Resultatskillnader i nationella prov

Skolverket presenterar siffrorna där det visar hur det gått för de värmländska niondeklassarna i de nationella proven.

Skillnaden är stor mellan skolorna i länet. Bäst i engelska är ”Engelska skolan” i Karlstad, med sina 18,3 poäng (av 20 möjliga).

Privatskolorna ligger högre i snitt än vad kommunala skolor gör. Privatskolorna fick i engelska 17,6 poäng, medan kommunala skolor fick 14,2. I matte ligger de privata skolorna också högre i resultat, med 13,7 i jämförelse med den kommunala som har 10,6. Även i Svenska ligger de privata högre med 14,2, jämfört med 12,9 för de kommunala.

Bland de kommunala skolorna ligger Hammarö bäst till i Engelska, där snittet ligger på 15,6. Sämst resultat i Engelska fick Storfors skola med 12,5. Hammarö skola ligger också högt i Svenska med resultatet 15,4. Jämförelsevis har Munkfors skola 10,4 i sitt resultat.

Precis som tidigare får tjejer generellt bättre provresultat totalt på de nationella proven. Ämnet eleverna lyckas bäst i är Engelska, vilket gäller både killar och tjejer.

Text: Lotta Tammi
Källa: NWT & VF

Vad är POSOM-GRUPPEN?

För tjugo år sedan gick kommunerna Karlstad, Hammarö, Grums, Kil, Forshaga och Munkfors samman med Svenska kyrkan för att bilda Psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM-GRUPPEN) som är ett stöd vid olyckor och katastrofer.

Verksamheten startade efter den svåra bussolyckan som skedde 1988 i Norge, där många svenska ungdomar från Kista i Stockholm var inblandade. Man såg hur bra Norge tog hand om anhöriga som drabbades, kring svåra stora händelser.

– Med kommunen och kyrkans hjälp, har man byggt upp en grupp av frivilliga människor, som ska kunna vara ett stöd för drabbade personer, vid svåra olyckor och större katastrofer, säger Pia Holmstrand.

POSOM-GRUPPEN består av cirka ett sjuttiotal frivilliga stödpersoner som tillhör Karlstadsregionen, i gruppen ingår Grums, Forshaga och Munkfors. Hela verksamheten leds och styrs av representanter från landstinget, skolor, fritidsverksamheter, räddningstjänsten, polis, svenska kyrkan, socialförvaltningarna och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB).

Aktiveras vid kris
Pia berättar vidare:
– Posom-Gruppen aktiveras när det sker en större olycka. Till exempel vid en bil, buss, tågolycka eller en brand. Gruppen stöttar och hjälper personer som blivit drabbade i samband med olyckan, eller andra tragiska händelser. Det är det ansvariga befälet på plats som ringer SOS-alarm och säger att det nu har skett en tragisk händelse och att familjen behöver stöd. Då kan man aktivera en eller två personer som åker ut och ger det stöd personerna behöver.

Vid en aktivering av gruppen, kan stödet bestå av att ordna de praktiska sakerna i ett kaotiskt skede. Den drabbade kanske behöver hjälp med att ringa in någon anhörig eller ett försäkringsbolag. Eller bara en medmänniska att prata med. Stödet ska vara en förlängning av samhällets ordinarie resurser, en första hjälpinsats, fram tills att landstinget, svenska kyrkan eller andra kommunala verksamheter tar över.

Bli en medmänniska
Den som uttrycker önskan att bli stödperson blir kontaktad av någon i ledningsgruppen för vidare samtal. Utbildningen sker i samarbete med Sensus, där man i första skedet lär sig att bäst ta hand om människor som har hamnat i katastrof. Beroende på typ av olycka/kris, försöker ledningen hitta posom-stödjare, som passar till det behov som händelsen har. De strävar efter också efter att få ett brett spektra på ålder och erfarenhet, och att stödjarna ska kunna jobba i den egna kommunen. Att alltid jobba minst två och två. Det ställs inga särskilda krav på förkunskaper, utan det är ditt intresse, av att vilja hjälpa och stötta dina medmänniskor i kris, som är den största meriten.

Text och foto: Lotta Tammi

Om du vill veta mer om POSOM eller bli stödperson, kontakta Räddningstjänsten via e-post: posom@karlstad.se

Brukarkonferens i Munkfors

Den 9 september hölls en öppen psykiatrikonferens i Svenska kyrkans församlingshem i Munkfors. Bortemot ett hundratal besökare gästade konferensen och givetvis var även ASP Bladet där.

Peter Vang Piscator (t.v), präst och initiativtagare till konferensdagen, tillsammans med Lennart Berg (t.h), ordförande för RSMH i Säffle.

Församlingsprästen initiativtagare
Peter Vang Piscator som är präst i Munkfors tog initiativet till denna dag:
– Jag blev inspirerad av en konferens som hölls av RSMHs lokalförening i Säffle, och ville arrangera något liknande här i Munkfors. Min förhoppning är att nya RSMH-föreningar kommer att bildas i norra Värmland och att det som har fungerat i Säffle även kan fungera hos oss. Därför tog jag initiativet att kontakta Lennart Berg som är ordförande i Säffles RSMH-förening om att arrangera den här konferensen.

Avgiftsfritt
Ingen avgift togs ut för att besöka konferensen. Församlingshemmet lånades ut av kyrkan och maten bekostades av landstinget. På så sätt kunde alla som ville, gästa denna konferensdag.

Dagens upplägg
Brukarkonferensen inleddes med ett invigningstal av landshövdingen för Värmlands län, Eva Eriksson. Hon förmedlade ett brev från kungen och ett stipendium till Lennart Berg och Ellenor Carlsson, representanter för RSMH i Säffle, för föreningens arbete med Säfflemodellen.
– Vi ville börja dagen med något som fungerar, vilket är fallet med verksamheten i Säffle. Även att ge kännedom om olika verksamheter som berör oss. Avslutningsvis ville vi lyfta fram hur det ser ut idag i våra kommuner här i norr, berättar Peter Vang Piscator.

Konferensens budskap
– I första hand är vi varandras medmänniskor och behöver bemöta varandra utifrån det. Länge har den psykiatriska professionen ställt sig över de så kallade patienterna, men patient är jag bara i det ögonblick som jag konsulterar exempelvis en läkare, och även om jag är patient så ska vi möta varann i ögonhöjd. Ingen av oss står längre över den andra. Detta hoppas jag att vi har lyckats förmedla under dagen, avslutar Peter Vang Piscator.

Text: Karl-Peter Johansson

Foto: Per Rhönnstad