Osynliga langare går på pumpen

Sex personer åtalas för internationell narkotikahandel via Darknet, den krypterade, ”osynliga” delen av internet. Polisen beskriver fallet som ett av de största svenska narkotikaärendena någonsin, berättar Dagens Juridik.

De åtalade är män, i åldrarna 26 till 31 år, bosatta i Skellefteå och Norrbotten.

Försäljningen ägde rum mellan sommaren 2012 och februari 2015. Enligt polisen handlar det totalt om 4 600 överlåtelser av narkotikaklassade preparat till ett uppskattat värde av 2,8 miljoner kronor.

Vid sitt tillslag kunde polisen beslagta datorutrustning och en betydande mängd narkotika. De misstänkta langarnas åtalspunkter uppgår till fem fall av grovt narkotikabrott och ett av medhjälp.

Langarnas kunder återfinns i Sverige och andra EU-länder, Israel och USA. Polisen uppger till Dagens Juridik att drogförsäljning via nätet är en växande trend och att denna typ av brott prioriteras.

– Generellt är det svårt att komma åt kriminell verksamhet som bedrivs via Darknet. Ärendet visar att polisen har utvecklat sina metoder och arbetssätt och att det inte längre finns några garantier för narkotikaförsäljare och andra kriminella att vara anonyma på Darknet, säger Olle Andersson, chef för Västerbottenpolisens grupp för grova brott, till Dagens Juridik.

Text: Peter Sundström
Grafik: Martin Bäckström-Ledin

Höj allmänkompetensen kring psykisk hälsa/ohälsa!

Vi har ofta stött på formuleringar såsom ”psyksjuk” och ”sinnesförvirrad” i nyhetsflödet kring en del händelser. Nu har i och för sig vi som är brukare, anhörig eller personal ganska god koll på det psykiatriska. Men, man kan fråga sig hur allmänheten tolkar nyheter med ovanstående sätt att formulera sig.
Fenomenet som uppstår när nyhetsmedierna förmedlar artiklar och inslag på ett entydigt sätt, med ord som exempelvis ”psyksjuk” och ”psykvård”, kallas stigmatisering. I ASPbladet nummer 2, 2007 på sidan 5 kan vi läsa: ”Stigmatisering anses som social stämpling. Det äger rum när omgivningens attityd till den som anses avvikande, själv påverkas i sin identitet av denna attityd. Man blir som folk tycker, skulle man kunna säga.”

Det ligger alltså ett ansvar hos medierna, hur man formulerar sig, för att kunna förebygga denna sociala stämpling. Blir nyhetsförmedlarna mer nyanserade, blir också mottagarna det, anser jag. Även om det som är

exceptionellt och ovanligt, är det som är värt att rapportera, går det att nyansera sig.

De säljande rubrikerna kan varieras, och ändå vara säljande! Men jag tror att det behövs kunskap till detta.

Därför, låt oss höja allmänkunskapen hos mediekåren om den psykiska ohälsan. Det kan ske genom att inbjuda journalister och nyhetsskribenter till föreläsningar och seminarier kring temat ”nyheter om psykisk sjukdom”.

Genom att höja kompetensen hos media när det gäller psykisk sjukdom och ohälsa, ger man också denna

kår ett kraftfullt verktyg. Jag menar nämligen att utbudet i att formulera sig ökar och träffsäkerheten i rapporteringen blir större. Därmed kan man minska en slentrianmässighet i ordflödet och förebygga att mottagarna tröttnar.
Alltså blir vinsten dubbel med en höjd kunskap. Stigmatiseringen kan förebyggas och media blir säkrare i sitt sätt att förmedla nyheter.

Karl-Peter Johansson