Palestinasjalar für Alles!

De flesta har varit rebelliska som unga. En del har klätt sig i olika attribut såsom rakat huvud, platåskor eller långt hår. Olika subkulturer har olika attribut och vissa av dem kommer jag skriva om i denna artikel, framför allt om palestinasjalen.

Ett plagg som mer och mer har blivit ett mode är den så kallade Palestinasjalen. Från att ha varit ett praktiskt plagg i ökenområden där den använts, och fortfarande används, för att skydda ansiktet mot stark sol och sand, har den i Sverige gått från att vara Palestinarörelsens symbol, sittande kring vänsterungdomars och punkares halsar, till att bli en modeacessoar som kan ses på de flesta, oavsett politisk läggning. Det speciella mönstret kommer från Mesopotamien där det skulle likna fiskenät eller säd.

Sjalen är känd under flera namn; på arabiska keffiyeh eller yasmak (från turkiska ordet för ”knuten sak”), ghutrah, hattah eller mashadah, och den kan bäras på många olika sätt, som turban eller som halsduk och den kan vikas på många olika sätt, oftast med triangelformen som utgångspunkt.

Keffiyehs som är helvita är vanligast vid Persiska viken och är uteslutande i Kuwait och Bahrain. Den svartvita är en symbol på palestinsk härkomst. De rödvita finns i Palestina och något mer i Somalia, men är vanligast i Jordanien, där den använts av beduiner i århundraden.

Inom militären brukar sjalarna kallas shemaghs efter det liknande arabiska ordet. De militära sjalarna är ofta gröna eller beigt ökenfärgade med svarta mönster hos de soldater som arbetat i till exempel Irak och Afghanistan. Den israeliska försvarsmakten, IDF, använder grönsvarta shemaghs, något som lett till att den kan tolkas politiskt som proisraelisk. Den används också för att torka bort svett och damm, eller som en fälthandduk.

Keffiyehn användes som huvudplagg av palestinska bönder och den blev en symbol för palestinsk nationalism under arabrevolten på 30-talet. Palestinska motståndsrörelsen och Yassir Arafat gjorde sjalen spridd på 60-talet. Arafat använde sjalen som huvudbonad på sitt speciella sätt, han hade mycket sällan någon annan huvudbonad. Han hade keffiyehn över höger axel så tygbiten liknade de ansedda palestinska gränserna.

Inom vissa subkulturer har man tagit fram egna betydelser på färgerna på sjalen, exempel; svartvit för anarkism (eller Fatah), rödvit för kommunism (Hamas, historiskt PFLP och vänstergrupper), grönvit för veganism och lilavit för feminism. Man ska dock inte övertolka färgernas betydelser, palestinier bär olika färger även utan politisk baktanke.

Leila Khaled, en medlem av Folkfronten för Palestinas befrielses väpnade gren bar en keffiyeh på så sätt som muslimska kvinnor bär en hijab över huvud och axlar. Detta kan ses som en feministisk aktion, då palestinasjalen har förknippats med arabisk maskulinitet.

PENTAKEL

En annan subkulturell symbol är pentagrammet. En femuddig stjärna gjord av fem sammansittande linjer (av grekiska ordet för ”av fem linjer”) och med spetsarna hopbundna med fem linjer. Dessa är sällsynta, det som man oftast felaktigt kallar ett pentagram är egentligen ett så kallat pentakel, där den femuddiga stjärnan är inringad av en cirkel. Stjärnan inne i en cirkel, pentaklet, är känt inom mystiken som en magisk symbol bland annat inom wiccarörelsen.

Spetsarna får här symbolisera de fyra elementen: jord, luft, eld och vatten, samt ”ande” som den femte spetsen. Pentaklets personliga element är jord. Ett pentakel med spetesen uppåt är god, medan satanister och djävulsdyrkare (inte samma sak) använder symbolen med en spets nedåt, ofta med den onde i, framställd som en bock, Baphomet. Inom matematiken kallas symbolen ”Simplex s4”. Symbolen kan också anses visa den gudomliga heliga kvinnliga. Dock är det för enkelt att använda spets uppåt för det goda och spets nedåt för det onda, det finns mycket personliga åsikter. Pentaklet används även i metalvärlden tillsammans med bandtröjor, svarta kläder och långt hår.

Symbolen har använts av så många på så olika sätt att en sammanställning är svår att göra. Klart är dock att symbolen använts av präster och magiker sedan den Sumeriska kulturen i Mesopotamien under sent 300-tal f.Kr.

SKOSNÖREN

Inom vissa kretsar anser man att skosnören på kängor har en politisk betydelse, dock tror jag det är ovanligt. Av de mer allmänaccepterade är vita skosnören som står för att bäraren är nazist, röda kommunist och lila feminist. På samma sätt anser vissa att färger på de länge populära Converseskorna spelar roll. Jag läste en intervju med en polis en gång, han sa att angående färgerna röd-gul-grön så kan man unte uttyda mycket, men bland dem som tar droger, framförallt marijuana, var färgerna och haschbladen populära.

SKINHEADS

Punkare är inte så vanliga längre, men deras främsta symbol är tuppkammen och ett stort A i en ring för anarkism. Skinheads är lätta att känna igen i sina kängor, blekta jeanes, bomberjacka och rakat huvud. De är inte nazister för det mesta, tvärtom vad man kunde få intryck utav i tidningarna. De flesta skinheads är opolitiska, men stilen tilltalar en rad olika grupper, bland annat finns det kommunistiska och homosexuella subkulturer inom skinheadsstilen. Skinheads har även en koppling till Jamaica och brittisk arbetarklass.

Andra attribut är torshammaren, vilket bland annat bärs av nationalister, men främst av historieintresserade personer och hos de få som är asatroende. Röda stjärnor står för socialism.

Detta är bara ett litet axplock av vad som finns, undertecknad skulle kunna ta med goth, hiphopens guldkedjor, religiösa rörelser, politiska ungdomsförbund med mera. För att inte tala om de som sätter ”mode” som en sak i sig att följa.

Text och Illustration: Maria Lundby Bohlin

Vänners attityder formar vår syn på droger

Nya tider innebär nya droger, och förändrade attityder. Alla tider har sin syn på saken. Men i en föränderlig värld är det sällan lockelsen av förbjudna frukter som får människor att trilla dit på droger, utan kompistryck och viljan att tillhöra gänget.

Under de senaste femtio åren har rusmedelsbruket stigit markant bland ungdomar över hela världen. En del påstår att detta beror på att kontrollen från familj, kyrka och grannskap har minskat. Att dagens ungdom dessutom lagt familjebildningen på andra sidan trettiostrecket ger dem mer pengar att spendera, vilket lämnar större utrymme för nöjen, fester och resor med mera. Lägger man till en bland ungdomar mer tillåtande attityd till stimulantia så känns det ökade bruket logiskt.

Det är med lagstiftning vi avgör om ett preparat ska betraktas som narkotika. När rusmedel uppfinns och introduceras är det varje enskilt land som bestämmer om det ska narkotikaklassas eller inte. Alla som varit ute och rest vet till exempel skillnaderna mellan Sverige och Holland.

Ett rusmedels lagliga status har stor betydelse om det ska få stor utbredning (som alkohol) eller mycket begränsad spridning (som heroin). Under perioden 1938-1943 sågs till exempel amfetamin som en medicin bland andra, och det hade mycket stor spridning. Många ville öka sin uthållighet, andra gå ner i vikt. Det brukades kort sagt i många olika syften, och av ovanligt många. När det sen föll under narkotikalagstiftningen slutade de flesta att ta det. När lagstiftarna placerade amfetaminet på andra sidan stängslet förändrades alltså normen.

Normer är en bild av tidsandan  Normer formas i takt med samhället i stort. Det glada 20-talet kännetecknades av sin höga rusmedelskonsumtion och ett uppsving för nöjeslivet. 30-talet hade sina frisksportare och kroppsbyggare, påverkade av de totalitära staternas romantiserade propaganda om skapandet av den perfekta människan. 40-talet präglades av krigsårens omfattande samhällskontroll och ransonering. 50-talet hade ett normaltillstånd, medan 60-talet är välkänt för sin flower power-era och drogoptimism. På 70-talet körde knarkromantiken in i väggen och sundheten återvände. 80-talet var skötsamt, men på 90-talet gjorde drogerna comeback; ravemusik (och ecstasy) slog igenom stort. Under 2000-talets första decennium sjönk droganvändningen, för att sen åter öka, mycket beroende på att Internet på ett pragmatiskt sätt nyttjas av drogsäljare, både för att det är svårkontrollerat och för att lagstiftningen släpar efter.

Som alltid när det gäller tidsanda och modeströmningar av olika slag, är det bara delar av befolkningen som följer förändringarna fullt ut. På gruppnivå är skillnaderna stora i normsystemet visavi droger. Jämför ett religiöst samfund med ungdomar som lever i storstädernas marginaliserade områden och du finner en milsvid skillnad i vad som går för acceptabelt eller ej. Men de flesta påverkas ändå i viss mån genom att narkotikans tillgång minskar eller ökar. Hur kan dessa svängningar förklaras? En enkel förklaring är att varje extrem skapar utrymme för en motrörelse. Nya ungdomsgrupper vill profilera sig i förhållande till föregående generation.

Vänkretsen påverkar individens val  Vad är det som gör att vissa droger får mer fäste än andra? Privatpersonens nätverk har en stor betydelse. Ibland ligger endast ett par individer bakom att många i en stad fastnar för en viss drog. Enligt forskningen följer narkotikaspridningen ett cykliskt mönster, där en viss drog introduceras på en ort, för att sen spridas vidare till allt fler. Först upplevs drogen positivt, innan skadeverkningen börjar synas. De försiktiga hoppar av. Men kvar blir en restgrupp som håller fast vid drogen. På så vis föds en drogmarknad.

I ungdomsvärldens alla initiationsriter mot vuxendom och mognad dyker förr eller senare droger upp på agendan, oftast i form av alkohol och cigaretter. Men inte alltid. Kompisars attityder och riskmedvetenhet (eller – i värsta fall – riskbenägenhet) spelar här en betydande roll för individens vägval.

Föreställ er en fest där någon dyker upp och lägger en crackpipa på bordet, och säger att det är fritt fram att dra ett bloss. Hur tror ni folk skulle reagera? Hos vissa blir man förmodligen utslängd och får sitt namn och telefonnummer döskallemärkt i sällskapets telefonlistor. Men tar samma person med pipan på en fest med erfarna drogbrukare blir reaktionen sannolikt en annan.

Sammanhang spelar roll. Umgås man i en gruppgemenskap som tagit till sig gällande samhällsnormer mot extremare berusningsmedel, vaccineras man ofta mot vissa frestelser. Men samma mönster kan också inverteras – vändas ut och in. Om kamraterna har en liberal syn på droger kan de också skjuta upp allehanda drömsyner i armvecket på dig, och placera en apa på din rygg – som ständigt ropar på nya, gulare bananer. Din omgivning påverkar både dina åsikter och din förmåga att sätta gränser. Att anamma gruppens ideal gör att man upplever acceptans, och acceptans är lika med att känna sig bekräftad, vilket alla önskar.

Framtiden – en internetdriven kemikalietsunami  Hur kommer tillgången på narkotika att se ut i framtiden? Denna fråga skickades ut till trettio experter, och deras allmänna bedömning var att tillgången kommer att öka. Sannolikt fortsätter utvecklingen med nya preparat, som liknar de etablerade drogerna. Internet kommer att spela en stor roll, och här kommer kontrollmyndigheterna befinna sig på efterkälken. Vilket de redan gör.

Något som är skrämmande är att en del prognoser pekar på att vi redan om femton år kan ha mellan trehundra tusen och en miljon missbrukande personer i landet. Alldeles oavsett konstateras att missbruket ökat kraftig det senaste halvseklet, och det som kommer att krävas för att hålla tillbaka den förväntade ökningen är mer resurser till vård och åtgärdsprogram mot droganvändning.