”Se på mig – jag lever utan droger” – Augustina Lindgren – en före detta missbrukare

Augustina Lindgren, 59 år, är en före detta blandmissbrukare som mestadels höll på med amfetamin, hasch och alkohol. Hon har haft ett tufft leverne med både uppgångar och nedgångar. Innan det gick utför arbetade Augustina inom sjukvården och uppfostrade sina barn till att bli de fina och harmoniska människor de är idag. Bägge barnen har nu egna barn.

Augustina blev även utsatt för misshandel av sina pojkvänner och det har satt sina spår. Hon bor nu i ett gruppboende, som är ett skyddat kvinnohem. Idag har hon varit fri från sitt missbruk en längre tid och vill dela med sig lite om sina livserfarenheter så att hon därigenom kan hjälpa andra som är nere i träsket!

När började du missbruka?

1989.

Hur kom det sig att du fortsatte med ditt missbruk?

– Jag flydde från sorg och saknad. Min mor dog. Strax därefter dog min morfar. Jag började dricka regelbundet när jag var 36 år.

Är det alkohol i huvudsak du har hållit på med?

– Ja, men jag höll även på med amfetamin i 8 år och rökte hasch i cirka 4 år.

Vad har ditt missbruk fått för konsekvenser i ditt liv?

– Ja, ohyggligt många, blodtrycksfall, leverskador, gallsten, opererad för boleria, problem med nacken och huvudet. Jag har varit mycket sjuk. I fyra år nu, säger hon. Jag har även problem med att jag kan hamna i koma och finmotoriken i balansen fungerar inte som den ska, fortsätter hon. Annars har jag just nu inga skador mer än i levern!

Hur har du klarat den psykiska biten under missbruket?

– Jag har ju haft ångest, panikångest och dödsångest, varit manodepressiv och drabbats av psykos. Så den psykiska biten har jag klarat av genom psykiatrisk hjälp samt fått ”själahjälp” genom vänner och släkt.

Hur har dina relationer sett ut?

– Ja, i första hand så är det min son som är 40 år. Han är gift och har två barn. Han hade väldigt svårt för att acceptera att jag var narkoman och jag fick ju höra det att jag ej fick träffa mina barnbarn för att ”farmor knarkar”. Sen är det min dotter som jag har ett underbart förhållande med. Även hon har två barn. Idag har vi ett underbart förhållande och jag har en regelbunden kontakt med mina barn och barnbarn. De hämtar mig och ringer mig, ja allt gör dom för mig idag! Jag har även haft en bra kontakt med min svärmor och har haft många underbara vänner under åren som gått.

Har du varit misshandlad av din eller dina pojkvänner?

– Utav flera pojkvänner, den sista han dödade mig nästan. Jag skall iväg nu för undersökning av operation tack vare hans slag mot mig. Jag har fått så mycket stryk utav karlar som hållit på med missbruk.

Har ditt tidigare missbruk lett till ytterligare kriminell verksamhet för att klara av att betala missbruket?

– Nej.

Har du varit inlåst på sluten psykiatrisk avdelning pga. ditt missbruk?

– Ja.

Hur gjorde du för att sluta?

– Jag bestämde mig själv. För första gången var det nyårsafton 2007 då vaknade jag och hade pengar, men kände att jag inte orkar längre, kroppen klarade inte mer. Inte en enda gång sen dess har jag druckit alkohol.

Hur länge har du varit ren?

– 4 år från alkohol och hasch. 6 år från amfetamin.

Hur har detta boende du befinner dig i nu hjälpt dig på vägen?

– De har hjälpt mig med tryggheten. Att finnas till dag och natt. Jag har fått en fin lägenhet och de ställer ju upp, ordnar och kör mig om jag vill åka till min son eller dotter till exempel. Jag tycker att det är väldigt bra att bo här men det är väldigt dyrt med den pensionen jag har. Men de är ju stöttande och gör väldigt mycket för mig, så det är det värt!

 Text: Jane Alsing

Våld & Missbruk – En del av vardagen för många kvinnor i dagens samhälle

Hur är det egentligen med våld mot kvinnor och relationen till droger? Hur kan det komma sig att kvinnan i hemmet tar till olika former av droger för av döva känslan av den psykiska och fysiska smärtan mannen åstadkommer henne?

Jag har varit ute och tittat på nätet kring dessa frågor och letat efter anledningen till att missbruk uppkommer i hemmet, samt varför våld mot kvinnor blir allt vanligare. Det finns ingen forskning som säger att stress är en direkt orsak till att mannen misshandlar kvinnor.

Men det kan vara en bidragande orsak. Om mannen exempelvis är alkoholist och mycket stressad kan det bidra till en ökad chans till att han misshandlar sin kvinna.
Enligt FN är våld mot kvinnor: ”varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet”.
Ett exempel på detta är en kvinna som blev utsatt för misshandel dagligen av sin pojkvän. Båda var bostadslösa och det tog hårt på deras förhållande. Han började slå kvinnan gul och blå var och varannan dag. Naturligtvis blev hon rädd och började dricka alkohol för hon visste vad som komma skulle. Slag vareviga dag. Till slut var hon alkoholiserad och inte blev det bättre när de sedermera fick bostad.

Han fortsatte slå henne, mestadels för att de inte hade pengar till alkohol och det hela slutade med att kvinnan flyttade, lämnade sin pojkvän och fortsatte sin egen väg. Problemet vara bara att nu var hon fast i ett missbruk som hon fortfarande inte tagit sig ur.
Man kan då fråga sig vad hon skall göra? Ta kontakt med sociala myndigheter, gå på möten eller kontakta någon form av kvinnojour som kan hjälpa henne? I nuvarande tillstånd vill hon inte ha hjälp utan är nöjd med att ha en egen bostad.

Problemet är att missbruket har börjat tära på hennes kropp. Hon orkar inte träna och hantera vardagliga ting såsom att städa och så vidare. Det enda hon ser fram emot är att ta en öl så hon får lugna sina nerver.

Allt detta har skett på grund av en kille som inte kunde hålla händerna i styr. Det är rent ut sagt för bedrövligt. Det konstiga i det hela är att när samhället får upp ögonen för situationen så undviker man att ”lägga sig i”. Hade det skett i tid kanske situationen sett annorlunda ut för henne.

Ett annat exempel är en kvinna som har en pojkvän på annan ort. När hon åker och hälsar på honom tvingar han henne till att gå ut och fixa pengar till alkohol. Det kvittar vad vi som är vänner säger till henne, som att hon har egen bostad och inte behöver åka dit. Går hon inte ut och fixar pengar till ölen som han vill ha varje dag blir han vansinnig och misshandlar henne.

Detta gör naturligtvis att hon blir ett nervvrak och tar till de medikament som finns för att lugna sina egna nerver.

Att missbruka och att vara utsatt för våld kan ofta vara en svår kombination. I Göteborg har de öppnat en lokal för enbart heroinmissbrukande kvinnor – vilket har visat sig vara en utomordentlig lösning.

Från att tidigare blivit trakasserade utav missbrukande män har de nu tillgång till egna studier, en lokal där de kan mötas.

Text: Jane Alsing

 

KVINNOR SOM BLIVIT UTSATTA FÖR VÅLD KAN KONTAKTA FÖLJANDE NUMMER

Kvinnofridslinjen
020-50 50 50
Alla kvinnors hus Journummer
08-644 09 20
Alla kvinnors Hus Karlstad
054-183034

Alla kvinnors hus Karlstad har följande öppettider
Måndag-Fredag 09.00-14.00
Kvällar och helger
Torsdag 17.00-20.00
Lördag 14.00-17.00
Det finns naturligtvis andra former av kvinnohus och går man ut på nätet finns det massvis information att få.

Våld i nära relationer

Den 21: e oktober samlades delar av Socialförvaltningen i Familje-avdelningens lokaler för att informeras om förvaltningens arbete gällande våld i nära relationer. Eftermiddagen fokuserades på frågeställningar kring exempelvis vilken akut hjälp våldsutsatta får, och vad som sker när barn bevittnar våld i nära relationer.

Anna-Karin Bohl inledde mötet med att definiera begreppet våld. Våld är en handling som är riktad mot en medmänniska i syfte att smärta, skrämma, kränka eller att mot sin vilja göra eller avstå från att göra någonting.

För att sättas sig in i vålds-perspektivet visades en animerad film. Den var framtagen av SKR- Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund. Filmen tog upp våld i hemmet från ett barns perspektiv. Vi fick höra barnens berättelser om hur de upplevde situationen hemma. Rösterna i filmen var från autentiska samtal. De tecknade figurerna levandegjorda på ett tydligt sätt de barnen hade varit med om. Ljudupptagningarna kom från Kvinnojouren i Stockholm.

– Prata istället föra att slåss, var ett citat från filmen som belyste vad barnen vill och vad vuxna har svårt att göra. Det var en mycket talande film och alla församlade satt tysta och lyssnade på barnens egna ord. Det var obehagligt men väldigt viktigt att få höra och se.

ASP-bladet fick också en pratstund med Ann-Karin Bohl som verksamhetssamordnare (utvecklare) och har ett förvaltningsövergripande uppdrag.

– Människor som lider av psykisk ohälsa och samtidigt är utsatta för våld i en nära relation har en dubbel utsatthet, säger Ann-Karin.

Hon fortsätter med att göra resonemanget tydligare med att säga: – Om man är t.ex. kvinna med psykisk ohälsa och dessutom har en förståndsnedsättning så kan bilden se helt annorlunda ut. Problematiken skiftar beroende på den drabbades livssituation.  Bohl menar vidare att det sociala sammanhanget spelar en stor roll.

Den här komplicerade bilden som de drabbade lever i kräver nya lösningar. Ann-Karin Bohl säger att vi som förvaltningen behöver bli bättre på att ställa frågor om våld. 2008 hade länsstyrelsen en tillsyn som pekade på att man måste bli bättre på att våga fråga när man tar emot och arbetar med människor som drabbats av våld i en nära relation.

– All personal inom socialtjänsten måste ha en grundläggande kunskap om hur våldet ser ut, säger Bohl.

Denna kunskap ska vara baserad på den i första stycket nämnda definitionen av våld. Utifrån denna definition innefattas psykiskt, ekonomiskt, materiellt och sexuellt våld. Det är ibland svårt att dra gränsen mellan vad som är våld och inte våld. Hon belyser detta med ett exempel med sexuellt våld.

– Att ställa upp på sex för att få en säng för natten, ser jag som våld. Och då är det många som är utsatta, hävdar Ann-Karin Bohl.

Hon vill också visa på att skillnaden mellan fysiskt och psykiskt våld. De flesta av oss vet att det är fel att slå någon men hur många förstår att ord också kan skapa djupa sår. Att uppleva verbal misshandel är också en form av våld som bryter ned den man lever med.

Enkla, snabba lösningar på dessa problem finns inte, säger Ann-Karin Bohl. Vad vi kan se är att det måste finnas anpassning. En anpassning utifrån den drabbades situation. Att våga fråga och sedan veta vad man ska göra. Detta är uppmaningen och uppdraget som förvaltningen måste anamma.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Per Rhönnstad

FAKTA: VÅLD MOT KVINNOR

Med våld mot kvinnor avses misshandel ( i alla dess former) våldtäkt och sexuellt utnyttjande. Med psykiskt våld avses bland annat sexuella trakasserier och sexuellt förödmjukande på arbetsplatser, i skolor, massmedia, press och reklam. Våld mot kvinnor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

• Hemmet är den farligaste platsen för en kvinna. Här begås den största delen av misshandelsbrotten.
• 1997 anmäldes 19.046 misshandelsbrott mot kvinnor. 40% av dem ledde till åtal. Mörkertalet är mycket stort.
• 78% av misshandelsbrotten begicks av en nära bekant till kvinnan.
• Var 20:e minut misshandlas en kvinna av en närstående man.
• Var 10: dag dödas en kvinna av en närstående man.
• 1997 anmäldes 1297 våldtäktsbrott på kvinnor. På tio år har sexualbrotten ökat med 80 %
• Minst 90% av alla offer för sexualbrott är kvinnor.

Råd till kvinnor som misshandlas:
*Kom ihåg att även örfilar, sparkar, hot ,tvång till sex, tilltal i form av fula ord är olika former av misshandel och därmed brottsliga handlingar!
* Du är inte ensam! Berätta för någon du litar på om det du blivit utsatt för. Kom ihåg att det aldrig kan vara ditt fel.
* För dagbok – anteckna varje hot och övergrepp du utsätts för.
* Dokumentera skadorna. Beskriv i text och försök att fotografera skadorna.
* Ta kontakt med en kvinnojour – där får du råd och stöd. Alla som arbetar på kvinnojouren har tystnadsplikt. Telefonnummer till närmaste kvinnojour hittar du i telefonkatalogen eller via polisen.
* Män som misshandlar är livsfarliga! Kvinnomisshandel är alltid ett brott. Gör en polisanmälan!

Vart vänder jag mig i Karlstad?
Annelie och Sara jobbar som kuratorer på Stödcentrum och Nyckeln i Karlstad. De vänder sig till dom som är över 18 år, skrivna i Karlstads kommun och blivit utsatta för våld i en nära relation. Med nära relation avses make/maka, registrerad partner, sambo, särbo, flick/pojkvän eller person som tidigare haft någon av dessa relationer. Dessutom: förälder/annan person i föräldraställning, barn/styvbarn och syskon. Det vanligaste våldet är mäns våld mot kvinnor, men våld förekommer även i samkönade realtioner, kvinnors våld mot män och mellan vuxna barn och äldre föräldrar. Det våld som utövas kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt och ekonomiskt. Även hedersrelaterat våld tillhör Stödcentrums område.

De arbetar vardagar, måndag till fredag. Telefonnumret dit är 054-56 44 40. Under de tider de inte finns på kontoret finns det möjlighet att lämna meddelande på deras telefonsvarare. De lyssnar av telefonsvararen flera gånger om dagen (vardagar).
Det finns även möjlighet att e-posta till dem: stodcentrum@karlstad.se
På tisdagar mellan kl. 10-12 kan du träffa dom på Trygghetscenter, Drottninggatan i Karlstad

Se även: kvinnojour.com