Växtplats Viken

Charlotta Hedström, diakon i Vikenkyrkan, önskar alla varmt välkomna till en gemenskap som ska vara öppen för alla. – Idag öppnar vi dörrarna och bjuder in till vårt gemensamma vardagsrum och kök.

Invigningstalet fortsätter med Monica Persson, socialdirektör på arbetsmarknads- och socialförvaltningen, hon önskar alla varmt välkomna. Hon har med sig Per-Inge Liden, ordförande för arbetsmarknaden och socialnämnden samt Marita Halvarsson, avdelningschef på vuxenavdelningen.

I talet berättar Monica hur idén föddes. Hon satt på sitt kontor vid Kungsgatan och funderade på hur man kan lösa olika frågor angående människor som har problem eller någon form av utanförskap i samhället.

– Som socialdirektör företräder jag arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Där ansvarar jag för sociala frågor som gäller olika svårigheter för människor, berättar Monica.

Funderingar
På samma gång funderade diakon Charlotta Hedström på hur man ska kunna hjälpa. Ingemar, som har haft ett långvarigt missbruk bakom sig, satt även han på sitt håll och funderade på hur man ska lösa situationen. Det var många olika frågor som dök upp och behövde besvaras. Ingemar som i dag har varit nykter och drogfri i ett par år ville göra något för att hjälpa andra. Han jobbar nu för att stötta sina medmänniskor i Vikenkyrkan.

– Jag satt på min kammare och tänkte, medan Ingmar och hans bror satt på sin och tänkte, och i dag inviger vi Växtplats Viken, säger Charlotta.

Växa fram
Genom Ria blev Ingemar tipsad om Charlotta, varpå han och hans bror Tommy tog kontakt med henne. Där kom de fram till att alla tre hade haft liknande tankar. Från detta möte där de började samarbeta tillsammans, tog det cirka ett år från planering till slutresultat. Det är utifrån Charlottas verksamhetsplan de har jobbat.

Ingemar och Tommy hade också varit i kontakt med kommunen för att berätta att något behöver göras för missbrukare. Där träffade de Per Johansson som tände på idén. Monica Persson blev kontaktad, och efter några möten bjöds också Charlotta med varpå allt knöts samman och föll på plats.

Tanken
Charlotta har jobbat som diakon både inom Ria och Stadsmissionen. Hon berättar att det finns många människor som tycker att de inte passar in någonstans. Det var under dessa förhållanden som tanken växte fram att man skulle öppna en drogfri verksamhet dit alla människor är välkomna.

– Det finns så många ensamma människor, som är långtidssjukskrivna, ensamma eller lever i någon form av missbruk, berättar Charlotta.

Hjälpa
Ingemars dotter Sandra, som är beteendevetare i psykologi, har stöttat sin pappa i hans idé om att hjälpa andra människor. Hon säger att man måste våga sätta ned foten.
– Den drabbade måste nå botten innan det vänder tillbaka för att bli bättre, berättar hon.

Plan
– Under behandlingstiden bör man besöka personerna för att göra en planering. Att ha en plan att erbjuda när personen kommer ut underlättar och är ett steg i rätt riktning. Det är viktigt att vara med från början så inte personerna faller tillbaka i sina dåliga vanor, tillägger Ingemar.

Idén fick han efter att ha varit på behandlingshem ett antal gånger. Om det inte finns något att gå till eller inget att göra, då är det lätt att falla tillbaka.

Detta kan nu Växtplats Vikenkyrkan hjälpa till med, är tanken. Alla ska vara välkomna, gammal som ung, ensam eller tillsammans.

– En mötesplats där man känner sig välkommen, en plats där man kan vara med för att påverka från början, säger en nöjd Marita Halvarsson.

Kristina Traulsen, som är präst i Vikenkyrkan, hoppas att det kommer att växa och bli stort.

– Jag finns till om någon vill prata, jag har mitt rum här bredvid, avslutar Kristina.

Text och foto:
Lotta Tammi

Invigning av Aktivitetscenter 19 November

En efterlängtad invigning

Nu har äntligen Solatassen flyttat in i nya lokaler på Våxnäs. Det har varit en snårig resa som startade med den förödande branden för snart två år sedan. Lördagen tredje maj 2014 var det stor invigning för allmänheten och inbjudna politiker samt företrädare från Karlstads kommun.

I vårvarmt solsken invigdes Solatassens nya lokaler av Arbetsmarknads och socialnämndens ordförande Johanna Larsson.

– Jag har fått äran att klippa bandet till Solatassens nya lokaler. Jag måste säga det, att när jag träffade det här gänget första gången, blev jag jätteimponerad av vilken kraft och engagemang som finns. Sedan dess har jag varit en förespråkare för Solatassen, säger Johanna Larsson.

Med de orden klipptes bandet, som dagen till ära utgjordes av hopknutna hundbajspåsar, dörrarna öppnades till de stora och fina lokalerna. Snart fylldes de ljusa rummen med människor och ivriga hundar som ville utforska allt det nya.

Karlstads kommun representerades av socialdirektör Monica Persson som lovordade Solatassens kooperatörer för en fantastisk prestation.

– Jag är väldigt imponerad av kooperatörerna och hur de fått till det här. Helt otroligt! Det är nog väldigt många människor som hade gett upp för länge sedan, menar hon.

Arbetsmarknads och socialförvaltningen har brottas med många svåra frågor sedan branden i augusti 2012.

– Vi på förvaltningen måste ju ställa upp, men den kunskap vi hade räckte inte till. Det var alla möjliga frågor som plan- och byggfrågor, tekniska och juridiska frågor. Det var mycket som hände på samma gång. Om man ska få ihop allt det här, måste man ha tillgång till all den kunskapen, förklarar Monica.

För Solatassen har tiden sedan branden till invigningen varit en berg och dalbana. Men nu finns det chans till en nystart och en mer stabil tillvaro för kooperativet.

– Nu känns det otroligt skönt och en jättelättnad. Det känns nästan overkligt, säger Rebecca Johansson, kooperativet Solatassens ordförande.

Rebecca menar att lokalerna är ypperliga för verksamheten. När alla hundbås är klara, kommer det finnas plats för över trettio hundar. Det kan jämföras med Solatassens temporära lokaler i Råtorp där 19 hundar kunde tas emot.

Det stora utrymmena kommer att bli ett lyft för Solatassen som nu kan se ljust på framtiden.

– De här lokalerna är på 400 kvadratmeter och har tidigare varit kontor, berättar Rebecca Johansson, Solatassens ordförande.

Hon berättar vidare att de hittade den gamla kontorslokalen på den privata marknaden. Det krävdes en omfattande uppfräschning eftersom lokalerna hade stått orörda i nio år. Exempelvis fanns det inget kök och ventilationen var i dåligt skick. Ett lokalt byggföretag anlitades för den omfattande ombyggnationen.

– Allt båsbyggande och målande har vi gjort själva. Vi har lagt in mycket pengar till iordningställandet men vi ser det verkligen som en investering, avslutar Rebecca.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Per Rhönnstad

Bland flyttlådor och inflyttningsglädje på Malmtorgsgatan

I skrivande stund står tomma flyttlådor kvar på gruppboendet vid Malmtorgsgatan, som vittnar om flytten från Fagottgatan. Flera personer, brukare och anställda, rörde sig mot centrala Karlstad, för att landa bredvid asylboendet Orion.

När chefer från Vuxenavdelningen, socialdirektör Monica Persson och nämndens ordförande Johanna Larsson gör entré, möts de av en både ombonad och trevlig atmosfär. Det luktar nytt i lägenheterna, och de är inredda i modern stil. Dagen till ära samlades boendets personal för att tillsammans med detta finfrämmat låta verksamheten förklaras invigd.

– Personalen har gjort ett jättefint jobb i flytten. Det är jättebra här och vi har varit igång i ungefär en månad, berättar enhetschef Stefan Berndtsson för ASP Bladet.
Gruppboenden finns i lite olika former, med sovande eller vaken nattpersonal, för att passa olika personers skilda behov. Gemensamt för samtliga personer som bor här är att de behöver extra stöd i vardagen. Det kan även ofta finnas olika typer av sociala aktiviteter, personalen funderar i skrivande stund på huruvida de ska börja laga mat gemensamt med brukarna. Samtidigt är det till syvende och sist en samling hem, där personer ska kunna leva ostört och göra saker som folk gör mest. För Stefans del har han känt av utvecklingen och skillnaden som uppstod i bytet av lokaler.

– Det är jättekul med en ny verksamhet, boendet på Fagottgatan var bra det med, men var kanske inte anpassat på samma sätt, tänker Stefan.

Två olika världar
Han ser en fördel med att de ligger ”vägg i vägg” med en helt annan typ av social verksamhet. Besökarna fick sig en titt på den – asylboendet Orion, vilket ligger en våning ovanför. I Orions fall är det ensamkommande flyktingar i ung ålder, utrustade med en vilja att upptäcka Sverige, som har lägenheter hos dem. Stefan berättar att deras egna brukare kommer bra överens med de ensamkommande, de upplevs som väldigt artiga.

– Våra brukare ska kunna träffa deras brukare, och se andra personer, säger Stefan.
På Malmtorgsgatan finns flera boendestödjare. En av dem är Per Larsson, han tycker det känns bra att vara här – han har funnits med ända sedan Fagottgatans gruppboende startade upp.

– Det är spännande med både större lokaler och fler brukare. Det känns väldigt roligt att vara med och starta upp ett nytt boende. Det verkar som att brukarna som kommit hit verkar trivas väldigt bra. Vi kommer att jobba mer individuellt med de boende. Det blir ett helt annorlunda arbetssätt och jag ser bara positivt på framtiden, berättar Per.
När undertecknad lämnar husen och dess respektive verksamheter, tänker han att de nog kommer att trivas rätt bra här. Aftonsolen lyser upp de kala grenverken och den tidiga decemberkylan håller ett löfte om vinter i sin famn – då är det särskilt skönt att tänka att människor har ett hem att gå till.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Per Rhönnstad