Etikettarkiv: meningsfull sysselsättning

VIKTEN AV EN MENINGSFULL VARDAG

Avdelningen för socialpsykiatrin, alkohol och narkotika, är en del av Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun. Sysselsättning inom ASP/ANA finns bl.a på spegeln, brillianten och mediagruppen.

Mediagruppen är en kreativ grupp människor som gemensamt skapar en meningsfull sysselsättning. Att jobba med media är en kreativ kanal för personer som tycker om att skriva, fotografera, filma, redigera och arbeta med grafisk formgivning samt layout.

Mediagruppen fungerar som ett komplement till- och är en del av ASP/ANAs, övriga öppna verksamhet, vilket ger ytterligare möjligheter till arbetsträning samt en meningsfull sysselsättning. För en del av deltagarna fungerar mediagruppen som praktik medan andra har det som sysselsättning, lönebidrag eller aktivitetsersättning. Gemensamt för dem alla är att arbetet sker i rehabiliterande syfte, både fysiskt och psykiskt.
Genom att deltagarna dagligen arbetar med utrustning och programvaror som liknar det som används på tidningar, reklambyråer och TV får man värdefull erfarenhet.

En erfarenhet som kan leda vidare till praktikplats, jobb eller fortsatta studier.

Inom mediagruppen finns många olika roller och arbetsuppgifter som tex formgivare, kameraman, redigerare, ljud- och ljus, fotograf och skribent till avdelningens egna tidning, ASP bladet.

I dagsläget är det 14st nöjda och kreativa personer som arbetar med all produktion som produceras av mediagruppen.

Jag ställde tre frågor till olika deltagare från mediagruppen.

Vad fick dig att börja på mediagruppen?

  • Per Jag är utbildad fotograf och vill fortsätta jobba innom detta yrket.
  • Jane (Nyligen börjat på mediagruppen) Jag har tidigare jobbat på en tidning men eftersom jag är pensionär nu så kan jag ju inte skaffa mig ett riktigt jobb, men ända sedan jag hörde att detta stället fanns har jag alltid velat jobba här.
  • Karl-Peter Jag ville ha en regelbunden sysselsättning och struktur på min vardag.
  • Robert Jag var sjukskriven sen 2005 men i slutet av 2007 kom jag i kontakt med Annika Lund min dåvarande handläggare på IFA. Det var hon som hjälpte mig hit. Tidigare hade de försökt få in mig på Gemet och sådana ställen, men det blev aldrig något bestämt. Det var dessutom inte något direkt passade mig och min situation tills jag fick höra om Mediagruppen. Jag har alltid varit intresserad av reklam, film och media så de va en självklarhet att jag vill göra ett försök. Jag har testat att jobba med t.ex photoshop hemma på fritiden, nu fick jag att äntligen chansen att prova på att jobba med det på riktigt, därför börja jag på mediagruppen.
  • Ola Jag var arbetslös just då och blev utskickad på olika insatser inom socialen, kommunen, solareturen, sola-jobb och liknande men det fungerade dåligt. Men eftersom min socialsekreterare visste att jag höll på med film en hel del på fritiden och har ett stort intresse för film, så tipsade hon mig om Mediagruppen och att jag skulle testa att jobba. Det var på den vägen jag kom in.


Vad betyder de för dig att jobba här på mediagruppen?

  • Per Det har betytt jättemycket, jag kan nu använda detta som merit när jag senare skall söka andra jobb.
  • Jane Jag har ju inte varit här så länge men det har redan betytt mycket.
  • Karl-Peter Det betyder en hel del faktiskt, bland annat när folk frågar vad jag jobbar med så kan jag lätt säga att att jag jobbar med media, dessutom har jag lönebidragsanstälning så de känns väldigt bra.
  • Robert Det har betytt väldigt mycket, dels för min personliga reabilitering. Jag har gått från att ha socialfobi mer eller mindre till att bli den jag är idag, en social och öppen person. Det är mycket tack vare att man är ständig kontakt med andra människor och det betyder väldigt mycket för mig. Jag har nu hittat tillbaka till den person jag mer var förut. Sedan just detta med att ha en mening med vardagen har betytt mycket för mig, speciellt det med att möta folk som kanske frågar vad man gör, förut när man har berättat att man är sjukskriven reagerar de flesta mer eller mindre som om det är något fel på en, typ som om man är dum i huvudet. Idag kan jag stolt säga att jag jobbar på mediagruppen något som ofta brukar leda till samtal om vad man gör där osv. Det är skönt att ha en mening med vardagen på så sätt för det betyder mycket för självkänslan och hur man blir uppfattad som person.
  • Ola Jag har utvecklas mycket sedan jag kom hit, jag får jobba med mitt intresse och har fått möjligheten till att utveckla mig själv på olika sätt som t.ex. klippa film och lärt mig de bättre, få rutiner och även att hantera en kamera bättre.

Vad är dina Framtidsplaner?

  • Per Att få fortsätta att jobba som fotograf och inom media.
  • Jane Inget specifikt, att jobba kvar på mediagruppen kanske?
  • Karl-Peter Jag har funderat lite på att försöka stundera och kanske kan starta nått eget någon gång i framtiden.
  • Robert Jobba mer på min egen rehabilitering. Försöka komma på fötterna igen rent mentalt, och på så vis kunna gå vidare vid ett senare tillfälle ut i arbetslivet.
  • Ola Jag vill ju jobba inom media, på fritiden håller jag på mycket med kortfilmer och spelfilmer, så att bli en etablerat långfilms regisör är väl mitt slutgiltiga mål.

Text: Stefan Ek  Foto: Per Rhönnstad & Robert Olsson

Ett tillgängligt Karlstad vinner alla på

Lina Helgerud,
Folkhälsoutvecklare och handikappskonsulent.

lina web

Att Karlstad kommun arbetar för att verkliggöra att Karlstad blir en ny svensk storregion, har väl knappast undgått någon. För att möjliggöra detta krävs stora satsningar inom en rad olika områden. Men är det inte lätt att kvantiteten går före kvaliteten? Att man glömmer bort en stor del av befolkningen? Bland annat med detta arbetar handikappskonsulenten och folkhälsoutvecklaren Lina Helgerud. Att göra ”nya” Karlstad tillgängligt. För alla. Asp-bladet har gjort en intervju.

Vad gör en handikapps-konsulent? Mitt uppdrag handlar bland annat om att jobba övergripande med handikappfrågor, att vara ett stöd åt förvaltningar och att tillsammans utveckla arbetet inom perspektivet. Många gånger handlar det om att lyfta de handikappolitiska frågorna så att det blir en naturlig del i verksamheterna. Det kan handla om bemötande, tillgänglighet och utbildningar som på olika sätt berör perspektivet. Jag jobbar också en del med att ge synpunkter på ritningar, komma med tips och råd för hur man kan förbättra tillgängligheten. Då handlar det mycket om den fysiska tillgängligheten, att man ska kunna komma in och ut och att man ska kunna använda lokalen, byggnader eller utemiljöer.

Gäller det kommunala byggnader? Ja, det kan både vara i kommunala byggnader men också vara i andra byggnader, där man vill ha lite råd och tips. Sen är det inte helt självklart att få det helt tillgängligt eftersom det ofta är det många intressen som man måste ta hänsyn till vid om- eller nybyggnation.

Vilka organisationer har ni samarbete med? Jag har samarbete med många av handikapporganisationer som är aktiva här i Karlstad. I kommunen har vi ett råd som heter ”Rådet för personer med funktionsnedsättning” som är ett forum där det sitter representanter från handikapporganisationer i Karlstad och politiker från de flesta av kommunens nämnder. Syftet med rådet är att informera och diskutera frågor, eller ämnesområden som är berör målgruppen. Det kan vara nyheter inom olika verksamheter, satsningar som är på gång eller andra frågor som man vill diskutera. Ordförande i rådet är Linda Larsson (S), från kommunstyrelsen och jag som handikappkonsulent är sekreterare.

Jag antar att det även kommer upp många klagomål. Vad är det man klagar på? Ja, många gånger handlar det om att man tycker att det inte händer så mycket, att man inte upplever att tillgängligheten blir bättre. Man har också funderingar kring hur kommunen jobbar med att lyfta handikappsperspektivet, målgruppen, personer med funktionsnedsättning, och med att integrera målgruppen i samhället. Det har också kommit en del klagomål eller funderingar kring kommunens styrdokument ”Plan för full delaktighet” och hur vi jobbar för att genomföra det åtgärder som är beslutade i den. Sen är det mycket som är positivt och många som hör av sig kring verksamheter eller satsningar som har genomförts som är väldigt nöjda med det.

Är du involverad i projektet ”Karlstad 100 000”? Ja, men det är vi nog alla.  Vi jobbar bland annat med att planera och för att skapa förutsättningar för att det ska vara möjligt att uppnå det visionen, Livskvalitet Karlstad 100 000.  I mitt uppdrag ingår också att jobba med styrning och verksamhetsuppföljning. Vi samlar årligen in och redovisar till politikerna hur vi i kommunen arbetat med bland annat det handikappolitiska perspektivet och folkhälsoperspektivet och vilka satsningar som planeras att för kommande år. Den här redovisningen är kopplad till den ekonomiska redovisningen.

Det kommer väl bli väldigt kärvt för att prioritera dina arbetsområden? Det ska bli väldigt intressant att se, jag hoppas verkligen att man inte kommer att dra ned på de satsningar, och de verksamheter som är görs idag, som är jättebra. Men det finns ju alltid en risk, nu när det är kärvare tider, att förvaltningarna måste drar ned lite gran och att det påverkar verksamheten. Just nu håller vi på att revidera ”Plan för full delaktighet” och det är en ambitionshöjning, där vi vill bredda handikappsperspektivet, så att det inte bara handlar om fysisk tillgänglighet, utan att det också handlar om att kommunens verksamheter ska vara öppna och tillgängliga för alla, oavsett funktionsnedsättning.

Hur långt har ni kommit i Karlstad inom handikapps-frågan, om man jämför med riksnivån?
Hmm… det är mycket svårt att svara på… Inom vissa områden har vi kommit ganska långt medan det finns andra kommuner som kommit längre inom andra områden. Det är svårt att säga totalt sätt, men det är klart att vi har fortfarande mycket kvar att göra och många utmaningar att ta oss an. Det här är ett område som hela tiden utvecklas så det gäller att följa med i utvecklingen och se möjligheterna som finns.

På vilka områden ligger ni före? Ja… Humanteknik är ett område att lyfta fram. Vi har kommit ganska långt när det gäller utemiljön, hur man på ett bra sätt ska utforma den. Där är också ett område som vi lagt ganska mycket tid och energi på för att hitta lösningar som är varaktiga. Teknik- och fastighetsförvaltningen har också jobbat mycket med skolor och förskolor, för att de ska vara tillgängliga.

Kan du ge exempel på områden som Karlstad ligger efter i? Ja, det finns väldigt mycket kvar att göra när det gäller utemiljön. För även om vi tycker att vi lagt mycket tid på det, så måste vi jobba vidare med frågorna. Andra områden som vi måste jobba mycket med är bemötande,utbildning och, ja kunskaper inom området i sin helhet.
Men det finns många verksamheter som är bra, som olika förvaltningar har satsat på och utvecklat. Och det är väldigt bra. Jag tycker att det är viktigt att vi jobbar med att skapa förutsättningar för full delaktighet och livskvalitet, för alla.

Jobbar du ensam med de här frågorna? Nej, många gånger så jobbar jag tillsammans med personer inom olika förvaltningar och/eller med representanter från handikapporganisationerna. Det är ju förvaltningarna, eller nämnderna, som äger frågorna, och som genomför satsningarna. Jag kan finnas med som ett stöd, eller bollplank, och komma med lite tips och idéer. När det gäller styrning och uppföljning av kommunens verksamhet så är vi flera på enheten där jag sitter som jobbar tillsammans.

Vad har du för vision? Visionen är att det skapa förutsättningar för delaktighet och livskvalitet och att Karlstad ska vara en stad, tillgänglig för alla.

Är vi långt ifrån visionen? Ja… det är svårt att säga, men det är ju klart att det finns mycket kvar att göra.

Rent statistiskt sett: Var finns de största behoven för en handikappsanpassning? Generellt sett kan man säga att ju äldre befolkning vi får i Karlstad, ju mer krav och behov finns det på att den fysiska tillgängligheten är bra. Att det bland annat finns tillgängliga bostäder och att det är lätt att ta sig fram i sin närmiljö. Det är ju sådana behov som ökar mer och mer. Andra områden som också är viktiga att vi fortsätter att jobba med är möjligheter till sysselsättning/ arbete och en meningsfull fritid.

Folkhälsoutvecklare, vad betyder det? Ja, att jag har i uppdrag att jobba med övergripande folkhälsofrågor. Det finns beslutat om 11 nationella målområden som vi i kommunen ska jobba med. Jag jobbar tillsammans med förvaltningar i frågorna och med hur vi kan få in perspektivet i vår verksamhet och genomföra de folkhälsosatsningar som regeringen har sagt att kommunerna ska göra.  Så det är ungefär som att jobba med övergripande handikappfrågor. Mycket handlar om att skapa förutsättningar för att alla ska kunna ha hälsa och livskvalitet.

Vad menar du med hälsa? Ja, att alla medborgare ska må bra. Vi jobbar med att skapa förutsättningar så att alla medborgare kan känna att jag trivs, att de har en meningsfull sysselsättning och fritid och att de känner sig trygga. …jobbar med att skapa förutsättningar för livskvalitet.

Det är alltså utifrån folkhälso-målen som ni jobbar mest? Ja, med att skapa förutsättningar för hälsa. Sen kan det se väldigt olika ut, mellan män och kvinnor, och mellan målgrupper, olika åldersgrupper. Och förutsättningarna kan också skilja sig mycket mellan geografiska områden. Men det handlar mycket om att stärka det som är bra och att utveckla det.

Vad händer inom en snar framtid? Jag hoppas väldigt mycket med den nya handikappolitiskaplanen, som vi jobbar med nu, som förhoppningsvis kommer vara helt klar till hösten.

Och den innebär? Ja, det blir en liten nystart för det handikappolitiska perspektivet. Att vi får lite ny energi i arbetet med frågorna och att vi fortsätter att jobba in perspektivet i de ordinarie verksamheterna. Kanske också att vi kan få en lite ny vinkling på arbetet… Och så planerar vi för en kampanj i höst där vi bland annat ska marknadsföra planen, lyfta målgrupper personer med funktionsnedsättning och förhoppningsvis genom olika aktiviteter göra avtryck hos medborgarna.

Vad har du för personliga mål i ditt arbete? Ja, ett mål är ju att ta fram en ny bra plan, och att vara med och skapar goda förutsättningar för att jobba vidare med frågorna och göra det på ett positivt sätt. Sen vill jag ju förstås att det ska hända mycket i kommunen, att man ska kunna se och märka av de satsningarna som görs. Ett annat mål är att öka medvetenheten kring frågorna, visa att det är något som berör oss alla och där det finns så mycket att vinna.  Att lyfta frågan och göra den mer positiv.

Hur länge har det funnits en handikappskonsulent i Karlstad? Det har funnits en tjänst som handikappkonsulent i Karlstads kommun sedan 1999.

Är det du som har gjort att Karlstad börjar fokusera mer på handikappsanpassning? Nej, den äran kan jag inte ta till mig. Anna-Carin, som hade tjänsten innan jobbade väldigt mycket med frågorna och gjorde mycket för att öka tillgängligheten. Jag har kommit in ganska sent, så det var mycket som redan var ganska välplanerat.

Jobbar ni och tar efter handikappsorganisationer för att hitta nya tankar och nya tekniska lösningar? Ja, delvis kan jag säga att vi gör det. Sen finns det olika företag och konsulter som också jobbar mycket med att utveckla nya hjälpmedel och nya material. I kommunen handlar det om att när vi genomför satsningar eller anpassningar att vi vågar testa nya redskap och lösningar, som ofta också blir till förbättringar.Ibland kan det ta lång tid som tillexempel med entrén till stadshuset. Det var en fråga som man diskuterade i många år innan den genomfördes. Men nu när den finns, är det många som får nytta av den och uppskattar den och det är en liten belöning i sig.

Det är väl ganska mycket osynligt arbete också, som kanske inte vi lägger märke till direkt, men som är otroligt viktigt. Teknisk apparatur som måste fungera, jag tänker på ljudsignalerna vid trafikkorsningar. Precis, så är det med de här frågorna. Har ingen funktionsnedsättning är det mycket som man inte ser eller inte lägger märke till. Men får man prova på att sitta i rullstol, att ha en synnedsättning, eller någon annan form av funktionsnedsättning – då får man helt andra perspektiv. Då blir det lättare att upptäcka de här små detaljerna som är så avgörande för många i vardagen. Och det är en ”morot” för mig, att kunna lyfta de här vardagsdetaljerna som betyder mycket för målgruppen, men som många andra inte lägger märke till. När det gäller den fysiska tillgängligheten så kan man ta småbarnsföräldrar som ett ganska bra exempel att jämföra med. Är det lätt att ta sig fram med en barnvagn, utan att stöta på hinder eller andra svårigheter så är det ofta också ganska lätt att ta sig fram med rullstol.

Hur gör ni för att observera de brister som finns? Ja, många tips och synpunkter kommer från medborgarna, via handikapp organisationerna eller via ”Rådet för personer med funktionsnedsättning”. Sen är nog verksamheterna ganska väl medvetna om vilka brister som finns. Det är också mycket som gäller generellt i Sverige, som många kommuner och organisationer jobbar med.

Text: Håkan Kristensson, Foto: Robert Olsson