Fysisk aktivitet på recept – en växande trend

Idag används i allt större utsträckning fysisk aktivitet på recept (FAR) som ett komplement eller alternativ till läkemedelsbehandling.

Receptet skrivs ut av läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast, men ordinationen sker alltid i samverkan med patienten. Landstinget i Värmland skriver på sin hemsida att fysisk aktivitet på recept bara får skrivas ut till personer över 18 år.

Enligt Socialstyrelsens hemsida består behandlingen av en angiven fysisk aktivitet som ska utövas ett visst antal minuter i veckan. Stöd och uppföljning ingår. Aktiviteten kan vara allt från skogspromenader till organiserad gruppträning.

– Promenader och stavgång är de aktiviteter som förskrivs mest här hos oss, säger Ulrika Sälgeback, sjukgymnast på Friskvården i Värmland. Hon berättar att fysisk aktivitet på recept har används i Sverige sedan våren 2005.

År 2013 skrev Friskvården i Värmland ut cirka 1000 recept, men Ulrika förklarar att mörkertalet är stort, eftersom de som klarar sig utan extra stöd inte syns i den statistik hon och hennes kollegor har tillgång till. Sammanhållna siffror från 2010, som Radio P4 Värmland tagit del av, visar dock på 2000 utskrivna recept för Värmland i sin helhet. Sju av tio patienter som får fysisk aktivitet på recept utskrivet är kvinnor.

– Så är det både i Sverige och internationellt, men varför det är så vet jag inte, säger Ulrika.

Motion ger många hälsovinster
I Värmland är det vanligast att patienter som får fysisk aktivitet på recept är mellan 41 och 60 år när det gäller män, och mellan 21 och 50 år när det kommer till kvinnor.

Organisationen Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) har i samarbete med Läkaresällskapet skrivit på sin hemsida, att man rekommenderar minst 150 minuters motion i veckan för personer över 18 år. Detta för att förebygga till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet och psykisk ohälsa, samt behålla eller förbättra sin fysiska prestationsförmåga.

Friskvården i Värmland tar emot patienter som behöver extra stöd att komma igång med sin motion.

– Utifrån de som kommer till oss är övervikt den främsta orsaken, säger Ulrika. Hon berättar att andra vanliga problem är smärta i rörelseapparaten, högt blodtryck och diabetes.

Friskvården i Värmland erbjuder vägledande hälsosamtal, olika motionsgrupper och uppföljning av aktiviteten. För att underlätta uppföljningen och ytterligare motivera patienten att fullfölja receptet använder sig Ulrika och hennes kollegor av en s.k. aktivitetsdagbok. I dagboken ska patienten anteckna sin motion och vad han eller hon äter. Ulrika berättar att följsamheten för fysisk aktivitet på recept är större än den för läkemedelsbehandling, och ser en trend i hur vi förhåller oss till vår egen hälsa.

– Man har gjort undersökningar på vårdcentraler, där man bland annat har frågat om patienten vill att vårdpersonalen ska ställa frågor om hans eller hennes levnadsvanor. Det var över 90 procent svarade ja på den frågan. Det tycker jag är bra, man vill ta eget ansvar för sin hälsa, säger Ulrika.

Text: Therese Nilsson
Foto: Per Rhönnstad

Bättre levnadsvanor ger god hälsa

Yvonne Lowert (t.v) och Jill Taube (t.v)

Det har hänt mycket när det gäller hur den psykiatriska sjukvården ser på fysik aktivitet för patienter med olika psykiska åkommor. Om detta, samt mer, handlade den heldag kring ”Samtal om levnadsvanor”, som riktade sig mot personal i Division psykiatri.

Förr såg man inte koppling mellan motion och psykisk hälsa, utan i många fall råddes patienter att inte alls röra på sig. Idag har sjukvården tagit ett större grepp om brukarnas och patienternas fysiska och psykiska välmående. Brukarnas kropp och själ hamnar idag mer i förgrunden än tidigare.

Jill Taube och Yvonne Lowert är två psykiatriker som besökte Värmland under maj 2013, för att föreläsa och samtala om hur våra levnadsvanor påverkar oss psykiskt och fysiskt. De visade på hur motion och fysisk aktivitet är viktigt för välmåendet. Taube pekade bland annat på att ångest kan uppstå av att kroppen inte får vare sig bra kost eller motion.

– Jag kanske känner att jag har ångest, men det kan bero på att jag inte rör mig tillräckligt. Jag kanske går upp på morgonen, röker och drar i mig chips. Då är det klart som attan att kroppen och hjärtat går igång, och att jag får symptom som jag tolkar som ångest, menar Jill Taube.

Bland annat av denna orsak vill man bli flitigare att ta ett helhetsgrepp över patienternas både kroppsliga och psykiska hälsa. Insikten finns där; det hela hänger ihop! Många patienter med psykisk ohälsa upplever dessutom ibland att de saknar tydlig roll i samhället, det kan saknas någon bra sysselsättning att fylla livets timmar med. Träning kan även här fylla en funktion. Med hjälp av en träningsgrupp eller träningskompis som finns där som ett stöd, kan det vara lättare att komma igång.

I samband med träning för de med allvarligare psykisk ohälsa, kan det vara extra viktigt med rutiner. Det kan exempelvis handla om att försöka motionera vid regelbundna tider. Är man en grupp som tränar, som i en brukarförening, kan man skapa olika ansvarsområden kring träningen. Någon tar med gåstavar eller motionsutrustning. En annan bokar träningshall, eller ordnar med studiecirkelspapper. Tillsammans skapar man den viktiga känslan av att vara behövd.

– Det är viktigt att ha en uppgift i livet. Är man inte behövd, så mår man ännu mer sämre psykiskt, säger Yvonne Lowert.

Kropp och själ hänger ihop
När patienterna tas hand på ett bra sätt och får en mening med tillvaron resulterar det i ett bättre självförtroende. Yvonne Lowert menar att det finns mycket att vinna i att ändra dåliga levnadsvanor.

När det gäller patienter med tyngre psykiska sjukdomar, så mår de också bättre när de får möjligheten att röra på sig. Resultatet blir bland annat att patienterna får ökad kroppskännedom. De kan då lättare förstå att den molande huvudvärken kan bero på saker som högt blodtryck. Yvonne Lowerts berättar att den som är svårt sjuk får en försämrad förmåga att själv tolka symtomen, fysisk aktivitet kan vara en pusselbit som leder den sjuke rätt.

Grundläggande för var och en är dock, alldeles oavsett hälsobild: ju bättre flås desto bättre humör!

Text: Henrik Sjöberg och Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Fysisk aktivitet på recept:
Fysisk aktivitet på recept, även kallad FAR, är en metod som brukas inom sjukvård som ett sätt att ordinera akvitetet på ett strukturerat sätt. Grundläggande är att patienten har ett behov av öka mängden på sin motion. ”Den patient som får ordination – det kan handla om egen aktivitet som promenader, cykling, joggning eller träning i organiserad form som gympa, tennis och styrketräning – får också hjälp att hitta lämplig aktivitet”, skriver Jill Taube i sin bok Själ och Kropp.
Kontakta ditt landsting om du är nyfiken på detta!

Källa: Själ och kropp, Jill Taube

Artikeln har tidigare varit publicerad på Psykiatribloggen.

På jobbet: Maria Frisk, Friskvårdssamordnare på Haga Motion

Ålder: 57 år gammal.
Bor: Laxdalen på Rud.
Familj: Är gift och har en vuxen son med sambo, samt två barnbarn.
Drömresa: Till Jokkmokk och se marknaden.
Senast lästa bok: Mindfulness – medveten närvaro som levnadsstrategi av Viktoria Konterios.
Favoritmat: Fiskrätter.

”Vi behöver stötta och hjälpa varandra och inse att vi är viktiga och betyder någonting.”

Maria Frisk är personen som lagt grunden för Haga Motion. En verksamhet som hon har arbetat med över 20 års tid. Här finns mer än bara konditionsträning och en hel del olika aktiviteter för kommunens personal.

Berätta om din bakgrund, hur kom det sig att du grundade Haga motion?

– För 21 år sedan startade jag Haga Motion. Innan dess jobbade jag på som badmästare på Sätters vårdhem, som var ett hem för utvecklingsstörda. I min kontakt med personalen där märkte jag att det fanns de som inte tänkte på vikten eller ansvaret kring den egna hälsan. I ansökan för att starta ett friskvårdsprojekt för personalen där betonade jag tre saker i min ansökan: vikten av att ge handledning till personalen för att ta ett eget ansvar för sin hälsa. Att personalen behöver stöttas med hälsofrämjande åtgärder, för de är ju den stora resursen. Att förebyggande insatser har en samhällsekonomisk vinning och att ge handledning till personalen om vikten att ta eget ansvar för sin hälsa.

Var det ett medvetet val för dig att arbeta med motion och träning?

– Jag har alltid rört mig, idrottat och tävlat i gymnastik. Jag kommer ifrån ett mindre brukssamhälle tio mil norr om Karlstad som heter Lesjöfors. Det var mycket idrott där och det fanns inte så mycket annat att göra. Jag var inte heller särskilt intresserad av teori i skolan utan det som var viktigt för mig var rörelse. Det var nog därför jag kom in på den här banan. Sen har jag också intresserat mig för vart vi politiskt lägger resurserna i samhället. Det finns som sagt en samhällsekonomisk vinning i friskvård.

Hur förlorar samhället om man glömmer friskvården anser du?

– Vi skulle få fler sjukskrivningar. Vi har ju sänkt dem i samhället, men hur mår personer på arbetsplatserna och hur mår de som inte får ett arbete? Det blir hårdare och hårdare och det sker också en utslagning av människor. Det mår ingen bra utav. Vi behöver stötta och hjälpa varandra och inse att alla vi är viktiga och betyder någonting.

Vad motiverar dig i ditt arbete?

– När jag möter människor och märker att jag kan vara till stöd. Sedan är det alltid motiverande när det sker en a-ha upplevelse och personen förstår att man får lov och kan göra någonting själv. Jag tycker det är väldigt viktigt att utgå från varje individ när vi gör vår friskvårdssatsning här på Haga Motion. Vi säger att det här är ett friskvårdscenter där vi försöker ha ett bredare tänk. Jag känner också att man faktiskt kan göra en insats i samhället. Det driver mig att känna att jag faktiskt kan påverka, ge stöd till människor och påverka politiskt.

Jag har förstått att du är ute och föreläser också?

– Nu senast har jag föreläst om mindfulness. Förutom den dagen var det dock längesedan jag var ute på det här sättet. De sista två åren har jag haft kurser och utövat det själv under fyra års tid. Det är lite speciellt, för mindfulness är uppmärksamhetsträning och upplevelsebaserat. Det är därför inte helt enkelt att föra ut det genom en föreläsning, men jag tror att det gick bra! Det handlar om ett förhållningssätt till livet med en del grundstenar och verktyg till det som livet för med sig.

Har du märkt ett förändrat intresse för friskvård över åren?

– Ja, många är mer medvetna idag när det gäller hälsa. Förr stod friskvård mer för fysisk aktivitet och kost. Nu är det mer en helhetssyn. Men visst svänger det, nu behöver många lugnare alternativ, som mindfulness, uppmärksamhetsträning, yoga med mera. På senare år handlar det mycket mer om vad vi har i sinnet. Att man glömmer bort kroppen. Man kan säga att vi har blivit huvudfotingar, tankeströmmen är stor och vi blir bombarderade av intryck. Vi är mycket i dåtiden och ältar det som har skett eller befinner oss i framtiden. Att vi befinner oss här och nu tappar vi därför ibland lite grepp om. För 20 år sen var det mer tyngd på rehabilitering. Nu handlar det mer om förebyggande och hälsofrämjande insatser.

Vad är du mest stolt över att kunna erbjuda här på Haga Motion?

– Att vi har en helhetssyn på människan är mest stolt över. Vi jobbar mycket för att folk ska känna sig välkomna. Du ska kunna komma hit precis som du är och behöver inte ha de senaste kläderna. Jag tycker vi har ett ödmjukt förhållningssätt och våra kunder känner sig bekväma här hos oss. Naturligtvis är jag också stolt över att Karlstads kommun har ett eget friskvårdscenter.

 

Text: Robert Halvarsson

Foto: Henrik Sjöberg