Etikettarkiv: Musikterapi

Musik spelar på känslorna

23423423442Att musik påverkar oss är ingen hemlighet. Olika delar av hjärnan aktiveras när melodier av känslor når våra öron.

Musik kan betyda olika saker för olika människor. För mig är musik någonting jag blir stärkt av inombords. Hela tiden, överallt. Vare sig det är hemma när musiken släpps fri genom högtalare eller på en tågresa via hörlurar kopplade till mobilen. Den hjälper mig att fly bort från världens alla sinnesintryck. Lugnar ner mig när jag känner mig upprörd eller stressad.

Enligt forskaren Stefan Koelsch påverkar musik oss mer än vad vi tror. I en artikel från Dagens Nyheter står det bland annat om att personer med afasi kan få en förbättrad talförmåga genom musiklyssnande. Engelsmannen Nick van Bloss har Tourettes syndrom och utför 40000 tics om dagen, men när han väl sätter sig vid pianot försvinner alla ticsen.

Jag tror verkligen på teorin om att musik påverkar våra känslor och vårt mående. Det är mycket tack vare musik som jag har växt som person och vågar stå för den jag är. Men minns ni de gånger som man känt sig förargad och lite irriterad då man suttit på bussen utan hörlurar för att de är kvar hemma…? För mig är just ett sådant tillfälle extra jobbigt, eftersom jag har behov av att kunna stänga av ljuden utifrån.

På hemsidan ”den kulturella hjärnan” står det att forskare nu kommit fram till att musik som innehåller känslor aktiverar olika delar av hjärnan. Glad musik kan få oss att andas snabbare och skratta, medan sorglig musik kan få oss att känna vemod och gråta. Men varifrån kommer dessa känslor? Vi vet vilken slags musik det rör sig om, redan innan signalerna har skickats upp till hjärnan. Därefter anpassar kroppen rörelserna efter musiken. På så sätt kan även olika slags känslor, kopplade till det vi hör, komma fram.

Vilken sorts musik blir ni glada av? Jag blir glad av musik som innehåller ett snabbt tempo, eller en låttext med ett tydligt budskap. Men även låtar som man känner igen, tycker jag om, för då kan jag sjunga med och slipper tänka vad som kommer härnäst. Men vilken slags musik blir ni sorgsna av? För min del är det mest ballader, eller låtar där artisten har en kraftfull röst och sjunger om ett aktuellt ämne, som gör mig lättare berörd när jag är ledsen.

Som avslutning har det visat sig att barn med autism reagerar väldigt starkt på just känslosam musik. Musikterapi kan därför vara en bra hjälp för barn, att lättare sätta ord på sina känslor och få bättre kontakt med andra. Musikterapi har därför visat sig ge ett positivt resultat i de flesta fall, detta kan man läsa på ”den kulturella hjärnan”.

Källor: Dagens Nyheter 2009-03-20
kulturellahjarnan.se 2014-03-18

Text & foto: Ellen Berner

Att må bättre med musik

PER_1578_01I Kultursskolan finns en musikterapiform som syftar till att utveckla den enskilde på flera sätt. ASP Bladets reporter träffat musikterapeuten Anna Nilsson- Lindgren, som är verksam i flera skolor.

Anna Nilsson-Lindgren berättar för tidningens reporter att hennes musikterapiform kallas FMT, vilket står för Funktionsinriktad MusikTerapi. Det är en strukturerad metod där man arbetar med kroppen för att utveckla hjärnans funktioner. Det speciella med denna terapiform är att den sker utan ord och bara håller på i tjugo minuter åt gången. Eleven som är hos henne, kanske spelar på trumman, hon ”svarar” på pianot och på det sättet lär sig eleven att höra vad som är ”rätt” eller ”fel”. Så skapar man så småningom ett samspel och det kan ske en utveckling hos eleven.

– Jag ställer upp ”problem” med trummor i olika uppställningar, som eleverna löser på egen hand. För en del går det på en gång och andra kanske behöver en termin eller ett helt år. Det viktiga är att det sker på elevens villkor, utan krav och istället utifrån hennes eller hans egna förutsättningar. Den här metoden kan hjälpa personer att utveckla kroppsuppfattning, vakenhet, socialt samspel, lusten och motivationen. Dessutom ökar ofta självförtroendet, energin, minnet och koncentrationen, berättar Anna.

Hon hittar sina elever när hon är i skolorna och berättar om sin verksamhet och där ser hon, eller får tips om, vilka som behöver hennes hjälp. Dessutom har Kulturskolan obligatorisk undervisning i bild, teater, dans och musik för samtliga elever i årskurs 2 som är bosatta i Karlstads kommun. Även där fångas några nya elever upp. I sällsynta fall kan en specialpedagog remittera en elev, men det är ovanligt. Dessutom kan föräldrar också anmäla sitt barn till FMT precis som till alla andra kurser på Kulturskolan.

Eleverna som kommer kan ha särskilda behov, såsom någon form av utvecklingsstörning, funktionshinder, inlärnings- eller andra skolproblem. I och med att de jobbar tillsammans på ett annat sätt än i skolan och i elevens egen takt, utan krav eller press, tror hon att det finns en stor möjlighet till positiv utveckling för sina elever.

– Alla kan lära sig mera! Men det går olika fort för olika elever och det är viktigt att de får den tiden, säger hon.

Musikterapi finns i samtliga län, men trots den stora ytan har Värmland inte många aktiva musikterapeuter.

– Så vitt jag vet, är jag den enda som har en FMT-tjänst i Värmland och jag började här på Kulturskolan 2006, avslutar Anna.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Per Rhönnstad

Faktaruta
”Idag finns musikterapeuter inom barn- och vuxenpsykiatri, skola, förskola, ungdomsvård, somatisk vård, äldrevård och handikappomsorg. Musikterapi kan ges som specialpedagogiska insatser, hälsoförebyggande arbete, friskvård, barn/vuxenhabilitering, rehabilitering och behandling.”
– Citat från Riksföreningen för diplomerade musikterapeuters hemsida

Musikterapi för Schizofrena

Schizofreni anses vara en av de tyngre former av psykisk ohälsa en person kan ha. 2006 skrev sjuksköterskan Åsa Högfeldt en universitetsuppsats om musikterapi och schizofreni. ASP Bladet gör här en djupdykning i musikens välgörande förmåga.


”Musik är ett sätt att få kontakt människa till människa, inte enbart patient till sjuksköterska.” Så skriver Högfeldt i en artikel i den svenska tidskriften Psyche nr 6 2007. Hon avser där en form av musikterapi hon arbetat med under år som sjuksköterska inom psykosvården.

I artikeln och universitetsuppsatsen slår hon hål på några myter om hur musikterapi bör gå till. För man måste inte enbart fokusera på klassisk musik av kompositörer som Bach, Mozart och Chopin. ”Det tycks vara så att i vilken form av musik vi än använder har det en positiv effekt för patienter med schizofreni.”, skriver Högfeldt i sin artikel.

Formerna kan också de vara varierade och bestå av flera olika saker. Högfeldt nämner bland annat karaoke, musikbingo, vanligt musiklyssnande samt att patienten ges möjlighet att skriva egen musik. Musikterapi kan alltså se ut på flera olika sätt.
I en forskningsstudie som genomfördes 1994 fick en grupp människor med residualschizofreni delta i olika musikaktiviteter. Resultaten är intressanta. Patienternas negativa symptom förbättrades, även läkemedelsdoserna kunde minskas gentemot en kontrollgrupp. Patienternas medvetenhet om sina egna känslor ökade och man fann att de uttryckte en förbättring i förmågan att uttrycka känslor.

Dock så var förbättringarna inte bestående. Efter fyra månader hade effekten avtagit. Flera studier har dock visat på en upplevd känsla av ökad livskvalitet till följd av musikterapi. Kanske anar vi ett trendbrott där den subjektiva hälsoupplevelsen uppvärderas och förflyttas mot centrum. I en sådan utveckling kan musikterapi säkerligen också den utvecklas och bejakas inom den psykiatriska vården.

Text: Robert Halvarsson

Åsa Högfeldts uppsats ”Kontakt i flera tonarter – musikens effekter på personer med schizofreni” finns att ladda ner på Högskolan Halmstads websida

Schizofreni

Schizofreni tillhör sjukdomsgruppen psykotiska syndrom. I en psykos anses verklighetsuppfattningen förändrad såtillvida att den inte delas av någon annan människa. Visuella och ljudmässiga hallucinationer och förvirring kan också ingå i sjukdomsbilden. Schizofreni skiljer sig från psykos genom sämre prognos samt genom de ofta tydliga funktionsnedsättningarna. I cirka 2/3 av fallen är schizofreni en kronisk sjukdom.

Källa:  FASS, Kontakt i flera tonarter – musikens effekter på personer med schizofreni.