Etikettarkiv: Mona Noreklint

Nyinvigning på psykiatrihuset

Förgätmigej
Förgätmigej

Alla är välkomna hit, är orden som kan sammanfatta invigningen av det nya ”Förgätmigej-rummet” för brukare och anhöriga på Psykiatrihuset. Många hade sökt sig till öppningen, där det hölls tal och minglades. En glad Mona Noreklint talade och möttes av frågor.

Mona Noreklint är anställd av Landstinget i Värmland, för att samordna aktiviteter runt och i Förgätmigej.

– Det här är min arbetsplats. Här sitter jag måndag, tisdag och onsdag förmiddag, sen är det beroendecentrum som sitter här på torsdagar. På onsdagar mellan fyra och sju på kvällen, bemannas rummet främst av personer från föreningarna.

De som bemannar är allihopa personer som har en erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen en egen brukarerfarenhet eller som anhörig eller vän. Alla är välkomna, om man själv har erfarenhet och att man känner sig så långt kommen i sin återhämtning att man känner sig stadig, eller som anhörig.

– De samtal som mest uppkommer är med personer som är inneliggande och vill berätta. Vi ska vara två öron, och säga så lite som möjligt, säger Mona.

Önskar ännu mer verksamhet
De förmedlar också information om föreningar och om hur det är att komma tillbaka hem efter en period när man har legat inne.

– Det här är exponerat, här syns vi! Det gillar jag! Det är ju vårat hus alltihopa, det är ju våran vård. Vi ska synas också även när vi är återhämtade, det tycker jag är jätteviktigt, säger Mona.

– Jag önskar att det ska bli ett aktivt rum, att man verkligen vågar komma hit och fråga om man undrar över något, och även komma med idéer om vad man vill göra i det här rummet. Jag tycker det vore fantastiskt om rummet var befolkat åtta timmar om dagen eller mer, fortsätter Mona.

Brukare och ambassadör
Karin Skov, som är Hjärnkollsambassadör, och själv brukare, är ibland på Förgätmigej-rummet. Hon är mycket nöjd med det nya rummet.

– Jag tycker det är ljust och fräscht. Det kommer in ljus utifrån och jag tror att folk är lite mer bekväma med att de kan se vilka som sitter där inne. Jag tror det spelar roll.

Anhörigkonsulent  och nyfiken
Maria Schnelzer jobbar som anhörigkonsulent inom socialpsykiatrin i Karlstad. Hon tycker att det är spännande med invigningen av Förgätmigej-rummet, eftersom hon själv varit delaktig.

– Det är bra att vara i olika sammanhang, så att man kan visa att man kan ge ett anhörigstöd.

Det är viktigt att rummet känns tillgängligt för personer som behöver det, menar hon. Att anhöriga också kan känna att de har någonstans att ställa frågor, och se att det finns hopp. Även om man har det kämpigt hemma, så finns det faktiskt hopp.

Maria har pratat med många som anhörigkonsulent och tipsat om Förgätmigej, och det är många som har gått dit efteråt. Så det är ett slags samarbete mellan kommun och landsting.

– Jag önskar dem lycka till nu och rummet är ju jättevackert. Jag tror på det här!

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Public Domain

Noreklint om (H)järnkoll

76543Det finns många negativa föreställningar om psykiskt sjuka människor. Kan de jobba, är de mindre begåvade, blir de aldrig friska? Fördomar utestänger människor från vardagslivet och arbetslivet. Det har Hjärnkoll jobbat med för att stoppa. Vi har talat med Mona Noreklint, ambassadör och kampanjledare.

ASP Bladet var på avslutningsfest på Karlstads stadshotell den 10 oktober, då Hjärnkoll hade en avslutning samtidigt som den årliga världsdagen för psykisk hälsa. Firandet av Världsdagen arrangerades i Värmland av Hjärnkoll i samarbete med Karlstads kommun och Värmlands läns landsting.

ASP Bladet passade på att ställa några frågor till Mona Noreklint, som var en av två kampanjledare.

– Hela grejen med Hjärnkoll är att vi vill gå ut och berätta och minska den negativa synen på psykisk ohälsa. Du behöver inte alltid ha egna erfarenheter, du kan ha någon närstående som har eller har haft problem med psykisk ohälsa.

Mona Noreklint är även ambassadör med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Den andra kampanjledaren är Lotta Lagneryd.

Vilka står bakom kampanjen Hjärnkoll?

– NSPH, vilket står för Nationell samverkan för psykisk hälsa. Den drivs också med myndigheten

Handisam, berättar Mona.
Du är ju själv en ambassadör, vad gör en sådan?

– Vi berättar om våra eller andras erfarenheter av att ha psykisk ohälsa. De berättar om sina upplevelser, erfarenheter av vården, omgivningens reaktioner och arbetet med att komma åter till ett vanligt, vänligt liv. Många av de 340 ambassadörer som finns utspridda i hela Sverige utgör ryggraden av Hjärnkoll. I Värmland finns det 14 stycken ambassadörer.

Har ni uppnått det ni ville
med kampanjen?

– Vi har åstadkommit en hel del av det vi hade tänkt oss. Vi hoppas att människor vågar prata i mycket större uträckning idag än förut. En stor anledning till kampanjen var att vi trots psykiska olikheter, ska ha samma mänskliga rättigheter. Vi får hoppas att den negativa synen har minskat. Den är förvisso kvar, men jag tror fler törs ta i frågorna.

Vad gör du idag och vad kommer du jobba med
längre fram?

– Jag kommer förmodligen vara en del av kampanjen nästa år 2015. Jag har en tillsvidareanställning på landstinget och sen tror jag och hoppas att jag ska jobba med den nya patientlagen. Det är en lag som antogs av riksdagen 12 juni 2014, och börjar gälla den 1 januari 2015. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens inflytande av sin egen vård.

Några avslutande ord från Mona:

– Låt oss hoppas vi har rivit ett par murar och att fler kan prata om psykisk ohälsa tack vare kampanjen. Min egen erfarenhet är att många musiker och flera kändisar har gått ut och pratar både på tv och andra tillställningar.

Ju fler som kan prata om detta ämne desto mindre krystat blir det. Med mer kunskap så motverkar vi fördomarna. Det finns många förställningar om sånt vi inte vet så mycket om. Man behöver inte vara expert på området för att göra skillnad. Öppenhet är en bra medicin mot mycket. Låt oss börja där.

Text: Christer Adrian
Foto: Per Rhönnstad

(H)järnkoll: ATT ÖVERBRYGGA TILL FÖRSTÅELSE

1233Hjärnkoll Värmland bjöd in till en föreläsnings- och utställningseftermiddag på Världsdagen för Psykisk Hälsa. Arrangemanget hölls på Karlstads Stadsbibliotek i oktober. Detta i samarbete med Karlstads kommun och Landstinget i Värmland.

Allmänheten var inbjuden till föreläsningsdagen på biblioteket i Karlstad, och Arenan var full när Inledningstalen hölls. Före varje programpunkt visades också någon av de olika Hjärnkollsfilmerna som gjorts under projektets gång. Temat för dagen är: Alla kan göra något för att Överbrygga till förståelse.

Invigning och föreläsning av Karl-Peter Johansson, ambassadör för Hjärnkoll och Karin Haster, verksamhetschef för Division Psykiatri.

GÅ TILL JAG STUPAR!
Mona Noreklint, ambassadör och kampanjledare, inleder med ”Rörelse – en del av återhämtningen”. Hon talar om sin återhämtning från psykoser genom fysisk aktivitet.

– Idag vet jag mer om mina gränser, säger hon. Noreklint är ambassadör för Hjärnkoll i Värmland. Hon berättar att de anhöriga frågat henne vad de skall göra om hon blir psykotisk igen?

– Följ med mig ut i skogen och gå! Gå ända tills jag stupar! Jag blev femma av sex personer i gymnastiken, men jag tycker om äventyr och naturen!

När hon var inlagd i psykiatrin för andra gången så rev hon bokstavligen avdelningen, för hennes känslor var så outhärdliga. Psykosen klingade så småningom av och byttes av till ångestattacker, men sedan kom det några ljusglimtar här och där. Efter sju år hörde hon en röst som sa; ”Är det inte dags nu?”

– Jag visste direkt vad rösten menade. Fysisk aktivitet! Hon hade en personlig tränare i en vecka och schemalade framstegen:

– Jag ökade en halv centimeter i längd!

Hon provade också basal kroppskännedom. Det gör att kroppen och själen funkar ihop. Mona skaffade en liten hund, Myran. Hunden gör att hon måste gå upp och gå ut och inte bara ligga under täcket.

– El Camino, 80 mil, norra Spanien, sex veckor. Den väldiga ångesten försvann. Fysiken var det enda som fanns – och ångesten har inte kommit tillbaka!
Hon gick igenom och ut ur ångesten. Hon målar. Bildvalet har ändrats med tiden. Hon har arbetat som arkitekt i 25 år, men hon kan inte gå tillbaka till det. Hon gör med händerna och kroppen.

VAD GÖR JUST DIG FRISK?
Jill Taube är psykiatriker, en dansande doktor som fattat stort tycke för hur vi kan påverka vår psykiska hälsa med hjälp av goda levnadsvanor? Jill jobbar i Division Psykiatri i Landstinget i Värmland i ”Bättre levnadsvanor”-projektet.

– Det är livsviktigt med fysisk aktivitet och bättre sömn mot ångest och deppighet. Hon talar också på Världsdagen för psykisk hälsa. – Själ och kropp hör ihop för psykiskt välbefinnande.

Vad är det som gör en sjuk? Det finns inget vi och dem, alla kan drabbas av psykisk ohälsa. Psykiatrer jobbar med patogenes, vilket betyder att man letar efter symtom och sätter diagnos utifrån dem. Det är så det ska vara. Men vad man inte får glömma är komplementet; vad är det som gör just dig frisk?

– Mat, alkohol, tobak, fysisk aktivitet. Vi måste guida för att väcka frågan, säger Taube.

STJÄL FRISKA ÅR!
Depressioner förkortar livet med 20 år för kvinnor och med 17 år för män. 20 procent av arbetskraften under ett år försvinner och det är 40 procent av sjukförsäkringskostnaderna.
– Bra kondition skyddar mot depression, det visar värnpliktsstudier!

Text & illustration:
Maria Lundby Bohlin
Foto: Per Rhönnstad

Hjärnkoll på världsdag

monaDet finns många negativa föreställningar om psykiskt sjuka människor. Kan de jobba, är de mindre begåvade, blir de aldrig friska? Fördomar utestänger människor från vardagslivet och arbetslivet. Det har Hjärnkoll jobbat med för att stoppa.

ASP Bladet var på avslutningsfest på Karlstads stadshotell den 10 oktober, då Hjärnkoll hade en avslutning samtidigt som den årliga världsdagen för psykisk hälsa. Firandet av Världsdagen arrangerades i Värmland av Hjärnkoll i samarbete med Karlstads kommun och Värmlands läns landsting.

ASP Bladet passade på att ställa några frågor till Mona Noreklint, som var en av två kampanjledare.
– Hela grejen med Hjärnkoll är att vi vill gå ut och berätta och minska den negativa synen på psykisk hälsa. Du behöver inte alltid ha egna erfarenheter, du kan ha någon närstående som har eller har haft problem med psykisk ohälsa.

Mona Noreklint är även ambassadör med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Den andra kampanjledaren är Lotta Lagneryd.

Vilka står bakom kampanjen Hjärnkoll?
– NSPH, vilket står för Nationell samverkan för psykisk hälsa. Den drivs också med myndigheten Handisam, berättar Mona.

Du är ju själv en ambassadör, vad gör en sådan?
– Vi berättar om våra eller andras erfarenheter av att ha psykisk ohälsa. De berättar om sina upplevelser, erfarenheter av vården, omgivningens reaktioner och arbetet med att komma åter till ett vanligt, vänligt liv. Många av de 340 ambassadörer som finns utsprida i hela Sverige utgör ryggraden av Hjärnkoll. I Värmland finns det 14 stycken ambassadörer.

Har ni uppnått det ni ville med kampanjen?
– Vi har åstadkommit en hel del av det vi hade tänkt oss. Vi hoppas att människor våga prata i mycket större uträckning idag än förut. En stor anledning till kampanjen var att vi trots psykiska olikheter, ska ha samma mänskliga rättigheter. Vi får hoppas att den negativa synen har minskat. Den är förvisso kvar, men jag tror fler törs ta i frågorna.

Vad gör du idag och vad kommer du jobba med längre fram?
– Jag kommer förmodligen vara en del av kampanjen nästa år 2015. Jag har en tillsvidare anställning på landstinget och sen tror jag och hoppas att jag ska jobba med den nya patientlagen. Det är en lag som antogs av riksdagen 12 juni 2014, och börjar gälla den 1 januari 2015. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens inflytande av sin egen vård.

Några avslutande ord från Mona:
– Låt oss hoppas vi har rivit ett par murar och att fler kan prata om psykisk ohälsa tack vare kampanjen. Min egen erfarenhet är att många musiker och flera kändisar har gått ut och pratar både på tv och andra tillställningar. Ju fler som kan prata om detta ämne desto mindre krystat blir det. Med mer kunskap så motverkar vi fördomarna. Det finns många förställningar om sånt vi inte vet så mycket om. Man behöver inte vara expert på området för att göra skillnad. Öppenhet är en bra medicin mot mycket. Låt oss börja där.

Text: Christer Adrian
Foto: Per Rhönnstad

Hur bokar du en ambassadör? – Mona Noreklint berättar:
– Vill man boka en ambassadör för att få reda på mer om psykisk hälsa så går man ut på nätet: www.nsph.se och klickar på Hjärnkoll.
Där hittar man information så att man kan direkt boka en ambassadör.

En inspirationsdag om återhämtning

En inspirationsdag under rubriken ”Återhämtning, inflytande och delaktighet” anordnades 29 maj av FoU Värmland, Inflytanderådet, Brukarrådet och Karlstads kommun. Syftet med föreläsningsdagen var att stimulera och inspirera det framtida arbetet så att det blir mer återhämtningsinriktat.

Inspirationsdagen i Bibliotekshusets sessionssal hade lockat brukare, personal och andra berörda parter till en dialog om återhämtning och brukarinflytande. Inbjudna talare var Mona Noreklint och Lotta Lagneryd, Katarina Grim samt Alain Topor. Topors föredrag behandlas i ASP Bladets skribent Christer Adrians artikeln här bredvid.

Personliga betraktelser
Mona Noreklint och Lotta Lagneryd berättade om sina erfarenheter om återhämtning efter psykoser. Med personliga betraktelser ur livet förklarade de hur psykoserna påverkade deras verklighetsuppfattning och hur återhämtningens olika faser kan se ut.

Mona Noreklint talade om tillfällen när röster i hennes huvud tog över tillvaron. Det började en dag när hon kom hem från jobbet, allt var som vanligt tills Mona såg för sitt inre en liten pinne på golvet. Helt plötsligt gjorde den en snygg parabel eller båge. När hon gick närmare såg hon att pinnen egentligen var henne själv.
– Sedan kommer rösten som säger: så där ska du göra, visst är det snyggt? Gå ut på balkongen och ställ dig på balkongräcket och sedan gör du en lika snygg parabel, berättade Mona.

Rösten fortsatte att dyka upp, men endast när Lotta var ensam, inte i sällskap med andra människor. Den manande henne att hoppa från balkonger både hemma och på jobbet. Vid ett senare tillfälle var det inte bara en röst, utan antalet röster växte och växte, vilka uppmanade henne att hoppa. Men genom att klara av att ignorera rösterna, tystnade dem tillslut.
– Det svåraste för mig är när jag inte kan skilja på vad som är vår gemensamma värld och det som är min alldeles egen värld, sade Mona.

Lotta Lagneryd berättade att hon just nu hade återhämtat sig ganska bra. Återhämtning handlar även om det som sker på längre sikt. Lotta förklarade att den lilla återhämtningsfasen som sker just nu, påminner om den längre återhämtningen fast i mindre skala.

Lagneryd fortsatte sitt resonemang med att hänvisa till en bok om återhämtning. Boken ”Rethinking madness” skriven av Paris Williams behandlar just återhämtning från psykisk ohälsa. Den nämner tre saker som är viktiga i återhämtningsprocessen. Den första är att få kontakt med livskraften. Tillit är den andra viktiga delen som handlar om tilliten till själv, sina nära och kära och personer som man inte känner.
– Den tredje delen är meningen. Att man på något sätt lär sig något, att man får en mening i det. Det här tre delarna påverkar varandra. Om det finns en mening, får man en större tillit och har större tillit till sin kropp. Då känner man sig centrerad i sin kropp och i kontakt med livskraften, förklarade Lotta.

Inflytande, bemötande och återhämtning
Katarina Grim, samordnare för brukarinflytandefrågor på FoU Välfärd Värmland, har också egen erfarenhet av psykisk ohälsa, talade om hur inflytande och delaktighet påverkar den egna återhämtningen.

Inflytande, bemötande och återhämtning är nära inflätade i varandra, sa Katarina Grim. Återhämtning är en personlig process, man kan inte återhämta någon annan.
– Samtidigt är det så att varje möte man har, inte bara de möten man har med läkaren, har betydelse för ens återhämtning. Samtliga möten och interaktioner med alla yrkesroller kan främja eller hämna återhämtningen. Man brukar säga att det går inte lära ut metoder för återhämtning, men man kan ge den en bra grogrund och vårda den som en ömtålig planta, sade Grim.

När det gäller inflytande, så ska alla ha möjligheten att påverka de verksamheter vi använder. Det rådande synsättet är att det är professionen som ska lösa brukarnas problem. Men nu har det skett en förändring mot att individen ska få mer inflytande över sin situation, att denne tar aktiv del i de beslut som rör hans eller hennes liv.
– Brukarinflytande handlar inte om att det ska ske på professionens bekostnad. Att brukarna får mera makt, behöver inte betyda att professionens status ska devalveras, menade Katarina Grim.

– Jag tror att allt beteende och alla beslut som handlar om att ta rodret i sitt eget liv, det aktiverar och stimulerar de friska sidorna i en. Så även om det är små saker man får inflytande över, är det viktigt, menade hon.

Text: Henrik Sjöberg

En överbryggande mål-tid

Den 3:e maj samlades vid lunchtid ett 40-tal personer på Stadshotellet för en överbryggande mål-tid. Måltiden var en manifestation inom ramen för kampanjen (H)järnkoll.

Vilka bjöd in?
De som bjöd in till denna lunch är Värmlands ambassadörer från den treåriga satsningen (H)järnkoll. Satsningen är initierat av regeringen och syftar till att förbättra allmänhetens attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Syftet med manifestationen var, att ge ljus åt det speciella samtal som kan uppstå när människor med olika erfarenhet fredligt delar en måltid, och den viktiga överbryggande funktion det kan ha.

Vilka kom?
Hälften, ett 20-tal, av gästerna hade själva erfarit psykisk ohälsa i någon form. Den andra hälften var personer som genom sitt arbete kommer i kontakt med sådan problematik.

På fler platser
Samma dag hade (H)järnkoll manifestationer på 23 platser runtom i Sverige.

Mål-tiden
Inledningsvis minglade man runt efter att ha fått reda på sin bordsplacering. Totalt var det fem bord. Vid varje bord fanns en attitydambassadör, vilka är: Mia Carlström, Pernilla Edberg, Lotta Lagneryd, Susanne Mellqvist och Mona Noreklint. Efter att vi hade satt oss vid respektive bord, hölls ett välkomsttal av Mona.

Hon talade om syftet med tillställningen, presenterade de andra ambassadörerna och berättade att hon själv hade erfarenhet av psykossjukdom. Hon har sedan flera år tillbaka varit symptomfri och det borde vara ett bevis för att det går att bli frisk från psykisk sjukdom, vilket är en av fördomarna hos allmänheten – att det inte går. Sedan var det dags att inmundiga måltiden.

Vid vårt bord valde vi att presentera oss för varandra; det var en präst från Svenska kyrkan, en kvinna som var engagerad i Qvinnoqulan, en psykiatrisjuksköterska, en kvinna med erfarenhet av depression, jag själv med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, en journalist från VF, en man som brukar vara på Futurum-länkarna, en kvinna som jobbar på Patient- och medborgarservice och slutligen Mona Noreklint som är en av Värmlands fem attitydambassadörer.

Presentationsrundan ledde till att vi lättare kunde samtala med varandra kring bordet, och det gav också den överbryggande funktion som var meningen. Vi möttes som människor och inte som patient eller personal. Förutom den goda samvaron och den goda maten, kunde man även avnjuta sång och diktläsning.

Ballonguppsläpp
Avslutningsvis, som en final på denna överbryggande mål-tid, släppte man vid 14-tiden upp röda heliumfyllda ballonger i skyn. På ballongerna kunde man läsa: ”Våga prata om psykisk ohälsa!”

Text: Karl Peter Johansson