Etikettarkiv: Mental hälsa

Att bryta i tid

Att bryta i tid
Att bryta i tid

Att ge vissa patienter möjlighet att skriva in sig själva i psykiatrins slutenvård, det vill landstingets politiska styre Värmlandssamverkan. Detta tror man ska öka självbestämmandet och korta vårdtiderna, samtidigt som man får möjlighet att fånga patienter tidigare i sjukdomsförloppet, så som de med självmordsrisk, anorexia och psykos.

Undertecknads första tanke är att det blir svårt att prioritera vem som får komma in? Avdelningarna är ju redan fulla som det är för det mesta? Men funkar det borde vårdtiderna kunna kortas? ASP Bladet har talat med Marianne Utterdahl från Sjukvårdspartiet i Värmland.

Idag är det inte så att man kan bestämma själv om man vill bli inlagd, utan det görs en bedömning av läkare när man kommer in på psykakuten. Att genomföra någon form av självinskrivning innebär en maktförskjutning.

Det finns exempel ute i landet där det skrivs ett vårdkontrakt mellan patienter som är lämpliga och landstinget eller motsvarande vårdgivare.
– Det skrivs en planering där patienten kan åka hem och känna sig trygg med vetskap att om symtomen börjar blir sämre, så vet jag att det finns en plats dit jag kan vända mig för att lägga in mig.

Enligt förslaget behöver patienten inte ta vägen via akuten för att bli inskriven, utan har en direktfil in. Detta för att kunna bryta ohälsan tidigare. På så sätt hoppas förespråkarna att patienten blir mer delaktig i sin egen vård.

Tanken är att detta ska kunna vara en förändring i arbetssätt som betalar sig själv, i och med att det finns mycket som talar för att det kan leda till förkortade vårdtider. Värmlandssamverkan har bett landstingsdirektören att utreda om det här är  lämpligt. Fast man vill inte detaljsstyra uppdraget, det ger man organisationen i uppdrag att ta reda på själva.

Marianne Utterdahl ser dock fördelarna. – Relationen mellan patient och personal har blivit mycket bättre där man genomfört detta, och det är ju viktigt för patienten att få en bra relation, då har man bättre chans att återhämtning. För personalens del låter det som att det kan leda till en betydligt bättre arbetsplats.  Som vi ser det så är det liksom alla rätt.

I de delar av Sverige politikerna har tittat på får avdelningarna komma med förslag om de vill ha särskilt avsatta vårdplatser. Om vårdplatsen är upptagen, kan man som patient behöva vänta nån dag, men de har fortfarande en direktfil in i verksamheten.

– Men om det är så vi tycker det ska fungera i Värmland eller om vi har en annan lösning för det, det vet vi inte utan det är principen som är viktig. Genom att göra patienter delaktiga och genom att bryta ohälsan i tid kan vi hitta vinst för både patient och landstinget.

Detta är ett förslag som den 25 april presenterades för Landstingsstyrelsen, går det igenom då, så kommer de sätta ett datum då det skall återrapporteras från landstingsdirektören. Marianne Utterdahl är ödmjuk inför vad som kan bli resultatet.

– Det kan bli att ”detta har vi alla förutsättningar för och kan börja med direkt” eller ”det här är ingenting vi tycker därför att” och då får vi se vad vi tycker om det. Eller så kan det bli så att de tycker ”Detta är jättebra, men vi behöver de här och de här förutsättningarna”. Så det är omöjligt att svara på innan vi får verksamhetens kunskap och analys om det här.

Ser du att det här arbetssättet skulle kunna innebära några problem?
– Nej, det gör jag inte egentligen, jag litar på att vi har en profession som vet hur och när det här ska användas, och till vilka. Jag tror att det är en fördel när patienter får en större egenmakt och att vi får ett samspel mellan vården och patienten. Det finns alltid en risk med varje vårdmöte, men jag tror att den risken minskar om patienten får ett större inflytande.

Marianne vill att patienterna ska veta att de på alla sätt jobbar för att höja både tillgängligheten och kvalitén i vården, och där patientens perspektiv är i första rummet. Det är den väg de har valt att gå för att utveckla vården i Värmland. Hon ser en stor kraft, en stor vilja, i organisationen att göra sådana saker som även professionen ser skulle leda till bättre vård för patienterna.

– Vi är inte framme vid målet än, men vi jobbar verkligen med detta i första hand. Jag kan också tillägga att jag hoppas vi får en vård där patienten är mer delaktig, då det ger individen större trygghet och att det också ger närstående större trygghet.

Text och foto: Maria Lundby Bohlin

Med sin närvaro minskar Molly ångest och oro

Hunden Molly och hundföraren Yvette Berg
Hunden Molly och hundföraren Yvette Berg

Tänk dig en hund som kommer springande mot dig, den är glad och viftar uppmuntrande på svansen. Du lutar dig ner och rufsar om henne i pälsen och känner hur beröringen sprider värme i din kropp. Det är rena terapin! Tidningen Revansch träffade nyligen terapihunden Molly.

Molly är åtta år gammal och tillhör rasen Gordon setter, under ett halvårs tid har hon jobbat som terapihund på Ytterö psykosavdelning.

Med sin närvaro skapar Molly både lugn och stabilitet skriver tidningen, hon dämpar både ångest och oro hos flertalet av patienter som följer med på hundpromenaderna på sjukhusområdet några gånger i veckan.
– Jag tycker att det känns mer som en vanlig promenad, inte som en sjukhuspromenad, den är mycket trevligare så här, säger en av patienterna till Revansch.

Känslan
För att bli terapihund måste Molly gå en utbildning där hon får lära sig olika saker, till exempel får inte Molly bli rädd för höga skrik eller när människor kommer rusande mot henne som när larmet går.

Hundar har ett känsligare sinne och känner lättare av när andra människor mår dåligt. Genom att känna av detta är Molly lugn och stillsam tillsammans med patienter.

På grund av allergirisken kan hunden inte vistas inne på avdelningarna, men om det skulle vara möjligt någon gång finns positiva effekter av det. Någon kanske skulle önska sova med en hund i närheten, man mår generellt sett bättre av den närhet djuret kan ge.
– Vi jobbar verkligen i hop som ett team, säger hundföraren Yvette Berg Colhoun till Revansch.

Resultat
Ibland kan resultaten bli så goda att en patient kan minska på sin medicinering, däribland mot ångest. Hundterapi är ett bra komplement till psykvården, men området är relativt nytt.

Det är nummera inte bara inom psykiatrin som idéer om djur har gjort sig gällande,  inom skolvärlden och äldreomsorgen återkommer djuren så sakteliga. Däribland för patienter med demens.

Text och foto: Lotta Tammi

Tidningen Revanch är en medlemstidning för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH). Tidningen utkommer fem gånger per år, och du kan läsa den här:
http://rsmh.se/revansch-menu/revansch/

ADHD blir bättre med särskild kost

En undersökning om kostens betydelse vid diagnosen adhd publicerades nyligen i tidskriften Lancet. Det är första gången denna väletablerade skolmedicinska skrift ställer sig bakom påståendet att adhd skulle påverkas av vilken kosthållning personen har.

Trots att allt fler barn och även vuxna diagnostiseras med adhd är fortfarande orsakerna till symtomen, som hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter, okända. Men idag publicerar den välkända brittiska tidningen the Lancet en teori som sannolikt kommer att väcka stor uppmärksamhet.
Artikeln baseras på en holländsk studie där forskarna rekryterade 100 barn mellan fyra och åtta år gamla med diagnosen adhd. Hälften av dem fick ingå i ett program med reducerat intag av livsmedel medan de övriga åt som vanligt.
Utgångspunkten för studien var att adhd skulle kunna kopplas till allergi eller överkänslighet mot viss mat. Kostgruppen fick därför samma behandling som svårt mat-allergiska barn får för att försöka fastställa vad de är överkänsliga mot.
Under fem veckor fick de 50 barnen i princip enbart äta en kost bestående av tio livsmedel som är kända för att inte ge upphov till allergi- eller överkänslighetsreaktioner. All annan mat togs bort. Samtidigt testades samtliga barn regelbundet med olika adhd-tester

– Av de 41 barn som fullföljde kostomläggningen kunde vi påvisa märkbara förbättringar hos 32, det vill säga 64 procent, säger professor Jan Buitelaar från Radboud-universitet i Nijmegen som lett studien.

– Vi såg också att dessa barn försämrades när de började äta normalt igen. Det innebär att så mycket som mer än vartannat fall av adhd skulle kunna ha kostanknytning, slår han fast.

Egna reflexioner
Det är ett intressant ämne tycker jag själv, då jag själv har adhd så har jag sedan länge märkt av att just kosten påverkar min impulsivitet och min förmåga att fokusera. Om jag håller mig till de livsmedel som nämns i denna undersökning: som ris, kyckling, fisk och frukt, så blir jag mer fokuserad och lugnare i mitt inre. Jag får samtidigt positiva energier, mer ork helt enkelt.

Äter jag däremot mycket kött och fet mat så blir jag väldigt trött och slö, samt mår dåligt rent ut sagt. Sötsaker är inte bra för mig alls, jag blir stressad och impulsiv av det, sen mår jag dåligt av hur det påverkar mitt blodsocker. Jag blir väldigt stressad av att blodsockret går upp och ner.

Visserligen har jag aldrig fått någon mat-allergi diagnostiserad av en läkare, men jag vet att jag ska hålla mig ifrån vissa saker som mjölk, kött och godis med mera. Så visst är kosten viktig när man har adhd, i alla fall är det så utifrån mina egna erfarenheter.

Text: Thomas Andersson Foto: Per Rhönnstad

Främjande av mental hälsa och välbefinnande hos barn och unga vuxna

Den 29-30 september hölls denna EU-konferens på Hotell Hilton vid Slussen i Stockholm. Detta var en utav fem tematiska konferenser med anledning av ”the European Pact for Mental health and Well-being”, Europeiska Pakten för Mental hälsa och Välbefinnande.

Om pakten

Pakten antogs vid Europeiska Unionens konferens ”Tillsammans för Mental hälsa och Välbefinnande”, som hölls i Bryssel den 12-13 juni förra året. I denna pakt lyfter man fram fem områden som man prioriterar;

  1. Förebyggande av depression och självmord
  2. Mental hälsa hos unga och inom utbildning
  3. Mental hälsa i arbetsplatsmiljön
  4. Mental hälsa hos äldre
  5. Motverkande av stigmatisering och socialt utanförskap

Det är alltså dessa fem teman som konferenserna handlar om och denna gång var det ”Mental hälsa hos unga och inom utbildning” som var i fokus.

I pakten slår man bland annat fast att: ”Mental hälsa är en mänsklig rättighet. Det förmår medborgare att uppleva välbefinnande, livskvalité och hälsa. Det främjar lärande, arbete och delaktighet i samhället.”

Om konferensen
Till konferensen hade cirka 200 deltagare samlats, för att tillsammans ta fram prioriterade åtgärder inom området. Konferensen var uppbyggd kring fem delområden, vilka var:

  1. Föräldrar, familj och de tidiga åren
  2. Hälso- och sjukvårdens roll i främjande av mental hälsa och förebyggande av psykiska sjukdomar
  3. Samhällsmiljöns roll
  4. Rollen hos ny mediateknologi och internet
  5. Skolmiljö och lärande

Varje delområde hade ett eget seminarium varav de två första hölls  dag ett och de tre resterande den andra dagen. Under konferensen delades blanketter ut, ett för varje delområde, där man fick kryssa för tre åtgärder som man själv prioriterade.

Seminarium 1: Föräldrar, familj och de tidiga åren
Fokus: Främjande i tidiga år, skyddsfaktorer, gott föräldraskap, befolkningsbaserat främjande och generella förebyggande program såväl som selektiva förebyggande program.

Forskningsresultat från de senaste åren har alltmer betonat vikten av graviditetens och de tidigaste uppväxtårens betydelse för välbefinnande, hälsa och framgång senare i livet. Mental hälsa och föräldraskap går hand i hand. Ändå, inte alla föräldrar är tillräckligt utrustade för deras föräldraroll och det finns ett behov av att titta närmare på särskilda behov hos utsatta grupper, såsom tonårsföräldrar och föräldrar med psykisk ohälsa. Synpunkter som skulle kunna tas i beaktande är: Program för gruppbaserad föräldraträning, barn från socialt utsatta grupper, målinriktad föräldrasupport för högriskfamiljer.

Seminarium 2: Hälso- och sjukvårdens roll i främjande och förebyggande
Fokus: Uppmaning till ett utökat vårdutbud, som också skulle omfatta en roll i främjandet av mental hälsa och välbefinnande samt i förebyggandet av psykiska sjukdomar.

Traditionell hälso- och sjukvård fokuserar på sin roll att diagnostisera och behandla sjukdomar. Ändå, behandling ensamt kan bara åstadkomma en begränsad minskning av den psykiska sjukdomsbördan, och alltfler icke-vårdsaktörer är intresserade av mentala hälsoresultat.

Seminarium 3: Samhällsmiljön
Fokus: Samhällsorganisation, såsom samhällsaktörer, bemyndigande, stadsplanering, gröna ytor, ungdomscentra och ungdomsbrottslighet, främjande och förebyggande.

I samhällsmiljön där barn och ungdomar växer upp, påverkas deras välbefinnande och sociala beteende genom ett antal olika påverkande faktorer. Eftersatta grannskap med litet socialt sammanhang och höga nivåer av arbetslöshet och kriminalitet utgör risker för den mentala hälsan och välbefinnandet hos barn och ungdomar. Ett ingripande från samhällets olika aktörer behövs för att främja barns och ungdomars välbefinnande i samhället.

Seminarium 4: Rollen hos media, internet och elektroniska spel
Fokus: Användning av media och nya teknologier för god mental hälsa. Potentiella risker utgörs av innehållet hos media och elektroniska spel samt kommunikation genom nya teknologier.

Media utgör en stor del av livet hos dagens barn och ungdomar. Den tid som tillbringas framför TVn, på internet, med elektroniska spel och
genom att använda mobiltelefoner, har ökat markant de senaste årtiondena och, tillsammans med detta, har internetmobbning och exponering av kraftigt skadligt innehåll blivit vanligt.

Därför finns behov av att maximera fördelarna och minimera riskerna av mediakonsumtion till förmån för den mentala hälsan och välbefinnandet hos barn och ungdomar.

Seminarium 5: Skolmiljö och lärande
Fokus: Positivt främjande av mental hälsa och generellt förebyggande, helhetssyn på skolan, social-emotionellt lärande, program för sociala färdigheter liksom program för förebyggande av alkoholmissbruk, drogmissbruk, våld och mobbning.

Barn och unga spenderar en stor del av sin tid i skolmiljö, vilket gör den till en av huvudmiljöerna när det gäller främjandet av mental hälsa och förebyggande av psykiska sjukdomar. Å ena sidan, är skolor och högskolor platser som skulle kunna låta olika genomföranden nå nästan hela befolkningen inom denna åldersgrupp.

På samma gång, att rätta till klimatet och utövandet i skolmiljön, tillsammans med barns mentala hälsobehov, har visat sig förbättra de akademiska färdigheterna och det sociala beteendet.

Hur kan konferensens slutsatser bli till EU-lag?

Följande schematiska bild visar hur en konferens kan påverka lagstiftningen inom EU:

Egna intryck från konferensen
Eftersom hela konferensen hölls på engelska, blev man ganska trött efter ett tag. Det vart mycket ”korvstoppande” med fakta och fackuttryck. På grund av tidsnöd, var diskussionerna rätt så korthuggna, vilket var tråkigt.

Det positiva var, erfarenheten av att ta del av en konferens i EU-miljö, och de sociala kontakter man knöt.

Text & foto: Karl-Peter Johansson