Etikettarkiv: Mediekritik

Nu blir det moralpanik igen

Personerna på bilden har ingenting med artikelns innehåll att göra.

Jag tycker att för det mesta att debatten kring ungdomars uppförande och beteende blir ofta högljud. Moralpaniken ligger alltid på lur. I debattprogrammen på TV, Radio höjs rösterna efter varje inlägg. I tidningarna fylls insändarspalterna av upprörda formuleringar om hur snett samhället har hamnat.

Vi har alla varit unga som sökte efter en plats i en föränderlig värld. För varje ny generation är detta en process att sig genom. För ett tag sedan läste jag en insändare i Nya Wermlands Tidningen som tog upp problem kring dagens unga. Insändaren handlade om att unga klagade för mycket. Unga borde engagera sig mer för det hade han gjort när han var ung. Det var annorlunda förr. Då var man inte lika bortskämda med materiella ting som idag. Man bet ihop och kämpade.

Det ligger mycket i det han skriver om att delta i aktiviteter av olika sort. Aktiviteter som i sin tur leder till att man känner man har en plats tillvaron. Det finns en mening med vad man gör. Ett hopp skapas för framtiden. Många unga idag aktiverar sig i olika sammanhang, så insändarskribenten kanske överdrev sin ståndpunkt. Jag tycker att dagens unga i större utsträckning är mer allmänbildade och insatta i olika ämnen jämfört med 20 år sedan.

I alla tider har unga utsatts för press av olika slag från samhället. Samhället vill forma människan till vad det tror vara det bästa för den enskilde personen. När han eller hon slår bakut, som ofta händer i tonåren, blir det konflikter. Konflikter som vi alla känner igen. Det finns inga lösningar, bara försöka rida ut stormen och när tiden är mogen kommer insikten att mamma eller pappa inte hade så fel ändå.

I Medierådets rapport som kom i slutet av oktober visade att många ungdomar hellre möts på nätet än öga mot öga. Rapporten visar att internetanvändningen har tagit över mötet mellan människor. Sätten hur man träffas har snabbt ändrats jämfört med bara 5-10 år sedan.

För två år sedan, enligt Medierådet, var den vanligaste mötesplasten skolan därefter att träffas hemma hos sina kompisar eller på stan´. Många vuxna kan säkert skaka på huvudet inför denna utveckling. Vi ska nog vara försiktiga att för hårt kritisera detta. Jag tror att internet kommer att bli komplement till möten i verkliga livet. Att helt leva utan den vedertagna kontakten ser jag som omöjlighet. Hur skulle då människan fortleva som art om inte det skedde en fysisk kontakt.

Videovålddebatten 1980 i debattprogrammet Studio S är ett bra exempel i raden av debatter om nya ungdomsfenomen. Titta gärna på You Tube, sök på Studio S och videovåld och jämför gärna dagens diskussioner kring ämnen som dessa.

I skriften Staten, Platons stora verk som anses vara hans viktigaste, resonerar han kring hur en idealstat kan se ut. Det handlar mer om en etisk inställning än en politisk. Här ingår även den sociala interaktionen människor emellan, unga och gamla hur de bör leva tillsammans. Hans egna ord beskriver det på detta sätt:

”…att de yngre bör iaktta en passande tystnad i de äldres närvaro, stiga upp för dem och lämna dem plats, ha omvårdnad om sina föräldrar; vidare iakttaga vissa regler angående hårets klippande, kläder, skodon, hela sitt uppträdande samt allt annat dylikt. ”

Detta skrevs för 2500 år sedan och vi kan idag känna igen oss i hans resonemang. Vad har hänt under den långa tidsrymd?  Vi kan trösta oss med att risken är stor att vi själva beklagar oss över ungdomens beteenden när vi har blivit gamla. Det är ingen som vet hur det blir med det. Att var ung eller gammal har sina sidor. Det bästa är att låta de unga vara unga och de äldre vara äldre, alla efter bästa förmåga.

Text: Henrik Sjöberg

RSMH kräver journalistiskt ansvar

Professor Niklas Långström på Karolinska Institutet har nu i september presenterat en studie som visar att bipolär sjukdom inte ökar risken för våldsbrott. RSMH:s förbundsordförande Jan-Olof Forsén har skrivet ett brev till Aftonbladets chefredaktör Jan Helin som tar upp problematiken kring det journalistiska ansvaret i skrivandet om psykiska sjukdomar.

– Rädsla och stigmatisering av psykiskt sjuka i media och samhället i övrigt är också oroande då utanförskapet späds på och minskar människors benägenhet att söka behövlig vård, skriver Långström i ett pressmedlande från KI.  Han hoppas även på att resultatet av studien leder till ett ifrågasättande av enkla förklaringar av våldsbrott begångna av psykiskt sjuka personer.

Jan-Olof Forsén menar att syftet med Aftonbladets rapportering är att visa på hur dåligt rättspsykiatrin fungerar. Han visar på ett exempel den sjunde september 2010 när Aftonbladet under rubriken ”Dödade på nytt” berättade om psykiskt sjuka som har begått våldsbrott. Tio fall beskrevs där sju av dem slutade på ett bra sätt, inget återfall. De tre andra använder Aftonbladet för att beskriva den rättspsykiatriska vårdens misslyckande, menar Jan-Olof Forsén. Personer i de fallen har återfallit och begått nya brottsliga handlingar.

KI:s studie visar som andra likande studier att psykiskt sjuka inte är farligare än andra människor. Forsén hävdar det inte är den psykiska sjukdomen som gör en person farlig.
– Det är missbruk av alkohol och droger som är den utlösande faktorn, liksom tidigare våldsbenägenhet, säger Forsén.

Det som Aftonbladets artikel gör, menar Forsén, är att det spär på fördomar om att personer med psykiska problem är farliga och borde spärras in. Han hävdar vidare att RSMH:s arbete att minska fördomarna försvåras och utanförskapet ökar. Detta i sin tur leder till diskriminering på bl.a. arbetsmarknaden och bostadsmarknaden.

” Denna stigmatisering, visar forskningen, är oftast svårare att tackla än själva sjukdomen,” skriver Jan-Olof Forsén. Det krävs informationskampanjer som motverkar den förvrängda bilden som sensationsjournalistiken skapar. I flera länder pågår sådana kampanjer för att motarbeta detta och det har påverkat journalistiken till det bättre. Massmedia är en viktig målgrupp som uppmanas att förmedla en riktig och informativ bild av dessa problem.

Text: Henrik Sjöberg