Avdelningskonferens med socialpsykiatri i fokus

Mårten Jansson och Ing-Marie Wieselgren

I slutet av oktober genomförde Vuxenavdelningen en konferens med fokus på socialpsykiatri, en fortsättning på en konferens som ägde rum tidigare under våren, som då hade tema beroende och missbruk.

– Vi som befinner oss i denna lokal har som gemensam uppgift att se till att personer med psykiska funktionsnedsättningar får det stöd de har rätt till, inledde Marita Halvarsson med att säga.

Socialpsykiatrin i Karlstads kommun riktar sig till de som är 25 år och äldre, med psykisk funktionsnedsättning vars störning är så pass omfattande att man har svårigheter att klara sitt dagliga liv och därför har behov av vård, stöd och/eller omsorg.

– Det är inom ramen för detta man beviljas stöd inom Vuxenavdelningen, berättar Mattias Hallberg, konferencier och till vardags verksamhetsutvecklare på Vuxenavdelningen.

Under dagen besökte fina gäster Vuxenavdelningens konferens. Däribland Mårten Jansson, mobiliseringsansvarig på NSPH, (Nationell samverkan för psykisk hälsa). I hans uppdrag stödjer han lokala patient-, brukar och anhörigföreningar, liksom kommuner och landsting för att utveckla dialogen om vad som behöver göras gällande psykisk hälsa. Mårtens prioriteringar är glasklara:

– Överst på listan står frågan om delaktighet och inflytande. Vi säger att personer med psykisk ohälsa måste vara mer delaktiga på alla nivåer i samhället. Vi vill få till en bra utveckling på det här området, vilket ju alla vill, inte minst staten. För att det ska bli möjligt måste personerna det rör få vara med, styra och driva på utvecklingen, berättar Mårten Jansson.

Inflytande bör inte bara handla om att kommuner bedriver så kallade brukarråd. Ett sätt att arbeta där man arbetar för brukarinflytande gemensamt med andra brukare, i samråd med de olika verksamheterna som kommunen står för.

Men inflytande kan också handla om hur man som individ upplever det stöd man får, exempelvis graden av egenmakt i en rehabiliteringskedja eller som kund i Socialtjänsten.

– Hur mycket har jag att säga till om gällande mina egna insatser? Känner jag att jag kan stå för de insatser jag blivit tilldelad, eller är det mer eller mindre något jag blivit tilldelad, illustrerar Mårten Jansson frågeställningen.

Ing-Marie Wieselgren, projektledare på Sveriges kommuner och landsting, utgick under sitt samtal från professionens utgångspunkt och vilka metoder man bör arbeta med. Hon har varit med om stora förändringar, och drar sig till minnes hur utvecklingen sett ut sedan 1983, innan psykiatrireformen genomförts.

– Skulle jag vilja backa tillbaka till det? Nä, verkligen inte. Det fanns många bra saker då som man skulle vilja ha tillbaka, men sättet vi tänkte på då, vem som visste bäst, det är verkligen jättestor skillnad idag, berättar Ing-Marie Wieselgren.

Överlag upplever Ing-Marie Wieselgren att samhället har varit bättre på att arbeta med den kroppsliga hälsan. Medellivslängden har ökat för de allra flesta. Men den psykiska hälsan har samhället inte varit lika bra på att tackla. Kanske för att det påverkar människor olika.

Ing-Marie Wieselgren pekar på de som arbetar inom socialpsykiatrin som en riskgrupp. Ironiskt nog. Ja, kvinnor i sociala yrken, så kallade ”kontaktyrken”, och människor som arbetar inom välfärden löper större risk för måttlig psykisk ohälsa.

För att hjälpa andra behöver man kanske även med andra ord hjälpa sig själv. Välmående människor i socialpsykiatrin som i sin professionalitet möter brukare utifrån deras önskemål, förutsättningar och gemensamt förverkligar det goda mötet.

Med avdelningskonferensen i ryggen hoppas Vuxenavdelningen förverkliga sin del av det sociala kontraktet.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Stefan Ek

Hjärnkoll på världsdag

Det finns många negativa föreställningar om psykiskt sjuka människor. Kan de jobba, är de mindre begåvade, blir de aldrig friska? Fördomar utestänger människor från vardagslivet och arbetslivet. Det har Hjärnkoll jobbat med för att stoppa.

ASP Bladet var på avslutningsfest på Karlstads stadshotell den 10 oktober, då Hjärnkoll hade en avslutning samtidigt som den årliga världsdagen för psykisk hälsa. Firandet av Världsdagen arrangerades i Värmland av Hjärnkoll i samarbete med Karlstads kommun och Värmlands läns landsting.

ASP Bladet passade på att ställa några frågor till Mona Noreklint, som var en av två kampanjledare.
– Hela grejen med Hjärnkoll är att vi vill gå ut och berätta och minska den negativa synen på psykisk hälsa. Du behöver inte alltid ha egna erfarenheter, du kan ha någon närstående som har eller har haft problem med psykisk ohälsa.

Mona Noreklint är även ambassadör med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Den andra kampanjledaren är Lotta Lagneryd.

Vilka står bakom kampanjen Hjärnkoll?
– NSPH, vilket står för Nationell samverkan för psykisk hälsa. Den drivs också med myndigheten Handisam, berättar Mona.

Du är ju själv en ambassadör, vad gör en sådan?
– Vi berättar om våra eller andras erfarenheter av att ha psykisk ohälsa. De berättar om sina upplevelser, erfarenheter av vården, omgivningens reaktioner och arbetet med att komma åter till ett vanligt, vänligt liv. Många av de 340 ambassadörer som finns utsprida i hela Sverige utgör ryggraden av Hjärnkoll. I Värmland finns det 14 stycken ambassadörer.

Har ni uppnått det ni ville med kampanjen?
– Vi har åstadkommit en hel del av det vi hade tänkt oss. Vi hoppas att människor våga prata i mycket större uträckning idag än förut. En stor anledning till kampanjen var att vi trots psykiska olikheter, ska ha samma mänskliga rättigheter. Vi får hoppas att den negativa synen har minskat. Den är förvisso kvar, men jag tror fler törs ta i frågorna.

Vad gör du idag och vad kommer du jobba med längre fram?
– Jag kommer förmodligen vara en del av kampanjen nästa år 2015. Jag har en tillsvidare anställning på landstinget och sen tror jag och hoppas att jag ska jobba med den nya patientlagen. Det är en lag som antogs av riksdagen 12 juni 2014, och börjar gälla den 1 januari 2015. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens inflytande av sin egen vård.

Några avslutande ord från Mona:
– Låt oss hoppas vi har rivit ett par murar och att fler kan prata om psykisk ohälsa tack vare kampanjen. Min egen erfarenhet är att många musiker och flera kändisar har gått ut och pratar både på tv och andra tillställningar. Ju fler som kan prata om detta ämne desto mindre krystat blir det. Med mer kunskap så motverkar vi fördomarna. Det finns många förställningar om sånt vi inte vet så mycket om. Man behöver inte vara expert på området för att göra skillnad. Öppenhet är en bra medicin mot mycket. Låt oss börja där.

Text: Christer Adrian
Foto: Per Rhönnstad

Hur bokar du en ambassadör? – Mona Noreklint berättar:
– Vill man boka en ambassadör för att få reda på mer om psykisk hälsa så går man ut på nätet: www.nsph.se och klickar på Hjärnkoll.
Där hittar man information så att man kan direkt boka en ambassadör.

Med rätt att förändra

I början av maj månad drog kampanjen (H)järnkoll igång. Kampanjen är en del av ett regeringsuppdrag med syfte att förändra attityderna hos allmänheten. ASPbladet har träffat attitydambassadörerna Mia Carlström (t.h) och Susanne Mellqvist (t.v).

Uppdraget
Regeringen har gett myndigheten Handisam och nätverket NSPH i uppdrag att ge kunskap till och förändra negativa attityder hos allmänheten när det gäller psykisk ohälsa. Det har visat sig i en undersökning som genomfördes hösten 2009, att åldersgruppen 25-45 år är särskilt negativt inställda till personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk sjukdom. En inställning som visar sig exempelvis i att var femte person inte kan tänka sig att bjuda hem någon som är psykiskt sjuk. Sådan attityd resulterar i att människor riskerar att förlora vänner, familj, kollegor och jobb. Samtidigt, lever en av fyra i Sverige med psykisk ohälsa.

Handisam
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige. Man jobbar för att skynda på utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.

Deras arbete styrs av de mål och strategier för handikappolitiken som riksdagen slagit fast. Handisam är en stabsmyndighet som rapporterar direkt till regeringen.

NSPH
NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, är ett nätverk med 13 patient-, brukar- och anhörigorganisationer som täcker de flesta psykiatriska diagnoser, (se ASPbladet nr 4-2010). Nätverket driver ett brett intressepolitiskt arbete med gemensamma frågor som till exempel bättre inflytande i vård och behandling.

Kampanjen
Utifrån regeringsuppdraget har Handisam och NSPH tillsammans dragit igång kampanjen (H)järnkoll. Kampanjens syfte är att öka kunskapen och förändra de negativa attityderna hos allmänheten rörande psykisk ohälsa.

En viktig del av kampanjen är (H)järnkolls ambassadörer. Vi ställde några frågor till attitydambassadörerna Mia Carlström och Susanne Mellqvist;

Hur ser ert uppdrag ut?
– Handisam och NSPH har stått för utbildningen av oss och vårt uppdrag är att motverka psykisk ohälsa, förändra attityder, ge kunskap, motverka fördomar och slå hål på de myter som allmänheten har.

Berätta om er roll som attitydambassadörer!
– Ytterst så representerar vi kampanjen (H)järnkoll. Det innebär att vi går ut och håller föredrag där vi berättar om vår egen erfarenhet, om vår livshistoria. Vi ger information, exempelvis att alla kan råka ut för psykisk ohälsa.

Hur blev ni attitydambassadörer?
– Det var genom Attention vi fick reda på möjligheten. För Susannes del var det på ett ordförandeseminarium inom Attention och för Mias del var det genom ett nyhetsbrev eller en tidning.

Vad är målet med uppdraget ni har fått?
– Främst att öka kunskapen och förändra attityder hos åldersgruppen 25-45 år samt vård- och stödpersonal, poliser och arbetsgivare.

Något mer ni vill lyfta fram?
– Att det är möjligt för kommuner, landsting och organisationer att beställa en attitydambassadör.

(H)järnkoll
Kampanjen pågår mellan maj 2010 till december 2011 och beräknas kosta sammanlagt 24 miljoner kronor.

Text: Karl Peter Johansson Foto: Kajsa Jansson

NSPH

Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) är ett nätverk bestående av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom de psykiatriska områden. NSPH ser patient, brukare och anhöriga som en oumbärlig resurs i vården, stödet och behandlingen. Huvudkravet är att deras medlemmar ska ha ett större inflytande över de beslut som fattas inom området.

NSPH:s uppgift.
Nationell samverkan för psykisk hälsa, är ett nätverk för organisationer som var för sig representerar människor med psykisk ohälsa och sjukdom, neuropsykiatriska funktionshinder, beroendeproblematik och suicidalitet samt deras anhöriga. NSPH och deras medlemsorganisationer engagerar sig, påverkar och strävar efter att nå resultat i frågor som är viktiga för deras medlemmars psykiska hälsa och livsvillkor.

NSPH:s grundläggande värderingar utgår från FN-deklarationen om alla människors lika rätt och värde oavsett ålder, kön, etnisk ursprung eller funktionshinder. Det innebär att alla medborgare utifrån sina egna unika förutsättningar ska ha möjlighet att själv utvecklas samt kunna bidra till samhällets utveckling. NSPH värnar om ett rättvist och solidariskt samhälle där de ger varandra ömsesidigt stöd.

Inflytandefrågor.
För att gå framåt i arbetet med att uppnå ökad patient-brukar- och anhöriginflytande har nätverket tillsatt olika prokejktgrupper. Alla projektgruppers arbete syns inte utåt, det kan handla om kartläggning, kontaktarbete och kunskapsinhämtning. Vissa ägnar sig åt utbildningsfrågor eller opinionsbildning på kort och lång sikt, andra arbetar mycket utåtriktat med arrangemang av möten och seminarier och framtagning av informationsmaterial.

Lokala och Regionala nätverk.
Hittills har regionala NSPH-nätverk bildats i Jönköpings,  Uppsalas , Norrbottens och Örebro län. I Göteborgs kommun finns ett lokalt NSPH-nätverk, Lokal samverkan för psykisk hälsa i Göteborg. Malmö nätverksförbund för psykisk hälsa är ett lokalt nätverk i Malmö kommun.

Text: Per Rhönnstad