Etikettarkiv: miljö

Att knyta ihop Solstadens kretslopp

Återvinning
Återvinning

Det är viktigt att individer och företag blir bättre på att återvinna och att inte bara slänga sopor, anser Karlstads kommun.

Återbruk, återvinning och att ta hand om farligt avfall är idag viktigare än någonsin för vår miljö. I Sverige kan man återvinna eller förbränna nästan allt avfall. Återvinning innebär att ta tillvara på avfall. Olika typer av material kallas fraktioner.

1994 införde Regeringen ett producentansvar för förpackningar och tidningar. Producentansvar innebär att producenten har ett miljöansvar. Producenten är skyldig att ta hand om varan även efter att konsumenten använt sin förpackning färdigt.

FTI
FTI-förpackning och tidningsinsamlingen ansvarar för återvinningsstationerna i landets kommuner.

Bakgrunden till att företaget startades är att regeringen har ett krav på producentansvar. FTI:s framtidsvision är ett kretslopp där det mesta som idag betraktas som avfall kan bli en ny resurs. Ägare är fem materialbolag: Metallkretsen, Plastkretsen, Returkartong och Svensk Glasåtervinning.

Avfallsportalen
På internet finns en hemsida, http://www.sopor.nu, med länkar till varje kommun. På hemsidan finns information om hur man sorterar sitt avfall och varför det bör sorteras, var man kan lämna avfallet och vad som händer sedan.

Återvinningscentraler i Karlstad
Återvinningscentraler i Karlstads kommun finns på Heden, Våxnäs, Djupdalen, Väse, Vålberg och Molkom, det finns också mindre återvinningscontainrar utställda mer centralt.

Samtliga Återvinningscentraler har skyltar som beskriver i vilka behållare soporna ska slängas.

Öppettider och utförligare information om sortering hemma finns på kommunens hemsida.

Det går också att ge prylar och möblemang ett nytt liv. Däribland genom Second hand, där märks kommunala Solareturen. Men också Myrorna som samlar in kläder, skor, saker och möbler i särskilda containrar på kommunens återvinningscentraler.

Fritidsbanken
Ett nytt grepp är Fritidsbanken, vilka finns på Kronoparken i Karlstad. Fritidsbankerna samlar in fritidsprylar och lånar sen ut dem kostnadsfritt till intresserade medborgare.

Text och foto: Marianne Jonsson

Vad händer med det vi deponerar på våra återvinningscentraler?

  • Metallförpackningar och skrot blir nya metallprodukter.

  • Brännbart avfall omvandlas till fjärrvärme i Karlstads tätort.

  • Kompost lagras för att bli till matjord.

  • Vitvaror och elektronik produkter återvinns av EL-kretsen.

  • Gips, glas och isolering är alla material som inte kan återvinnas.

  • Farligt avfall såsom färg, oljor och liknande tas om hand av entreprenör för destruktion.

  • Lampor och lysrör omfattas av producentansvar.

  • Grenar och kvistar som krossats till flis säljs som biobränsle.

Klimatsmart mat

Klara Perhamre
Klara Perhamre

Hösten 2015 startade karlstadsprojektet Klimatsmart Mat med Klara Perhamre som projektledare. I början av februari 2017 kunde vi läsa på Karlstad kommuns hemsida hur väl man har lyckats med att minska matsvinnet på kommunens skolor.

2016 var minskningen 30 ton mat, eller motsvarande 25 % av den totala matåtgången. Att minska matavfallet är ett av projektets mål, men hur är det med den övriga måluppfyllelsen?

Projektet består av ett antal projektmål, som att man vill öka andelen ekologiska inköp av livsmedel, minska inköp av kött och öka användningen av rotsaker och grönsaker, minska matsvinnet, minska andelen koldioxidutsläpp och information och utbildningen om nyttan med klimatsmarta val. Hur väl har man lyckats med detta?

ASP Bladet kontaktade Klara Perhamre för att ta reda på det.

Ekologiska livsmedel
Klara berättar att de under 2016 ökade andelen ekologiska livsmedel med 4 procentenheter, från 29 till 33 procent. Målet för 2017 är att de skolor som ännu inte är KRAV-certifierade ska bli det.

Skolkockarna har haft ett stort egenansvar för att projektet ska lyckas. Under 2016 har de haft som uppgift att köpa in mer klimatsmarta råvaror, öka andelen vegetariska inslag i maträtterna och tänka på att köpa in mer klimatsmart kött.

I ett försök att få barn och ungdomar att äta mera grönt och att pröva nya rätter, har man på flera skolor gjort om buffén. Man har gjort så att vegetarisk mat, kolhydrater och grönsaker är det första man stöter på när man kommer in i matsalen. Klimatpåverkan från köttkonsumtionen i kommunen har därför minskat med 35 % mellan 2015 och 2016.

Koldioxidutsläpp
Det finns en nära koppling mellan mängden mat som kastas och koldioxidutsläpp. När man började mäta hur mycket mat som slängdes på kommunens skolor landade man på 130 ton. Det innebär utsläpp på 760 000 kg koldioxid. Det motsvarar utsläppen från en bil som kör 88 varv runt jorden.

– Att matsvinnet har minskat med cirka 30 ton på grund- och gymnasieskolor innebär att vi sparar uppemot 800 000 kronor under ett år. Det innebär en stor miljövinst. Utsläppen från matsvinnet har minskat motsvarande vad en bil skulle släppa ut om den åkte 17 varv runt jorden, säger Klara.

Men förskolorna har lyckats ännu bättre! De har minskat sin klimatpåverkan från köttkonsumtion med 36 %.

Information och utbildning
Hur man lagar klimatsmart mat, det fick skolkockarna lära sig mer om under sportlovet 2016. Fokus låg på att visa att om man ökar mängden ekologiska råvaror så kan det löna sig ekonomiskt. På höstlovet fick kockarna lära sig laga vegetarisk mat. Gymnasiekockarna fick även jobba med vegansk mat.

– Skolkockarna har fått fördjupad utbildning i hållbarhetsfrågor och ekologiskt jordbruk samt genomgått KRAV:s internutbildning, fortsätter Klara.

Karlstad kommun är inte ensamma om att jobba med klimatsmart mat. I flera andra kommuner i Sverige har man valt att arbeta på ett liknande sätt. Men Karlstad har kommit en bra bit på vägen, och ännu bättre blir det kanske, då projektet ska pågå fram till december 2018.

Text: Patrik Alster
Foto: Privat

Positivitet motiverar till grönt engagemang

3245678När det gäller att förändra klimatattityder har det visat sig vara effektivare att lyfta fram positiva sidoeffekter av att göra miljövänliga val, snarare än att fokusera på långsiktiga negativa konsekvenser av att inte ta hänsyn till miljön, rapporterar Fria tidningen.

Den slutsatsen har man dragit i en internationell studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change. Som två av medförfattarna till studien står psykologerna Lars-Olof Johansson och Gró Einarsdóttir.

– Mycket av klimatpolitiken utgår från tron på att människor är rationella, att om vi bara övertygar dem tillräckligt väl så kommer de att göra som de borde. Men så enkelt är det inte, säger Gró Einarsdóttir, till Fria tidningen.

Sidoeffekterna det talas om i studien handlar om att man genomför en miljövänlig satsning som samtidigt ger andra positiva effekter för människor. Exempelvis skulle satsningar på nya vindkraftverk leda till minskade utsläpp, men parallellt också ge fler jobb, rapporterar Fria tidningen.
– Folk är motiverade att skydda sig mot något som ger omedelbara negativa konsekvenser och har en tydlig lösning. Men inte mot en situation där diffusa konsekvenser ligger 40-50 år bort i tiden, säger Lars-Olof Johansson i Fria tidningen.

Sidoeffekterna visade sig dock motivera till engagemang i miljöfrågor oavsett vilken attityd man hade i övrigt till klimatförändringarna.

Text: Therese Nilsson
Foto: Stefan Ek

Karlstad nära prispall i miljörankning

Gamla stenbronTidningen Miljöaktuellt har en årlig miljöranking, där Karlstads kommun har fått en topposition i Sverige. Det räckte nästan till prispallen i år, då Karlstad hamnade på femte plats.

Trots topplacering pekar Miljöaktuellt på fler områden där kommunen kan vässa sitt arbete, bland annat genom att öka andelen ekologisk mat samt ekologiskt odlad åkermark. Ändå tillhör Karlstad ett av landets bästa kommuner, enligt tidningen.

–  Vi har ett långsiktigt och ambitiöst miljöarbete i kommunen, men det finns alltid områden att jobba mer med, klimatmålet är ett sådant, säger Andreas Pettersson, kommunalråd (C).
Andreas Pettersson identifierar fossila bränslen i trafiken som ett område där förändringsarbetet kan öka i hastighet. Kommunalrådet Maria Frisk (MP) är stolt, men vill bidra till att kommunen kniper guldmedaljen i framtida tävlingar.

– Vi hade som mål att bli en av Sveriges fem bästa kommuner i Miljöaktuellts ranking innan 2017, att vi nått dit redan nu är verkligen positivt! Det visar att vi jobbar med rätt saker och att vårt miljöarbete ger resultat. Nu får vi sikta in oss på en första plats, säger Maria Frisk.

Kommunen har bestämt ett antal prioriterade insatsområden. Dessa är: klimat och luft, vatten, natur och biologisk mångfald, mark, byggande och boenden samt internt miljöarbete. Dessa samsas i en rad övergripande miljömål som kommunen hoppas nå år 2020.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Stefan Ek


 

Karlstad.se summerar vad Miljöaktuellt gillade mest med Karlstad:
• har tydliga styrdokument och mål inom miljöområdet
• arbetet för god vattenkvalitet för miljön och människor
• underlättar invånarnas delaktighet och ökar
medvetandegraden
• arbetar för att minska transporternas miljöpåverkan
• hög andel förnybar energi och restvärme i kommunens byggnader
• internationell och nationell samarbete med miljönätverk
• tillgängligt friluftsliv och en naturvård som främjar biologisk mångfald

Enligt undersökningen kan kommunen bli bättre på följande områden:
• öka andel ekologisk mat samt införa köttfri dag i kommunens matserveringar
• certifiera fler skolor enligt Grön flagg
• öka andelen ekologisk odlad åkermark
• bygga ut vindkraft


 

Tillägg till artikel: I papperstidningen så råkade tryckfelsnisse vara framme och det blev lite fel i stavningen på några ord. Vi ber våra läsare så mycket om ursäkt!

 

Den missnöjda konsumenten

ASP Bladets Martin Bäckström-Ledin funderar över västvärldens konsumism, vår köpmentalitet och den massiva marknadsföringen som hör till. Hur tänker vi, och vad händer med miljön?

Produkten du senast köpte, behövde du den? Kanske köpte du en ny version av något du redan har? En bättre, dyrare och finare. En produkt som framställts i ett ljus som fick dig att välja just den. Ett visst märke kanske? Alla andra har ju en sån och man har ju hört att den ska vara bäst. Kan det rent av vara så att produkterna du köper, det du äger, definierar dig som person? Ditt värde, din status. Bilden du vill att andra ska få av dig. Kan det till och med vara så att du ser shopping som ett intresse? Produkten kanske är nyckeln till lycka? Men när blir du egentligen nöjd? Fenomenet kallas konsumism.

Livsstil till salu
Du ser bilreklamen där det spontana och levnadsglada kompisgänget susar fram över kullerstensgatorna i en pittoresk sydeuropeisk stad med en diffus doft av kultur och individualism på väg mot nästa spännande oskrivna blad i livet. Allt sminkat i de senaste livsstilstrenderna. Killar med helskägg, tjocka glasögon, den där frisyren och 70-talsdoftande kläder med ett stänk av modern professionalism. Är det en LP-skiva han har i baksätet? Det där kan vara du, bara du köper!

Eller så ser du på IKEA-reklamerna som talar om för dig hur du ska ha det hemma. Samma trendkoll och livsstilsporr hittar vi här. Nu har vi ju tröttnat på förra trenden med bländande vitt, borstat stål och den sterila operationssalskänslan. Nu ska vi som sagt leka 70-tal och inse charmen med den lite småstökiga men ack så personliga villan inramat i den varma familjekänslan toppat med ungdomlig spontanitet. Titta, farfar har somnat i kökssoffan under det bruna lapptäcket, barnen tittar fram från kuddkojan under trappen och mamma sitter och stickar vid tomatplantan! KÖP!

Reklambranschen spelar en nyckelroll i vårt konsumerande. Förr ville man visa på överdrivna fördelar hos en produkt. Nu vill man också koppla samman produkten med dig som person, din livsstil, eller snarare den livsstil du bör ha om du ska vara lyckad och ball. Som konsumenter blir vi otillfredsställda och rastlösa. Vi är sällan nöjda och tillfreds. Det finns alltid mer lockande och finare alternativ på produkter och tjänster. Det finns alltid nåt du inte har som du skulle kunna ha.

Ökad status, se bättre ut, få bättre självkänsla och ha ännu roligare. Områden reklamen ständigt betonar och som vi konsumenter ständigt exponeras för genom datorn, telefonen, radion, på stan, på TV:n, med mera. Köp, köp, KÖP!

Den missnöjda konsumenten
Visst, man vill kanske inte se sig själv som en blind slav för reklam och konsumtion. Men oavsett vilken nivå man ligger på kommer vi inte ifrån faktumet att vi ÄR just konsumenter, samt att många upplever att den egna tillfredsställelsen är beroende av den egna konsumtionsnivån i förhållande till andras. En social konkurrens. Man vill vara först, bäst, finast, ha hög status och därmed känna sig lyckad och helst visa upp det. Är din köpförmåga överlägsen eller underlägsen andras? Sociala medier är som vi vet ett ypperligt forum att visa upp sina inköp och lyckade livsstil för andra. Låtom oss jämföra! Vem är bäst?

Den ständiga konsumtionsökningen bygger alltså på otillfredsställelse. Det var inte länge sedan vi i västvärlden vande oss vid dessa enorma resurser, som kunde gå till annat än bara mat. En nivå som för bara ett par generationer sedan var fullständigt otänkbar, och som fortfarande är rena utopin för det stora flertalet på jorden. Våra tekniska framsteg och ekonomiska tillväxt som gett oss vår materiella bekvämlighet och standard betyder dock inte att vi är lyckliga. Forskningen visar gång på gång att vårt ökade välstånd INTE leder till vår individuella lycka och tillfredsställelse. Däremot kan man se ökad tillfredsställelse när man går från fattigdom till trygghet och stabilitet.

Varför är en person med bra lön som gör att denne kan äta gott, betala räkningarna, åka på semestrar, roa sig, köpa nya kläder, möbler, prylar, tjänster och teknik så mån om att ständigt öka sin lön? Varför detta omättliga behov efter mer och bättre när man redan har det så bra? Förutom tidigare argumentation kan ökad inkomst också upplevas som en bekräftelse på den egna förmågan, och därmed blir en löneökning viktig. Ett kvitto på sitt värde.

Ribban höjs hela tiden
Hur skulle du svara på frågan om du generellt fått det materiellt bättre eller sämre de senaste tio åren? I USA menade ett urval amerikaner att de fått det sämre, trots att konsumtionen ökat. Det visade bland annat att det inte verkar finnas någon relation mellan volym och tillfredsställelse. En annan studie visade att den inkomst och förmögenhet som krävs för att bevara sin tillfredsställelse ekonomiskt över en 15-årsperiod, nästan perfekt ökade i samband med ökningen av samhällets materiella välfärdsnivå. Detta betyder att mer pengar krävs för att vara lika nöjd med sin ekonomi som man var förr. Ribban för tillfredsställelse höjs alltså i takt med tillväxten.

I ytterligare en amerikansk studie framgick att folk trodde att de behövde en dubbelt så hög inkomstnivå för att vara lyckliga. För folk som tjänade mindre än 30 000 dollar krävdes 50 000, och för de som tjänade över 100 000 dollar krävdes 250 000. Önskenivån ökar alltså uppåt ju mer pengar man har. Det tar aldrig slut, och får man inte hela tiden mer blir man missnöjd. Majoriteten jämför sig med det lilla fåtal som har det bättre än genomsnittet, vilket gör det svårt för de flesta att någonsin bli nöjd. Den massiva konsumtionspropagandan skruvar upp förväntningarna samtidigt som denna karusell i det närmaste blivit som en naturlig del av tillvaron. Som om det vore det enda sättet att leva i ett samhälle. Som om det inte var en kulturell konstruktion. Vi har anpassat oss.

Man kan på ett vis förstå att det inte är särskilt lätt att ta avstånd från detta, då samhället är uppbyggt på denna modell och dömer dig utifrån status, ekonomi och ägande. De flesta vill ju bli uppskattade och inte sticka ut på fel sätt, samtidigt som vi i stort köpt hela konceptet att ständigt konsumera på en skyhög nivå och aldrig bli nöjda.

Den miljömedvetna svensken
Många av oss propagerar för sin miljömedvetenhet, när de i själva verket står för extrem ohållbarhet. Exempelvis tycker många att man måste byta ut något fullt fungerande till nyaste modellen eller stilen. Vi köper och slänger ofantliga mängder med mat och prylar, och allt ska vara så billigt som möjligt. Istället för att underhålla livslängden på en produkt så köper vi nytt, vilket industrin anpassat sig till genom begränsad kvalitet och billig produktion i fattiga länder. Produkter som sedan marknadsförs skickligt hemma hos oss och skapar konsumtionsiver.

Ca 16% av jordens befolkning står för 80% av resursförbrukningen. Skulle alla leva som en svenskar skulle vi behöva ungefär 3,4 jordklot. Ändå är mantrat fortfarande ökad tillväxt. Resterande 84% av jordens befolkning som förbrukar 20% av klotets resurser, strävar naturligtvis också för att nå samma levnadsstandard som oss, samtidigt som vi blir allt fler. FN beräknar att jordens befolkning ska ha passerat 9 miljarder år 2050. Som kontrast släpper en etiopier ut 0,1 ton växthusgaser per år. En svensk 10-12 ton. Det beräknas att genomsnittssvensken behöver minska sina utsläpp med över 90% för att hejda den globala uppvärmningen.

Hur man än vrider och vänder på det är det ett faktum att konsumtionen och vår mentalitet inför densamma är ohållbar rent miljömässigt, och inte blir vi lyckligare heller. Frågan är om man kan, och vill, säga nej till köphetsen. Kan man begränsa sin konsumtion utan att känna sig värdelös och socialt missanpassad? Ett steg är att faktiskt tänka på det. Ifrågasätta all reklam och fundera på om lyckan verkligen kommer efter du köpt senaste livsstilspaketet, i form av en sak. Definieras du verkligen av det du äger? Tänk om du på riktigt skulle praktisera dina miljömedvetna uttalanden. DET vore faktiskt rätt ballt.

Text och illustration: Martin Bäckström-Ledin

Buss-staden Karlstad

Karlstad har under de senaste åren fått tätare bussförbindelser, bland annat från och till Universitetet. Snart kanske de åker på rötat matavfall i form av Biogas. Med metan i tanken och med en godare miljö i sikte kan Karlstad bli en bättre plats att leva i.

Foto: Stefan Ek

Text: Robert Halvarsson

Månadens Fråga – Gör du något för miljön?

Krister Stål

– Just nu så håller jag på och införskaffa en Biogas-bil, en Fiat Punto. Det är vad som är aktuellt just nu.

Emely Larsson

– Vad jag gör för miljön? Jag är väldigt dålig på det. Jag källsorterar faktiskt, det tycker jag är bra.

Fia Bergström & Emelie Wall

Fia: -Typ inget.
Emelie: -Jag slänger inte skräp på gatan.
Fia: -Samma här.

Mikael Lundkvist

– Jag sorterar soporna hemma, sköljer ur mjölkpaketen, torkar och viker ihop dem. Det är vad jag gör, och slänger inget på gatan, allt i soporna.

“Krillarna”

Krille 1: -Jag gör så gott jag kan, mer vet jag inte.
Krille 2: -Jag slänger saker i papperskorgen oftast.
Krille 1: – Jag säger till han att han skall slänga i papperskorgen, jag har sett att han inte gör det.
Krille 2: -Ingen kommentar.

Erik Thorn

– Jag försöker släcka lamporna när jag inte är i rummen, jag duschar snabbt och stänger av TV:n och datorn när jag inte använder dem.

Text & Foto Per Rhönnstad