Att knyta ihop Solstadens kretslopp

Återvinning

Det är viktigt att individer och företag blir bättre på att återvinna och att inte bara slänga sopor, anser Karlstads kommun.

Återbruk, återvinning och att ta hand om farligt avfall är idag viktigare än någonsin för vår miljö. I Sverige kan man återvinna eller förbränna nästan allt avfall. Återvinning innebär att ta tillvara på avfall. Olika typer av material kallas fraktioner.

1994 införde Regeringen ett producentansvar för förpackningar och tidningar. Producentansvar innebär att producenten har ett miljöansvar. Producenten är skyldig att ta hand om varan även efter att konsumenten använt sin förpackning färdigt.

FTI
FTI-förpackning och tidningsinsamlingen ansvarar för återvinningsstationerna i landets kommuner.

Bakgrunden till att företaget startades är att regeringen har ett krav på producentansvar. FTI:s framtidsvision är ett kretslopp där det mesta som idag betraktas som avfall kan bli en ny resurs. Ägare är fem materialbolag: Metallkretsen, Plastkretsen, Returkartong och Svensk Glasåtervinning.

Avfallsportalen
På internet finns en hemsida, http://www.sopor.nu, med länkar till varje kommun. På hemsidan finns information om hur man sorterar sitt avfall och varför det bör sorteras, var man kan lämna avfallet och vad som händer sedan.

Återvinningscentraler i Karlstad
Återvinningscentraler i Karlstads kommun finns på Heden, Våxnäs, Djupdalen, Väse, Vålberg och Molkom, det finns också mindre återvinningscontainrar utställda mer centralt.

Samtliga Återvinningscentraler har skyltar som beskriver i vilka behållare soporna ska slängas.

Öppettider och utförligare information om sortering hemma finns på kommunens hemsida.

Det går också att ge prylar och möblemang ett nytt liv. Däribland genom Second hand, där märks kommunala Solareturen. Men också Myrorna som samlar in kläder, skor, saker och möbler i särskilda containrar på kommunens återvinningscentraler.

Fritidsbanken
Ett nytt grepp är Fritidsbanken, vilka finns på Kronoparken i Karlstad. Fritidsbankerna samlar in fritidsprylar och lånar sen ut dem kostnadsfritt till intresserade medborgare.

Text och foto: Marianne Jonsson

Vad händer med det vi deponerar på våra återvinningscentraler?

• Metallförpackningar och skrot blir nya metallprodukter.

• Brännbart avfall omvandlas till fjärrvärme i Karlstads tätort.

• Kompost lagras för att bli till matjord.

• Vitvaror och elektronik produkter återvinns av EL-kretsen.

• Gips, glas och isolering är alla material som inte kan återvinnas.

• Farligt avfall såsom färg, oljor och liknande tas om hand av entreprenör för destruktion.

• Lampor och lysrör omfattas av producentansvar.

• Grenar och kvistar som krossats till flis säljs som biobränsle.

Klimatsmart mat

Klara Perhamre

Hösten 2015 startade karlstadsprojektet Klimatsmart Mat med Klara Perhamre som projektledare. I början av februari 2017 kunde vi läsa på Karlstad kommuns hemsida hur väl man har lyckats med att minska matsvinnet på kommunens skolor.

2016 var minskningen 30 ton mat, eller motsvarande 25 % av den totala matåtgången. Att minska matavfallet är ett av projektets mål, men hur är det med den övriga måluppfyllelsen?

Projektet består av ett antal projektmål, som att man vill öka andelen ekologiska inköp av livsmedel, minska inköp av kött och öka användningen av rotsaker och grönsaker, minska matsvinnet, minska andelen koldioxidutsläpp och information och utbildningen om nyttan med klimatsmarta val. Hur väl har man lyckats med detta?

ASP Bladet kontaktade Klara Perhamre för att ta reda på det.

Ekologiska livsmedel
Klara berättar att de under 2016 ökade andelen ekologiska livsmedel med 4 procentenheter, från 29 till 33 procent. Målet för 2017 är att de skolor som ännu inte är KRAV-certifierade ska bli det.

Skolkockarna har haft ett stort egenansvar för att projektet ska lyckas. Under 2016 har de haft som uppgift att köpa in mer klimatsmarta råvaror, öka andelen vegetariska inslag i maträtterna och tänka på att köpa in mer klimatsmart kött.

I ett försök att få barn och ungdomar att äta mera grönt och att pröva nya rätter, har man på flera skolor gjort om buffén. Man har gjort så att vegetarisk mat, kolhydrater och grönsaker är det första man stöter på när man kommer in i matsalen. Klimatpåverkan från köttkonsumtionen i kommunen har därför minskat med 35 % mellan 2015 och 2016.

Koldioxidutsläpp
Det finns en nära koppling mellan mängden mat som kastas och koldioxidutsläpp. När man började mäta hur mycket mat som slängdes på kommunens skolor landade man på 130 ton. Det innebär utsläpp på 760 000 kg koldioxid. Det motsvarar utsläppen från en bil som kör 88 varv runt jorden.

– Att matsvinnet har minskat med cirka 30 ton på grund- och gymnasieskolor innebär att vi sparar uppemot 800 000 kronor under ett år. Det innebär en stor miljövinst. Utsläppen från matsvinnet har minskat motsvarande vad en bil skulle släppa ut om den åkte 17 varv runt jorden, säger Klara.

Men förskolorna har lyckats ännu bättre! De har minskat sin klimatpåverkan från köttkonsumtion med 36 %.

Information och utbildning
Hur man lagar klimatsmart mat, det fick skolkockarna lära sig mer om under sportlovet 2016. Fokus låg på att visa att om man ökar mängden ekologiska råvaror så kan det löna sig ekonomiskt. På höstlovet fick kockarna lära sig laga vegetarisk mat. Gymnasiekockarna fick även jobba med vegansk mat.

– Skolkockarna har fått fördjupad utbildning i hållbarhetsfrågor och ekologiskt jordbruk samt genomgått KRAV:s internutbildning, fortsätter Klara.

Karlstad kommun är inte ensamma om att jobba med klimatsmart mat. I flera andra kommuner i Sverige har man valt att arbeta på ett liknande sätt. Men Karlstad har kommit en bra bit på vägen, och ännu bättre blir det kanske, då projektet ska pågå fram till december 2018.

Text: Patrik Alster
Foto: Privat

Positivitet motiverar till grönt engagemang

När det gäller att förändra klimatattityder har det visat sig vara effektivare att lyfta fram positiva sidoeffekter av att göra miljövänliga val, snarare än att fokusera på långsiktiga negativa konsekvenser av att inte ta hänsyn till miljön, rapporterar Fria tidningen.

Den slutsatsen har man dragit i en internationell studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change. Som två av medförfattarna till studien står psykologerna Lars-Olof Johansson och Gró Einarsdóttir.

– Mycket av klimatpolitiken utgår från tron på att människor är rationella, att om vi bara övertygar dem tillräckligt väl så kommer de att göra som de borde. Men så enkelt är det inte, säger Gró Einarsdóttir, till Fria tidningen.

Sidoeffekterna det talas om i studien handlar om att man genomför en miljövänlig satsning som samtidigt ger andra positiva effekter för människor. Exempelvis skulle satsningar på nya vindkraftverk leda till minskade utsläpp, men parallellt också ge fler jobb, rapporterar Fria tidningen.
– Folk är motiverade att skydda sig mot något som ger omedelbara negativa konsekvenser och har en tydlig lösning. Men inte mot en situation där diffusa konsekvenser ligger 40-50 år bort i tiden, säger Lars-Olof Johansson i Fria tidningen.

Sidoeffekterna visade sig dock motivera till engagemang i miljöfrågor oavsett vilken attityd man hade i övrigt till klimatförändringarna.

Text: Therese Nilsson
Foto: Stefan Ek

Karlstad nära prispall i miljörankning

Tidningen Miljöaktuellt har en årlig miljöranking, där Karlstads kommun har fått en topposition i Sverige. Det räckte nästan till prispallen i år, då Karlstad hamnade på femte plats.

Trots topplacering pekar Miljöaktuellt på fler områden där kommunen kan vässa sitt arbete, bland annat genom att öka andelen ekologisk mat samt ekologiskt odlad åkermark. Ändå tillhör Karlstad ett av landets bästa kommuner, enligt tidningen.

–  Vi har ett långsiktigt och ambitiöst miljöarbete i kommunen, men det finns alltid områden att jobba mer med, klimatmålet är ett sådant, säger Andreas Pettersson, kommunalråd (C).
Andreas Pettersson identifierar fossila bränslen i trafiken som ett område där förändringsarbetet kan öka i hastighet. Kommunalrådet Maria Frisk (MP) är stolt, men vill bidra till att kommunen kniper guldmedaljen i framtida tävlingar.

– Vi hade som mål att bli en av Sveriges fem bästa kommuner i Miljöaktuellts ranking innan 2017, att vi nått dit redan nu är verkligen positivt! Det visar att vi jobbar med rätt saker och att vårt miljöarbete ger resultat. Nu får vi sikta in oss på en första plats, säger Maria Frisk.

Kommunen har bestämt ett antal prioriterade insatsområden. Dessa är: klimat och luft, vatten, natur och biologisk mångfald, mark, byggande och boenden samt internt miljöarbete. Dessa samsas i en rad övergripande miljömål som kommunen hoppas nå år 2020.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Stefan Ek

---

 

Karlstad.se summerar vad Miljöaktuellt gillade mest med Karlstad:
• har tydliga styrdokument och mål inom miljöområdet
• arbetet för god vattenkvalitet för miljön och människor
• underlättar invånarnas delaktighet och ökar
medvetandegraden
• arbetar för att minska transporternas miljöpåverkan
• hög andel förnybar energi och restvärme i kommunens byggnader
• internationell och nationell samarbete med miljönätverk
• tillgängligt friluftsliv och en naturvård som främjar biologisk mångfald

Enligt undersökningen kan kommunen bli bättre på följande områden:
• öka andel ekologisk mat samt införa köttfri dag i kommunens matserveringar
• certifiera fler skolor enligt Grön flagg
• öka andelen ekologisk odlad åkermark
• bygga ut vindkraft

---

 

Tillägg till artikel: I papperstidningen så råkade tryckfelsnisse vara framme och det blev lite fel i stavningen på några ord. Vi ber våra läsare så mycket om ursäkt!