livet genom en kamera-lins

1Innan jag började praktisera på Mediagruppen, gick jag Fotoskolan på Mullsjö Folkhögskola. Då hade jag väldigt lite kunskap om hur kamerateknik fungerade. Men i och med att jag fått lära mig på ”rätt” sätt, här på Mediagruppen, så är det som att en ny värld har öppnats för mig.

Mitt fotointresse började redan 2007, då jag fick ärva en kompaktkamera av min farbror. Från början var det mestadels min familj och vackra blommor i naturen jag tog bilder på. I tredje klass på gymnasiet var mitt projektarbete att anordna en fotoutställning. Jag fick möjligheten att ställa ut på Ungdomens Hus i Karlstad den 16 april 2010.

Fotoutställningen bestod av bilder på hur blommor och växter förändras under de fyra årstiderna, på grund av detta kallade jag den för ”FLOWER SEASONS”. Bilderna var enbart tagna med min kompaktkamera.

Fotointresset utvecklades till något större, än just ett vanligt intresse, när jag fick en systemkamera(Canon 500D 18-55 mm) i studentpresent. När jag upptäckte att jag kunde använda mig av olika slags perspektiv och vinklar, så ville jag testa hur folk skulle reagera om jag lade in något visset och fult i bilderna, som en liten detalj. Responsen blev positiv och jag försöker ännu att använda mig av det direkta och avskalade i mina bilder. Jag ville visa hur det är att vara en skådespelare i det sociala spelet.

Aspergers syndrom är en stor del av mitt liv och genom mitt fotograferande vill jag lyfta fram sådant som en del undviker att prata om. Det fotoprojekt jag har nu är att framhäva olika slags känslor, tankar och ord genom självporträtt.

De största förebilderna vad gäller fotografi är framförallt min farfar som är en av mina första inspirationskällor. Med sin analoga Hasselbladskamera tog han otroligt fina porträtt på släkten, bilderna finns sparade som en hyllning. Dessutom så filmade farfar pappa och hans syskon under deras uppväxt med en 16mm filmkamera.

Han klippte sedan ihop filmerna till, låt oss säga, ett mindre urval av videoklipp. Filmrullarna finns fortfarande kvar i vår sommarstuga, ibland har vi en nostalgisk kväll. Då plockar vi fram filmduken och den uråldriga projektorn för att njuta av minnen från förr.

Mattias Klum är en annan förebild som jag har. Han inspirerar mig vad gäller att värna om djuren och miljön. Så som att hitta detaljer i bilderna och nya sätt att se naturen på. Men det är inte bara professionella fotografer som jag får motivation av, utan även av personer i min omgivning som har fotografering som hobby eller yrke.

De är människor som vågar stå för den de är i sitt fotande och i det vardagliga livet. Det gäller speciellt fotolärarna jag hade under åren 2011-2013 när jag gick på Mullsjö folkhögskola. De har gett mig motivation, men även inspiration till att fortsätta utveckla den skörhet, öppenhet och underfundighet som finns i mina foton.

Text: Ellen Berner
Foto: Robert Halvarsson

En positiv värld bortom bubblan

35Förut kändes världen så långt borta. Men nu känns det som den kommit närmare. Bubblan som jag gömde mig bakom, har försvunnit nästan helt och nu är det lättare att nå ut till verkligheten, lära känna folk. Det finns flera positiva saker som hjälpt mig framåt.

Jag är en 23-årig kvinna som har ett osynligt handikapp, Aspergers syndrom. Det kan innebära att man har svårt att sortera intryck från omvärlden. I mitt fall påverkar det även hur jag förstår de sociala reglerna.

På högstadiet upplevde jag att det blev tuffare att vara mig själv, i och med att jag var mobbad. En osäkerhet sköljde över mig varje gång, varenda dag, någon kommenterade något som jag gjorde eller sade. Det innebar att jag blev mer inåtvänd och mitt självförtroende sjönk.

När jag slutade nian, och var på ett litteraturläger i Karlstad fanns många likasinnade, där vågade jag äntligen berätta vad jag varit med om. Då växte mitt mod och självkänslan stärktes. Osäkerheten som funnits innan försvann.

1234

Familjen har stor betydelse
Hur stor betydelse har familjen för mig? Den är oerhört viktig. Familjen har fått mig att växa som person, och gett mig möjligheten att uttrycka mina tankar och lyssna på andras erfarenheter. Något som verkligen gör mamma och pappa ovärderliga, är att de finns där för mig när jag behöver stöttning.

Jag har alltid varit glad och social, och nu upplever personer i min omgivning mig som en person som tar för sig mer och vågar ta mer initiativ. Dessutom så har jag ju alltid varit mig själv och gått mot strömmen, men det är vänner, familjen och arbetskamrater som format mig till den jag är nu. Framförallt tror jag att det är den praktikplats jag är på just nu, Mediagruppen, som gör att jag vågar öppna mig och se det positiva i tillvaron.

Nu undrar jag om du som läsare kan komma på något positivt som lyser upp din vardag? Till exempel kan det ju vara att umgås med nära och kära, musik, eller att vara ute i naturen osv. Skriv ner punkter på saker som får de negativa känslorna att försvinna och stärker glädjen i ditt liv.

I mitt fall så har den bubbla jag använt mig av för att kunna stärka mitt inre, inte längre någon roll att fylla.

Text & foto: Ellen Berner

Fyra positiva saker som får Ellen att må bra:

* Foto, för att fånga detaljer ur ett annorlunda perspektiv på bild.
* Karaoke, för ett stort sångintresse.
* The sims, för möjligheten att se hur små världar av familjer skapas genom ett dataspel.
* Musik, för att det ger mig ett lugn.

Hjälpmedel hjälper

Den tredje mars 2011 hölls ett seminarium om kognitiva hjälpmedel.  Föreläsningen ingick i en seminariedag på Karlstads universitet som anordnades av fakulteten för samhälls- och livsegenskaper.

En undersökning gjord av FoU(Forskning och Utveckling) Välfärd Värmland som behandlar tillgängligheten av kognitiva hjälpmedel i Värmland, var utgångspunkten för ett av seminarierna under seminariedagen. ASP Bladet var där och fick höra Therese Karlsson och Kajsa Jansson tala om hur kognitiva hjälpmedel kan underlätta tillvaron för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Therese Karlsson är adjunkt på Karlstad universitet och även anställd av FoU. Kajsa Jansson är brukare med erfarenhet av kognitiva hjälpmedel. Hon har även i en artikelserie i ASP bladet skrivit om vilka hjälpmedel som finns att tillhandaha.

– Kognitiva funktioner är processer som hjälper till att skapa ordning, ge sammanhang och göra världen begriplig. De bearbetar och förmedlar information och är kopplade till minnet.  De kognitiva funktionerna hjälper oss att klara av livet på ett bättre sätt, Therese Karlsson
– Om de kognitiva funktionerna är nedsatta kan man få svårt att komma ihåg saker, säger Therese. Hon menar vidare att problemen också innefattar svårigheter som att ta initiativ, planera sin tillvaro och lära in nya saker.

Det finns en mängd hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Kajsa Jansson har som brukare erfarenhet av en del av dessa hjälpmedel. Hon har skrivit en artikelserie i ASP bladet om kognitiva hjälpmedel. Kajsa säger att de ska förebygga, förbättra och kompensera nedsatt och förlorad kognitiv funktion.  För att få ett fungerande vardagsliv behövs strukturer och strategier. Ett lämpligt hjälpmedel kan vara en hjälp till behövlig balans i vardagslivet.

En gemensam sortimentslista finns sedan 2008 där landstinget och värmländska kommuner kan förskriva hjälpmedel. Men det tillsattes inga ekonomiska medel från början. Detta medförde att tillgången på hjälpmedel var obefintlig. Det var först i slutet av 2009 som situationen förändrades till det bättre.

Therese Karlsson säger att undersökningen som hon och Per Folkesson gjorde, visade att det var svårt att hitta en kvalificerad person som kunde förskriva ett hjälpmedel. Det finns dessutom ett begränsat sortiment som medför att det blir svårare att hitta rätt hjälpmedel till visst ett behov.

– Väldigt få vet att det finns hjälpmedel. Det gäller både brukare och vårdpersonal, hävdar Kajsa Jansson.  Hon säger vidare att det saknas kunskap bland personal inom vården om de hjälpmedel som finns.
– Det behövs nytänkande, menar Kajsa.

Therese Karlsson berättar att undersökningen visade att kognitiva hjälpmedel och kognitivt stöd inte är en del av det totala stödet. Det är helt enkelt inte implementerat i verksamheten.

Förskrivningen av hjälpmedel styrs av vad som sägs i Hälso- och sjukvårdslagen. Där står det att landsting och kommuner var för sig ansvarar för hjälpmedel. Den enskilde får inte hamna i kläm mellan kommun och landsting utan förskrivningen måste ske smärtfritt. Kommuner och landsting har i Värmland ett gemensamt ansvar för hjälpmedel inom hälso- och sjukvård. En kostnadsnyttobedömning som nationalekonomen Per Dahlbäck har gjort, visar att kognitiva hjälpmedel bidrar till en positiv ekonomisk situation både för den enskilde samt för samhället.

En annan aspekt som Therese och Kajsa tog upp är rättighetsperspektivet. En person som bryter benet får direkt kryckor eller om det är en ännu en allvarligare kroppsskada, en rullstol.

– Varför gäller inte samma tänkande för psykiskt funktionshindrade, undrar Kajsa Jansson.

Kognitiva nedsättningar bör lyftas fram i fler sammanhang, tycker Kajsa och Therese. De menar vidare att detta skulle avdramatisera problemen och hjälpmedelsanvändningen.  Användningen kan hjälpa till att öka livskvaliteten, ge en självständighet och delaktighet inte bara i arbete eller studier, utan främjar också en fritid som känns rolig och innehållsrik.

Exempel på olika hjälpmedel

Handdatorer: ger struktur och hjälper att komma ihåg.
Mobiltelefonen: bra för påminnelser
Timstock: hjälp om du har problem att uppfatta
Medicinkarusell: låter tills du har tagit medicinen
Tyngtäcken: ger bättre kroppsuppfattning och nattsömn används som alternativ till sömnmedicin.
Shake Awake: förstärkt väckarklocka
Almanacka: klassisk påminnare

Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad

Mediagruppen på kooperativutbildning

Mediagruppen som socialt arbetskooperativ? Tanken har ventilerats en längre tid för att till sist slå rot. Nu går deltagare och anställda en kooperativutbildning på Sandbäcken, som i sin tur kan leda fram till ett nytt kooperativs födelse.

 

Genom ett antal träffar går de intresserade från en idé om ett socialt företag till en färdig verksamhetsplan. När kursen är färdig är det egentligen bara att låta företaget ”födas” om intresset fortfarande finns. Flera deltagare och anställda på Mediagruppen har hittills varit med på två kurstillfällen vid natursköna Sandbäcken – som har gett en grundkunskap om själva den kooperativa idéns kärna.

– Jag ser med spänning fram emot att få lära mig mer om hur ett kooperativ ska fungera, så det verkar vara en intressant kurs. Jag upplever att det har varit lärorikt och jag ser fram emot nästa kurstillfälle, berättar Thomas Andersson.

Thomas är en av de personer som känner sig nyfiken på det här med socialt företagande inom mediebranschen. I dagsläget jobbar han på Mediagruppen och skriver artiklar för ASP Bladet.

Imorgon kan förhållandet vara annorlunda och möjligtvis friare – såtillvida att verksamheten står på egna ben. Men det behöver inte alltid vara en dans på rosor att driva företag, hinder kan dyka upp på vägen. Av denna anledning konfronterades deltagare vid det andra kurstillfället inför olika dilemman som kan uppstå i sådana här verksamheter.

– Hittills har vi bland annat fått pröva på att i skilda grupper försöka hantera olika sorters problem som kan inträffa på arbetsplatsen. Jag tyckte att det var intressanta och givande diskussioner runt de olika frågorna.

Det känns viktigt att ha tydliga riktlinjer, man kan förstås inte ha allt nerskrivet – men en del kan man vara tydlig med från början, tycker Thomas Andersson.

Positiv inställning viktig En annan av de kooperatörer som kan komma att kläckas är Henrik Sjöberg. Precis som Thomas gillar Henrik att skriva och har en del tankar och åsikter kring kursen. Hans intryck är att det har varit en värdefull erfarenhet hittills.

– Det har varit bra. Jag känner att det är en fin balans mellan kursledaren och vi som är deltagare. Vi håller en bra och levande diskussion igång, både inom gruppen och med henne. Om det fungerar som det ska med sammanhållningen så kan nog detta bli av. Men vi måste inse både svårigheter likväl som möjligheter, även om vi bör ha en positiv inställning för att det ska fungera, säger Henrik Sjöberg.

Andra sociala arbetskooperativ som finns i Karlstad är: Brillianten, Solakoop (del av internationella Le Mat B&B) och Solatassen. I dagsläget jobbar man inom vitt skilda områden som bed and breakfast, second hand, cykelreparation, caféverksamhet med mera. Just Brillianten kröntes t.om. till årets värmländska kooperativ förra året.
För en utomstående kan denna bredd på verksamhetsområden kanske komma som en överraskning. Möjligtvis får också dessa tappra företag så småningom ytterligare ett tillskott med fokus på media.

Klart är i alla fall att den typ av arbete som utförs hela tiden breddas. Gällande frågan om skapandet av ett mediekooperativ ser Henrik stor potential.

– Det är en utmanande idé, men den är inte omöjlig att genomföra. Den bygger på delat ansvar som alla måste ta del av. Att lyssna på varandra är därför viktigt och ger nya möjligheter. Det kanske också är enklare att testa nya saker som kooperativ, tror Henrik Sjöberg.

Sociala arbetskooperativ bygger på en rad principer. Bland annat består dessa i att man ska fungera som ett företag där medlemmar tar beslut på demokratiska grunder. De inblandade driver det hela tillsammans och skapar strukturer där kooperativets medlemmar kan göra sina röster hörda och påverka verksamheten. Vägledande princip är: en person, en röst.

Framtiden får utvisa huruvida ett nytt socialt arbetskooperativ i form av ett medieföretag kommer att finnas tillgängligt i Karlstad. Om så blir fallet kommer vi garantera att återkomma till ämnet. Räkna med det.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Ett Julbord av möjligheter

Fredagen den 17/12 hade Landstinget i Värmland en temadag i huset där Gemet finns. Bland utställarna fanns vi på Media & Kulturgruppen. ASP Bladet bevakade händelsen.

Det var en ansenlig skara människor som hade samlats denna kalla vinterdag för att ta del av det julbord av möjligheter som finns till buds inom landsting, kommun, universitet och kooperativ.

Dagen arrangerades av Framtidens psykiatri – en aktivitetsgrupp inom Nya perspektiv med fokus på psykisk hälsa. Deras mål är att forma en positiv, gemensam framtidsbild som sätter brukaren/patienten i fokus och inkluderar alla som arbetar inom Värmlands kommuner och landsting, likaväl som patienters/brukares närstående och andra viktiga aktörer, som bidrar till en bra vård- och återhämtningsmiljö för våra patienter/brukare.

Det här var första gången som temadagen arrangerades och denna gång fokuserade man på Karlstad med sina kranskommuner. Tanken är att temadagen ska återkomma årligen och att fokus flyttar runt i länet. Förutom de verksamheter som fanns på utställningsdelen, kunde man även ta del av korta föredrag och workshops. Föredragen var cirka 10 minuter långa och vi passade på att hålla en kort föreläsning om Media & Kulturgruppen.

Det var inte bara vi som hade intresse av att bevaka denna dag, även Sveriges Radio återfanns bland besökarna. Utrymmet var tyvärr lite trångt för denna pilotutställning, men däremot var konceptet för temadagen av ett bättre skick.

Här följer några röster från personer som var där angående vad de tyckte om temadagen:

– Man lär sig mycket av varandra och det är kul att se vad andra arbetar med inom socialpsykiatrin, tycker Meta Fredriksson Monfelt, representant för samordningsförbundet Samspelet.

– Det är roligt att få reda på vad som sker inom andra verksamheter, säger Åsa Lundmark och Anette Simonsson från dagverksamheten Ängvillan i Skoghall.

– Jag tycker det är en bra dag för att det ger möjlighet att visa att det finns väldigt många bra verksamheter, säger Göran Wijkström från boendet Nätet i Kristinehamns kommun.

Text: Karl-Peter Johansson Foto: Henrik Sjöberg

Vi har fått nytt telefonnummer

I samband med att Karlstads Kommun bytte telefonnummer och fick en ny nummerserie tidigare i år, har vi också självklart fått nya nummer.

 

Vårt nya nummer är:

054 – 540 51 59

Socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika Avdelningens (ASP/ANA) nya nummer:

054 – 540 52 13

Numret till kommunväxel är:

054 – 540 00 00

Övriga telefonnummer och mer info, läs här