Vi har varit med på en föreläsning om ASI (Addiction Severity Index) som ingick i en tredagarsutbildning för främst personal som arbetar inom Karlstad Kommun, Landstinget eller Kriminalvården. Föreläsaren, Ann-Sofie Nordenberg, är metodutvecklare inom Karlstad Kommun och jobbar på avdelningen för socialpsykiatri och narkotika (ASP/ANA), hon berättade lite om vad ASI betyder och dess betydelse för fortsättningen av vård inom instanserna.
ASI-intervjun utvecklades i början av 1970-talet av missbruksforskaren Tom McLellan och en forskargrupp på universitetet i Philadelphia, USA. De skapade en intervjumodell som även baserade sig på missbruksrelaterade problem för brukaren, modellen kom att få namnet Addiction Severity Index.
Själva intervjun består av 180 frågor samt 150 uppföljningsfrågor och tar cirka en timme att genomföra. Idag används metoden över hela världen och har ett stort värde när det gäller uppföljning av missbrukare och dess framtida vård, man kommer även att använda liknande metoder när man exempelvis ska söka socialbidrag.
De centrala frågorna i intervjun är:
- Bakgrund och social situation
- Problemdagar
- Kritiska objektiva frågor med mera
Vi ställde följande frågor till Ann-Sofie Nordenberg:
Vad betyder ASI?– Addiction Severity Index, kan översättas till att man gör en bedömning av svårighetsgraden av beroende.
Hur kommer man med i en utredning? – Det är om man har behov av hjälp, antingen genom Kriminalvården, Landstingets beroendeenhet eller från vår egen avdelning. Då gör man en ASI-utredning för att se vad man har för problem och vad för slags hjälp man behöver för att kunna fungera.
Hur länge har du arbetat med ASI-metoden? – Första gången jag kom i kontakt med det var 2001, då jag tog initiativ till att hela avdelningen skulle ASI-utbildas, sedan dess har jag arbetat med det från och till. Jag har även varit med och utvecklat det inom vår avdelning.
Ser du en positiv utveckling med den här metoden, är den bättre än andra metoder? – Jag tycker den är bättre för det blir en rättsäkerhet för den enskilde; samma frågor ställs oberoende av vilken myndighet som frågar. Det har gjorts bra utredningar tidigare också, men nu vet vi att alla täcker alla områden, nu kan jag som klient dessutom säga att det är okej att titta på intervjun som jag gjorde på landstinget, och behöver således inte svara på alla frågor ytterligare en gång, hos någon annan instans.
Vad tycker du om utbildningen? – Jag tycker att utbildningen är bra, men det är först när man jobbar i praktiken som man verkligen ser och lär sig hur man ska göra. I vilken utbildning man än går, som den här som bara är på tre dagar, behöver lite träning också; dels för att det skall bli något bra och dels för att man inte ska känna sig osäker över situationen. Men det tycker jag gäller all utbildning och inte bara ASI.
Vad vill ni uppnå med den här utbildningen? – Vi vill att alla ska nås på ett rättssäkert sätt. Att man kan hjälpa brukaren med fler insatser som därigenom leder till ett nyktert liv. Då måste vi ha tillräckligt många intervjuer att ha som referensunderlag, vilket innebär runt 50 stycken, så vi kan se att med den personen gör vi på det här sättet, och kan därigenom hjälpa nästa också.
I det stora hela gav Ann-Sofie ett bra intryck av ASI-utbildningen, och väl på plats var det lätt att förstå begreppet. Ett tiotal personer deltog på kursen, så vi får se hur ASI kommer att vidareutvecklas inom de olika myndigheterna.
Se även: ”Med intervjun som verktyg” – Sammandrag av dagen i videoform
Text: Jane Alsing Bild: Per Rhönnstad
ASP BLADET 