Etikettarkiv: Melatonin SAD

SAD – årstidsbunden depression

Nu på hösten blir det kallare, regnigt och mörkret kommer. Många kan känna sig trötta och sega när det blir mörkt. Hos en del personer kan denna årstidsväxling till och med leda till en depression.

Årstidsbunden depression, eller Seasonal Affective Disorder (SAD) är en sjukdom som drabbar några under hösten, eller hos vissa under våren. Diagnosen ställs om mönstret återupprepas år efter år. Symtomen kommer ofta senhöst och vinter men förekommer också på sommarhalvåret. Hos dem med ”vinterdepression” ter sig sommaren alltid lika regelbundet symtomfri, alternativt kan de vid sällsamma tillfällen till och med få bipolära symtom som hypomani eller ännu mer sällan mani på sommaren. Depressionssymtomen börjar ofta i september eller oktober och ökar fram till toppen i januari, för att sedan minska igen på våren.

SAD är ingen egen diagnos utan klassas i DSM-IV, den amerikanska diagnosmanualen för psykiska störningar, som en undergrupp till egentlig depression. Egentlig depression är den psykiatriska diagnosen på depression, ett ord som det slarvas med i folkmun, då för mycket mildare symptom. För att få diagnosen SAD, måste man ha haft en depression på samma tid av året minst två år i rad, med symtomfrihet och/eller en lika säsongsbunden episod av hypomani/mani under en annan del av året, utan att ha haft skov övrig tid. Man skall inte heller ha haft en historia av symtom som bryter mönstret tidigare i livet.

SAD drabbar fem procent av Sveriges befolkning, framför allt kvinnor. Vanliga symtom på SAD är extrem trötthet trots att man sover mer än vanligt och ett ökat sötsug vilket leder till viktuppgång. Utöver detta liknar SAD en ”vanlig” depression: nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, brist på intresse för saker som tidigare glatt en och allmänt minskad förmåga att känna glädje. Andra symtom kan vara att man drar sig undan social, fysisk och sexuell kontakt och får PMS, ångest och rastlöshet. Det kan också vara svårt att stiga upp, man har illamående på morgonen och känslor av hopplöshet. Hur svårt drabbad den enskilde blir varierar. Några kan arbeta som vanligt och andra inte.

SAD upptäcktes inte förrän 1984 av Norman E. Rosenthal, psykiater och vetenskapsman, och hans kollegor på National Institute of Mental Health. Detta tros vara på grund av att svängningar i sinnesstämningen är normalt under årets lopp. Det är först när det blir extrema svängningar som SAD kommer på tal. SAD är en sjukdom som man kan ha mildare symtom av utan att ha sjukdomen. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är dock tveksamma till diagnosen SAD. De anser att den är svår att skilja från andra typer av depressioner.

Att motverka SAD

Att solljuset spelar roll visas genom att SAD är ovanligt vid ekvatorn, men blir mer och mer vanligt ju längre norr respektive söder på jorden man kommer. Det finns också en ärftlig faktor och livsstilen spelar också in. Island är ett undantag, där tros SAD ha försvunnit av naturliga urvalet då befolkningen där har levt relativt isolerat under lång tid.

Vid SAD kan liksom vid andra depressioner antidepressiva mediciner spela in, i synnerhet SSRI-preparaten. Samtalsterapi såsom kognitiv beteendeterapi (KBT) har också visat sig hjälpa, speciellt vid mildare depressioner. Ofta talas om ljusbehandling med simulerat dagsljus. Trots mycket forskning har inte ljusterapi kunnat bevisas ha effekt på SAD, men forskning pågår fortfarande och det kan bli så att man kommer fram till att det kan fungera i nyare forskning så småningom.

SAD tros bero på balansen av hormonet melatonin i hjärnan. Melatonin ökar på natten när vi skall sova och när det blir mörkt. Solljus är bra, det minskar melatoninet, så för att mildra symtomen på SAD bör man vistas utomhus så mycket som möjligt, särskilt på vintern, för att må bättre. Man skall undvika solglasögon då det minskar solljuset. Det kan också hjälpa med fysisk aktivitet. En promenad i solen gör nytta.

Text: Maria Lundby Bohlin