Hjälpmedel hjälper

Den tredje mars 2011 hölls ett seminarium om kognitiva hjälpmedel.  Föreläsningen ingick i en seminariedag på Karlstads universitet som anordnades av fakulteten för samhälls- och livsegenskaper.

En undersökning gjord av FoU(Forskning och Utveckling) Välfärd Värmland som behandlar tillgängligheten av kognitiva hjälpmedel i Värmland, var utgångspunkten för ett av seminarierna under seminariedagen. ASP Bladet var där och fick höra Therese Karlsson och Kajsa Jansson tala om hur kognitiva hjälpmedel kan underlätta tillvaron för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Therese Karlsson är adjunkt på Karlstad universitet och även anställd av FoU. Kajsa Jansson är brukare med erfarenhet av kognitiva hjälpmedel. Hon har även i en artikelserie i ASP bladet skrivit om vilka hjälpmedel som finns att tillhandaha.

– Kognitiva funktioner är processer som hjälper till att skapa ordning, ge sammanhang och göra världen begriplig. De bearbetar och förmedlar information och är kopplade till minnet.  De kognitiva funktionerna hjälper oss att klara av livet på ett bättre sätt, Therese Karlsson
– Om de kognitiva funktionerna är nedsatta kan man få svårt att komma ihåg saker, säger Therese. Hon menar vidare att problemen också innefattar svårigheter som att ta initiativ, planera sin tillvaro och lära in nya saker.

Det finns en mängd hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Kajsa Jansson har som brukare erfarenhet av en del av dessa hjälpmedel. Hon har skrivit en artikelserie i ASP bladet om kognitiva hjälpmedel. Kajsa säger att de ska förebygga, förbättra och kompensera nedsatt och förlorad kognitiv funktion.  För att få ett fungerande vardagsliv behövs strukturer och strategier. Ett lämpligt hjälpmedel kan vara en hjälp till behövlig balans i vardagslivet.

En gemensam sortimentslista finns sedan 2008 där landstinget och värmländska kommuner kan förskriva hjälpmedel. Men det tillsattes inga ekonomiska medel från början. Detta medförde att tillgången på hjälpmedel var obefintlig. Det var först i slutet av 2009 som situationen förändrades till det bättre.

Therese Karlsson säger att undersökningen som hon och Per Folkesson gjorde, visade att det var svårt att hitta en kvalificerad person som kunde förskriva ett hjälpmedel. Det finns dessutom ett begränsat sortiment som medför att det blir svårare att hitta rätt hjälpmedel till visst ett behov.

– Väldigt få vet att det finns hjälpmedel. Det gäller både brukare och vårdpersonal, hävdar Kajsa Jansson.  Hon säger vidare att det saknas kunskap bland personal inom vården om de hjälpmedel som finns.
– Det behövs nytänkande, menar Kajsa.

Therese Karlsson berättar att undersökningen visade att kognitiva hjälpmedel och kognitivt stöd inte är en del av det totala stödet. Det är helt enkelt inte implementerat i verksamheten.

Förskrivningen av hjälpmedel styrs av vad som sägs i Hälso- och sjukvårdslagen. Där står det att landsting och kommuner var för sig ansvarar för hjälpmedel. Den enskilde får inte hamna i kläm mellan kommun och landsting utan förskrivningen måste ske smärtfritt. Kommuner och landsting har i Värmland ett gemensamt ansvar för hjälpmedel inom hälso- och sjukvård. En kostnadsnyttobedömning som nationalekonomen Per Dahlbäck har gjort, visar att kognitiva hjälpmedel bidrar till en positiv ekonomisk situation både för den enskilde samt för samhället.

En annan aspekt som Therese och Kajsa tog upp är rättighetsperspektivet. En person som bryter benet får direkt kryckor eller om det är en ännu en allvarligare kroppsskada, en rullstol.

– Varför gäller inte samma tänkande för psykiskt funktionshindrade, undrar Kajsa Jansson.

Kognitiva nedsättningar bör lyftas fram i fler sammanhang, tycker Kajsa och Therese. De menar vidare att detta skulle avdramatisera problemen och hjälpmedelsanvändningen.  Användningen kan hjälpa till att öka livskvaliteten, ge en självständighet och delaktighet inte bara i arbete eller studier, utan främjar också en fritid som känns rolig och innehållsrik.

Exempel på olika hjälpmedel

Handdatorer: ger struktur och hjälper att komma ihåg.
Mobiltelefonen: bra för påminnelser
Timstock: hjälp om du har problem att uppfatta
Medicinkarusell: låter tills du har tagit medicinen
Tyngtäcken: ger bättre kroppsuppfattning och nattsömn används som alternativ till sömnmedicin.
Shake Awake: förstärkt väckarklocka
Almanacka: klassisk påminnare

Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad

KOGNITIVA HJÄLPMEDEL – Medicincareouselen

I ASP bladets serie om kognitiva hjälpmedel  för personer med psykiska funktionshinder presenterar vi i detta nummer medicincareouselen.

Så fungerar Careousel
Careousel är en datorstyrd, programmerbar medicindoserare som innehåller 28 doseringsfack. Vid inställda tidpunkter, 1 till 28 gånger per dag, vrids medicinkassetten och nästa fack blir tillgängligt under en öppning i medicindoserarens lock och en påminnelsesignal ljuder. Medicinen i de övriga facken är inte tillgänglig. Tas inte medicinen påminner Careousel under inställd tid. Doserad medicin räcker en vecka vid medicinering fyra gånger per dag, och fyra veckor vid medicinering en gång per dag

Så här kan den användas

• Minne – ger stöd att komma ihåg att ta medicinen. Exempel: att klara att själv ta sin medicin genom att bli påmind om när det är dags för detta.
• Självständighet – ger stöd att klara ta medicinen själv. Exempel: att klara att själv ta sin medicin, personal eller närstående behöver inte påminna eller behöver inte ”åka ut” enbart med medicin.
• Trygghet – ger stöd att få förutsättningar att klara sköta sin medicinering. Exempel: att veta att endast rätt medicin är tillgänglig vid aktuellt larm, det vill säga förhindra feldosering.
• Att den är låsbar minskar risk för överdosering, vilket innebär att medicinen inte kan tas i förväg utan räcker hela den planerade/doserade perioden.

En brukares röst om Careousel.
Jag fick en Careousel för att jag skötte mina medicinrutiner dåligt, tog ej medicinerna på regelbundna tider eller rent av glömde bort att ta dem.
Det som är bra med den är att jag nu fått bra medicinrutiner, jag tar dem på samma tider och det blir en jämn dosering. Jag missar inte att ta mina mediciner.

Nackdelen med den kan vara om jag ej är på plats då den piper, eller om jag av någon anledning skulle behöva ta medicinerna tidigare vid något tillfälle.

Överlag är jag dock mycket nöjd med den.

Text: Kajsa Jansson