Meddelarskydd nu även i privata sektorn

Rätten att lämna uppgifter till media, det så kallade meddelarskyddet, införs nu även i den privata sektorn. Flera remissinstanser har varit kritiska till förslaget samtidigt som många andra velat se meddelarskydd inom fler områden, skriver Dagens Juridik.

Meddelarskyddet, som hittills har gällt den offentliga sektorn, är inskrivet i Sveriges grundlag. Lagen innebär bland annat att en person som lämnar uppgifter till media om exempelvis missförhållanden på en arbetsplats har rätt att vara anonym. Skyddet innebär också att journalister har tystnadsplikt gentemot uppgiftslämnaren. Tystnadsplikten gäller livet ut och om man bryter mot den är det ett straffbart brott som kan ge böter eller fängelse upp till ett år.

Dagens Juridik rapporterar att Regeringen har efter en proposition till riksdagen beslutat att utöka meddelarskyddet att även gälla den privata sektorn. Lagändringen ska gälla inom privat- skola, vård och socialtjänst som till stor del finansierad av offentliga medel.

– Verksamheter som finansieras av våra gemensamma skattepengar ska vara trygga och hålla hög kvalitet. Anställda och uppdragstagare måste därför kunna påtala när de upptäcker missförhållanden, utan att vara rädda för att drabbas av repressalier, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i ett pressmeddelande på regeringen.se

Flera remissinstanser anser att fler verksamhetsområden borde omfattas av skyddet. Det gäller bland annat aktörer till Arbetsförmedlingen, häktesvakter, personer inom kollektivtrafik, apotek och personlig assistans. Friskolornas riksförbund har motsatt sig lagförändringen eftersom den enligt deras tolkning inte gör undantag för företagshemligheter.

– De som jobbar i privata skolor som är finansierade med offentliga medel ska ha rätt att påtala missförhållanden på sin arbetsplats. Vi arbetar vidare med förslag som innebär att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor, meddelar utbildningsminister Gustav Fridolin på regeringens hemsida.

Text: Ylva Alsterlind

Skärpta regler för asylsökande

Sveriges Television Nyheter rapporterade i februari att Moderaterna lämnat in ett förslag till regeringen, om att kommuner ska kunna neka försörjningsstöd till asylsökande som fått avslag. I mars tog regeringen beslut om att dra in rätten till boende- och dagersättning för asylsökanden som fått nej. Syftet är att personer som fått avslag ska lämna landet.

– Vi behöver de här platserna till andra asylsökande och då måste man se till att de som fått nej åker hem igen, meddelade migrationsminister Morgan Johansson Dagens Nyheter.
Det räcker inte, anser Moderaterna som också vill fördubbla preskriptionstiden för asylsökande som idag är 4 år. Många går under jord och lever gömda tills de kan söka asyl igen, aviserade Johan Forssell (M) till Expressen.

Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin meddelade i slutet av februari att Sverige bör ha som mål att klara av att ta emot 150.000 asylsökande i år, något som oroar Moderaterna.

– Vi som svenska politiker måste ta ansvar för Sverige här och nu, menar Johan Forssell (M). Hur ska det gå till? Jag ställde frågan till Morgan Johansson och han svarade att det inte går. Det är ett bra besked men jag konstaterar att det finns olika uppfattningar i regeringen, säger Forssell till Expressen.

– Vi ska skapa ett mottagande som gör att välfärden fungerar för alla som bor i Sverige. Det är vårt löfte, framför Statsminister Stefan Löfven (S) till Expressen, efter ett tal om den svenska välfärdsmodellen på ett servicehus i februari.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Robert Halvarsson