I fokus: Brottsofferjouren

I Fokus har träffat Monica Ekström, som är Brottsofferjourens ordförande i Värmland. ASP Bladets reporter träffade henne för att prata med dem om vad deras verksamhet och vad den går ut på.

Brottsofferjourens uppdrag är att stötta brottsoffer, vittnen och anhöriga. Det finns många svåra och ovana situationer som man ställs inför i en rättegångssituation.

– Vi är professionella medmänniskor, förklarar Monica Ekström.

Det är just det som det handlar om. Att vara en medmänniska och ge stöd och kraft åt en person som är i ett utsatt läge.

Brottsofferjouren är en ideell organisation som i Sverige har funnits sedan 1984, sedan början av 1990-talet har de även existerat i Värmland. Enligt lag måste det vid varje tingsrätt finnas ett vittnesstöd, Brottsofferjouren tillgodoser detta behov.

I Sverige finns det lokala brottsofferjourer på ett nittiotal platser. I Värmland finns det tre, Brottsofferjouren Värmland företräder i dag tio värmländska kommuner. Dessa är: Karlstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Kil, Säffle, Sunne, Hagfors, Munkfors och Torsby.

Det är kommunerna som till största delen finansierar Brottsofferjourens verksamhet. När det gäller vittnesstödet får jouren dessutom bidrag från Brottsoffersmyndigheten, eftersom stödet är lagstadgat.

För att bli brottsoffer- eller vittnesstödjare behöver man gå en 30-timmars utbildning. I den ingår också handledd praktik. Vittnesstödet finns alltid på plats när det är domstolsförhandlingar vid tingsrätten. De personer som stödjer gör det på ett medmänskligt sätt.

– Vi pratar inte om det särskilda rättegångsmålet, utan berättar om hur det går till i en domstolsförhandling, säger Monica Ekström.

Det kan även vara så att ett vittne hör av sig till Brottsofferjouren och säger att en person ska upp i rätten om två veckor. Då kan man få möjlighet att besöka rätten innan rättegången och få sig förklarat hur en förhandling går till.

Det är positivt att vara väl förberedd innan domstolsförhandlingen.

– Det kan vara skrämmande när man kommer in i Tingsrätten, som ju har sin stora stentrappa. Man kan känna sig ganska liten, berättar Monica Ekström.

Det vanligaste ärendena där de ger stöd, handlar om misshandel, i vilka fall huvuddelen av brottsoffren utgörs av kvinnor. Våldet sker oftast inomhus och i nära relationer. Men det finns även män som drabbas. Brottsofferjouren hjälper alla som behöver stöd och hjälp, oavsett om det finns en polisanmälan eller inte.

– Sedan finns det en del personer ringer hit själva innan de har polisanmält, då försöker vi att hjälpa och stötta dem, så att de kan polisanmäla, säger Ekström.

De flesta personer som får kontakt med Brottsofferjouren kommer via polisen. Polisen är skyldig att meddela brottsoffret att det finns en brottsofferstödjande verksamhet. Polisen skickar listor till Brottsofferjouren där det står vilka personer som vill ha brottsofferstöd. Listorna innehåller kontaktinformation och vilken typ av brott det rör sig om. Sedan ringer Brottsofferjouren upp personen i fråga och tar reda på hur situationen ser ut.

Omfattningen av stödet varierar, för en del människor räcker det med ett samtal, medan andra behöver tio till femton olika insatser. Monika Ekström tror att utmaningarna kommer att bli större i framtiden. Hon ser också att det finns områden, exempelvis kring hedersrelaterat våld, som Brottsofferjouren behöver utveckla i framtiden.

– Det händer hela tiden nya saker i samhället. Det gäller att anpassa oss till den tid vi lever i, avslutar Monica Ekström.

Text och foto: Henrik Sjöberg

Tema val: Psykiatrin

I september får alla medborgare i Sverige rösta i tre val. Till kommunen, landstinget och till riksdagen. Två av våra reportrar har undersökt och frågat representanter för de olika partierna vad de vill göra inom missbruksfrågorna respektive psykiatrin. Vi presenterar därför stolt Tema Val.

Valet till landstinget är något som berör alla brukare och de som någon gång behöver stöd för sin psykiska hälsa. ASP bladet varit i kontakt med ett antal representanter för de olika politiska partierna för att fråga dem hur de vill utveckla psykiatrin i länet. Vi träffade miljöpartisten Asso Zand på Stora Torget. Öriga representanter svarade via mejl.

Ulric Andersson, Socialdemokraterna:

Psykiatrin har under de senaste åren utvecklats från att ständigt ha varit ifrågasatt till att fungera allt bättre: Det finns en tydlig inriktning och det har skapat framtidstro hos såväl personal som patienter. De stora satsningarna som nu görs på ett nytt psykiatrihus i Karlstad har naturligtvis bidragit till detta. Vi är idag inte beroende av hyrläkare i samma omfattning som tidigare utan har nu lättare att rekrytera fast personal. Jag är väl medveten om att inte allt är till belåtenhet hos alla men inför framtiden står vi väl rustade att klara behoven inom psykiatrin på ett bra sätt. Inflyttning i det nya psykiatrihuset kommer att ske under våren 2010.

Monica Ekström, Vänsterpartiet:

Det händer ganska mycket inom psykiatrin de närmaste åren eftersom ett nytt psykiatrihus kommer att stå klart i början av 2011. Detta kommer självklart att bli ett stort lyft för psykiatrin då all slutenvård samlas ”under ett tak”. Vänsterpartiet anser vidare att öppenvårdspsykiatrin måste vidareutvecklas, dvs. att man tar hand om människor med psykisk sjukdom ute i sina hemmiljöer på ett sådant sätt att de slipper inläggning så långt det är möjligt. Vi vill också se till att personer med ätstörningar får ett bättre omhändertagande.

Förutom detta är det också viktigt att psykisk ohälsa förebyggs på ett bra sätt. Här pågår ett arbete tillsammans mellan landstinget och länets kommuner. Det är också viktigt att samverkan med RSMH utvecklas på ett bra sätt. Här tror jag att det finns mycket att göra.

Asso Zand, Miljöpartiet:

ASP bladet träffade miljöpartisten Asso Zand på torget. Inom psykiatrin vill Asso satsa på utvecklingsinsatser, uppdatera sig på nya metoder, satsa på medicinsk forskning och utveckla stödet till anhöriga. Asso anser vidare att det är bra att psykiatrin koncentreras till det nya psykiatrihuset i Karlstad, men att alla småkommuner ska fortsätta få ha sina kliniker tillgängliga. Tidiga diagnoser är viktiga för det minskar samhällets kostnader, han anser även att en större statlig finansiering behövs. Han vill även se mer personal inom psykiatrin.

Följande representanter ur den borgerliga Värmlandsalliansen gav oss ett gemensamt svar:
Fredrik Larsson (M), Eskil Johansson (C), Erik Jansson (SIV), Gert Ohlsson (FP), Elisabeth Kihlström (KD)

Under många år har den psykiatriska vården varit eftersatt. Alltför många har inte fått den vård och det stöd som de har behövt. Ansvaret för att komma till rätta med bristerna måste tas gemensamt av stat, kommuner och landsting. För patienter med psykisk ohälsa är det nödvändigt att snarast få möta personal med rätt kompetens. Det kan vara en psykoterapeut, psykolog, psykiatrisjuksköterska, kurator eller sjukgymnast som vidareutbildats inom psykiatrin.

Vi vill öka den psykiatriska kompetensen på vårdcentralerna, samtidigt som dessa får ett utvidgat uppdrag att behandla psykisk ohälsa med särkskilt fokus på ungdomar och unga vuxna. Detta torde avlasta de öppenpsykiatriska mottagningarna och troligtvis även den psykiatriska slutenvården. Framför allt skulle det psykiska lidandet minska och vården effektiviseras.

Det bor idag människor i kommunala boenden eller för sig själva som skulle behöva ytterligare stöd på grund av att de mår psykiskt dåligt. Det är viktigt att även närstående får det stöd de behöver. Människor ska inte heller bli kvar inom den slutna psykiatriska vården längre än nödvändigt men för att de ska klara sig utanför slutenvården behöver öppenvården stärkas och få större befogenheter för behandling.

Ett boende där landsting och kommun delar ansvaret kan ge människor med psykisk sjukdom eller psykisk ohälsa möjlighet att klara av sin livssituation på ett bättre sätt. Vi vill därför, i samarbete med kommunerna i Värmland, skapa mellanvårdsplatser för personer med psykisk sjukdom eller psykisk ohälsa.

Text: Olle Stagnér