Etikettarkiv: okunskap

Attention Värmland

bjorn-hoffmanAttention har en viktig roll i samhället gentemot människor som har ett neropsykiatriskt funktionshinder. Som stöd åt den som har funktionshindret samt deras familjer. Sen är det en jätteviktig uppgift att sprida information i samhället så kunskapen och förståelsen ökar.

Attentions styrelseordförande Björn Hoffman svarade på frågor runt området NPF och Attention

När bildades föreningen i Karlstad? Det bildades 2003 och i början förde den en ganska tynande tillvaro. När ja kom till föreningen 2005 tro2 jag det var 34 medlemmar bara. I dag är vi betydligt flera 317 medlemmar. Så medlemsantalet har ökat stort och det utan att vi marknadsfört oss på något större vis säger Björn.

Hur har medlemmarna fått tag på er/ eller fått medvetande om er existens? Dels från mun till mun, men det är inte så många. Vi är ju på BUP (Barn och ungdomspsykiatrin) och informerar familjer som fått ett barn diagnostiserat med en NPF diagnos. Det ingår i en utbildning som BUP har och då kommer vi dit och informerar om oss och våran verksamhet.

Det vi märkte när vi kom till dessa träffar var att föräldrarna inte visste någonting om diagnosen som deras barn fått, så efter hand ändrade vi vårat sätt att bemöta dom på. Är ju viktigt att familjer får information utifrån deras egna kunskaper. Det finns ju mycket okunskap om ämnet. Men det var en hel del som blivit medlemmar därifrån.

Vilken målgrupp av människor vänder ni er till?
Om vi tittar i våran verksamhets berättelse så står det att vi skall hjälpa dom funktionshindrade och deras anhöriga. Det är portalen, de viktigaste. Sen kommer det näst lika viktigaste och det är att se till att samhället får information och kunskap om människor med funktionshinder.

Viktigt att lärare, kuratorer och liknande får kunskapen om dessa människor så dom vet om hur man har det med sitt funktionshinder. Allt för att underlätta för den som har funktionshindret.

Hur jobbar ni aktivt med att förändra situationen för era medlemmar? Det är att upplysa dom som har med våra medlemmar att göra, viktigt att skapa förståelse om hur människor med funktionshinder. Dom som jobbar med dessa människor behöver få information så dom vet hur människorna dom har att göra med har det.

Har ni stött på några problem med att informera berörda människor inom dom olika yrkena? Nej vi har inte stött på några bekymmer än så länge alls. Problemet är hur vi som ideell förening ska orka, många i vår styrelse har själva personliga erfarenheter från området och dom har jobb och allt tar sin tid för alla inblandade, så vi kan bara ge med oss så mycket vi förmår.

Finns det i dag någon informationsträff gentemot skolorna om NPF? Nej det finns inget och det finns ingenting som säger att det ska vara det heller. Sen finns det någon skola som har begärt att få någon information. Tyvärr så efterfrågas det inte av skolorna och dom har så mycket annat att jobba med så denna biten blir lidande. Det tycker jag som skriver är helt bedrövlig då det är i skolan som många av oss med problematiken börjar på att spåra ur.

Det resulterar ofta i en känsla av utanförskap och genererar dåligt mående, eller i slut ändan till kriminallitet och beroendeproblem. Så hoppas skolorna inför denna information som en normalitet. Barn i skolan som kräver lite mer uppmärksamhet oavsett diagnos eller inte kommer oftast i kläm på grund av ekonomi. Bedrövligt att man redan som barn ses som siffror i en budget. Måste ju gå att tänka om för dom som sitter med beslutsmakten.

Attention har tillsammans med IFA kört en föreläsnings serie under hösten och vinter. Har den varit givande? Har ni märkt av om den har fått mycket uppmärksamhet? Ja det är klart, tidningarna har ju varit där och skrivit om det. Sen hör man folk prata om det. Jag tro det har varit väldigt givande och har uppskattats.

Hur kom den här föreläsningen till? Helst fantastiskt säger Björn. Det var Cecilia Cekestrand på jobbcenter som märkte att hennes klienter hade lite särskilda behov, så hon förstod att det fanns en problematik inblandad i en del av dessa människor. Så hon ville veta mera om området. Så hon började lära sig men insåg ganska snabbt att hennes medarbetare borde veta om mera än dom gjorde med. Så hon tog kontakt med oss och frågade om vi kunde hjälpa till med en föreläsnings serie och då föreslog vi en serie där dom olika funktionshinder togs upp. Så det slutade med en nota på 100 000 som hon tog med sig upp till sin chef och fick det hela godkänt.

Detta är enda gången i Sverige som en kommun har stått för initiativet och ekonomin. Det är helt unikt och många av föreläsarna som vart här har medvetet sänkt sina arvoden för att dom ville så gärna kunna vara med att ta tillfället i akt och sprida sina erfarenheter. Så detta skall Cecilia och kommunen ha mycket kredit för att dom vart med och anordnat denna serie.

Hur ser Attentions framtidsvision / målsättning ut? Målsättningen är att fortsätta utbilda ute i samhället, föreläsningsserien är ett bra exempel på hur vi kan arbeta och hur vi vill arbeta. Nu kan man ju hoppas att skolorna tar efter och anordnar en liknande dag för sina anställda som IFA gjorde.

Det känns jätteviktigt att lyckas nå ut med information till alla berörda parter i samhället som genom sina jobb träffar på dessa människor. Samt givetvis informera och stötta familjer och dom som själva har problematiken. Målet är ja att underlätta för människor med problematiken i samhället vi lever i och då är det viktigt med att informera alla berörde parter i samhället.

Text: Thomas Andersson

Höj allmänkompetensen kring psykisk hälsa/ohälsa!

Vi har ofta stött på formuleringar såsom ”psyksjuk” och ”sinnesförvirrad” i nyhetsflödet kring en del händelser. Nu har i och för sig vi som är brukare, anhörig eller personal ganska god koll på det psykiatriska. Men, man kan fråga sig hur allmänheten tolkar nyheter med ovanstående sätt att formulera sig.
Fenomenet som uppstår när nyhetsmedierna förmedlar artiklar och inslag på ett entydigt sätt, med ord som exempelvis ”psyksjuk” och ”psykvård”, kallas stigmatisering. I ASPbladet nummer 2, 2007 på sidan 5 kan vi läsa: ”Stigmatisering anses som social stämpling. Det äger rum när omgivningens attityd till den som anses avvikande, själv påverkas i sin identitet av denna attityd. Man blir som folk tycker, skulle man kunna säga.”

Det ligger alltså ett ansvar hos medierna, hur man formulerar sig, för att kunna förebygga denna sociala stämpling. Blir nyhetsförmedlarna mer nyanserade, blir också mottagarna det, anser jag. Även om det som är

exceptionellt och ovanligt, är det som är värt att rapportera, går det att nyansera sig.

De säljande rubrikerna kan varieras, och ändå vara säljande! Men jag tror att det behövs kunskap till detta.

Därför, låt oss höja allmänkunskapen hos mediekåren om den psykiska ohälsan. Det kan ske genom att inbjuda journalister och nyhetsskribenter till föreläsningar och seminarier kring temat ”nyheter om psykisk sjukdom”.

Genom att höja kompetensen hos media när det gäller psykisk sjukdom och ohälsa, ger man också denna

kår ett kraftfullt verktyg. Jag menar nämligen att utbudet i att formulera sig ökar och träffsäkerheten i rapporteringen blir större. Därmed kan man minska en slentrianmässighet i ordflödet och förebygga att mottagarna tröttnar.
Alltså blir vinsten dubbel med en höjd kunskap. Stigmatiseringen kan förebyggas och media blir säkrare i sitt sätt att förmedla nyheter.

Karl-Peter Johansson